Åtgärd, Radonmätare, Radonmätning

Radonmätning på arbetsplatser

Arbetsgivare har ett ansvar att genomföra radonmätning på arbetsplatser. Som arbetstagare ska du kunna känna dig trygg i din arbetsmiljö.

Alla arbetsgivare har därför bl.a. ett ansvar för att de anställda inte arbetar i en miljö med förhöjda halter av radon. Detta finns beskrivet i Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning för mätning av radon på arbetsplatser. Arbetsgivaren ska undersöka och säkerställa att radon inte utgör en hälsofara för medarbetarna.

Det innebär att radonhalten återkommande behöver mätas på flertalet arbetsplatser. Många har ännu inte gjort detta och mätningar visar också att ca 20 procent av arbetsplatserna har förhöjda värden. Så mätning av arbetsplatser är mycket viktig och motiverad!

Radon är en hälsofara

Förhöjda radonhalter är en allvarlig hälsofara. Varje år drabbas ca 500 personer i Sverige av lungcancer efter långvarig exponering för radon. Näst efter rökning är radon den vanligaste orsaken till att drabbas av lungcancer.

Risken för cancer uppstår när vi långvarigt exponeras för förhöjda radonhalter i inomhusluften. På arbetsplatsen har vi generellt lång exponering eftersom vi oftast vistas där långa sammanhängande tider eller arbetspass. Därför är det viktigt att mäta och åtgärda förhöjda radonhalter på arbetsplatser.

Det finns ett fastställt gränsvärde på 200 Bq/m³ som inte får överskridas. Gränsvärdet är dels fastlagt som ett referensvärde i Strålskyddsförordningen, dels som ett hygieniskt gränsvärde för radon i Arbetsmiljöverkets föreskrifter.

Var finns radon

Radon finns naturligt överallt i marken, i olika omfattning främst beroende på bergart. Radon är en radioaktiv ädelgas som varken syns eller luktar. Den kan läcka in i våra byggnader och fastnar där på damm och andra partiklar i luft inomhus, som vi andas in. Den radioaktiva strålningen kan då skada våra lungor, med risk att utveckla cancer.

Konstruktionen på byggnaden påverkar vilket läckage av radongas som kan ske, likaså ventilationssystemets funktion. Vädret med olika tryck och temperaturer påverkar också. En fastighets placering kan också ha betydelse, t ex så kan fastigheter som ligger på en höjd ha större variationer i radonhalt under vintertid än sommartid.

Radon kan också finnas i fastighetens byggnadsmaterial, i s.k. blåbetong som användes i stor utsträckning från 1930-talet till 1978 då det förbjöds. Så det finns självklart många arbetsplatser i fastigheter byggda med blåbetong. Förekomsten av blåbetong kan undersökas genom att mäta gammastrålning.

Arbetsgivare ska mäta radon på arbetsplatser

Vilka lokaler ska mätas?

Utgångspunkten är att alla lokaler där arbetstagare vistas mer än 4 timmar/dag ska mätas. Lokaler i källarplan och bottenvåningar är särskilt viktiga att mäta. Finns ingen dokumenterad mätning från de senaste 10 åren är mätning obligatorisk. Mätning ska också ske om lokalerna har byggts om eller om ventilationssystemet har förändrats.

Särskilda utmaningar i arbetslokaler

Arbetslokaler kan vara utmanande att mäta av flera skäl. Ofta finns avancerade ventilationssystem som sätts på och stängs av olika tider på dygnet. Det kan resultera i lufttrycksskillnader både inom och mellan våningsplan. Byggnadskonstruktionen är ofta mer komplicerad än i bostäder. Verksamheten som pågår i arbetslokalerna kan också skilja sig på olika platser inom samma arbetsplats, t ex vad gäller stillasittande eller rörliga arbeten och vid olika tidpunkter på dygnet.

Sammantaget behöver lokalerna analyseras för att bestämma hur det ska radon mätas, så att mätningen blir tillräcklig!

ACATRAIN Radonmätning AB kan ge råd och stöd i planering och genomförande av mätningen.

Bostaden – den nya arbetsplatsen

Vi arbetar i allt större utsträckning i våra hem och så kommer det att vara även i fortsättningen. Det innebär att många har en arbetslokal i hemmet.

Radonhalten i bostaden kan sedan tidigare vara kontrollerad, men nu kan en eller flera arbetsplatser ha tillkommit som dessutom kan finnas i ett inte tidigare radonmätt utrymme. Det t ex vara i ett mindre hus på tomten, i en klädkammare eller tidigare förråd, ett garage eller i en källarvåning.

Glöm alltså inte hemarbetsplatserna!

Offentliga lokaler är också arbetsplatser

Många offentliga lokaler har omfattande besök av allmänheten, men är också stora arbetsplatser. Det gäller t ex vårdcentraler och sjukhus, idrottshallar och simhallar, arbetsförmedlingen och försäkringskassan, skolor och förskolor, kommunkontor och polis. Även dessa lokaler ska ha en radonsäker arbetsmiljö.

Glöm inte de offentliga lokalerna!

Hur och när mäter man arbetslokaler?

En radonmätning genomförs i ett eller två steg med en orienterande mätning och en eventuell uppföljande mätning.

Den orienterande mätningen är en långtidsmätning med s.k. spårfilmsdosor som placeras ut i de lokaler där personalen vistas. Mätperioden ska vara minst 60 dagar under den kyligare perioden 1 okt – 30 april. Därefter sker insamling, rapportering och analys. Efter ca 1 vecka kommer ett svar.

Mätpaket med radonmätare och instruktioner kan beställas direkt i vår shop, och efter ett par dagar kommer dessa med posten.

En uppföljande mätning genomförs om den orienterande mätningen visar på radonhalter över gränsvärdet 200 Bq/m³. Den genomförs som en korttidsmätning enbart under faktisk arbetstid på arbetsplatsen för att undersöka verklig exponering av personalen.

Stöd och service

Att mäta arbetsplatser kan vara en ganska omfattande och komplex process, särskilt om lokalerna är omfattande. Till stöd finns en metodbeskrivning från Strålsäkerhetsmyndigheten för hur mätningen ska gå till.

Det kan också finnas skäl att anlita stöd av en radonkonsult. Vi på ACATRAIN Radonmätning AB kan biträda i arbetet med att planera mätningen, göra urval av lokaler, beräkna antal dosor och placera ut dessa. Vi arbetar covidsäkert i samarbete med arbetsgivaren/fastighetsägaren. Det kan vara väl investerad tid.

Man kan även följa den internationella metodbeskrivningen IRMA (The International Radon Measurement Association).

Det är viktigt med tillräcklig mätning och fler mätpunkter ger säkrare data!

Antal och placering av mätdosor

Beräkningen utgår ifrån IRMA:s metodbeskrivning för beräkning av antal radondosor och uppfyller kraven för SSM:s metodbeskrivning (Strålsäkerhetsmyndigheten) för radonmätning på arbetsplatser. Metodbeskrivningen som IRMA (International Radon Measurement Association) använder är etablerad som internationell standard.

Mätning i varje separat byggnad
I källarplan ska det placeras ut minst en mätdosa i alla rum där personal vistas mer än 50 timmar per år. I enskilda rum större än 150 m² ska ytterligare en mätdosa placeras per 150 m².
På bottenplan ska det placeras ut minst en mätdosa i alla rum där personal vistas mer än 4 timmar per dygn. I enskilda rum större än 150 m² ska ytterligare en mätdosa placeras per 150 m².
På högre våningsplan ska det placeras ut minst två mätdosor på varje våningsplan. På våningsplan större än 400 m² ska ytterligare en mätdosa placeras per 200 m².
Fler mätningar bör göras om förhöjda radonhalter kan misstänkas, om gammastrålning över 0,3 µSv/h mätts upp eller om det är känt att byggnaden innehåller blå lättbetong.

IRMA:s anvisning kan resultera i att något fler mätdosor används i den orienterande mätningen än med den svenska beskrivningen. En stor fördel med det är bättre kartläggning.

Resultat och åtgärder

Om den orienterande mätningen visar på förhöjda radonhalter gör man som nämnts ovan en uppföljande mätning under arbetstid för att fokusera på faktisk exponering av personalen i lokalerna.

Är radonhalterna fortfarande för höga behöver en djupare besiktning och analys göras av en radonkonsult för att inringa och föreslå lämpliga åtgärder. Den vanligaste och oftast mycket effektiva åtgärden är att förändra ventilationen.

Höga mätresultat ska också anmälas till Strålsäkerhetsmyndigheten, enligt Strålskyddsförordningen (SSMFS 2018:10). Arbetsgivaren anmäler typ av verksamhet och var den sker i lokalerna, antal arbetstagare, vilken typ av mätning som gjorts och uppmätta radonhalter m m. Det kan också vara aktuellt att göra en beräknad uppskattning av radonexponeringen för enskilda medarbetare under arbetstid.

Det är arbetsgivaren som har denna anmälningsplikt, alltså den som sysselsätter någon i en verksamhet. Är verksamheten inhyrd i en fastighet som någon annan äger kan fastighetsägaren ha utfört eller komma att utföra radonmätning i byggnaden eller samordna en sådan process med flera hyresgäster. Men anmälningen till Strålsäkerhetsmyndigheten vid höga mätresultat i den egna verksamheten ansvarar respektive arbetsgivare för.

Råd, stöd och service

ACATRAIN Radonmätning AB erbjuder kompetent stöd och service. Vi kan snabbt ge råd och vägledning samt vara på plats för insatser.

Vi tillhandahåller också mätpaket med spårfilmsdosor för både långtids- och korttidsmätningar.

Vårt motto är snabbhet och säkerhet!

augusti 5, 2021september 5, 2022 / by Ann-Louise Sjöström

Åtgärd, Radonbidrag, Radonsanering

Radonbidraget är äntligen tillbaka!

Radonbidraget – nu är det klart att regeringen kommer att återinföra radonbidraget! Bostadsministern säger i en intervju i Sveriges Radio Ekot att det var ett misstag att ta bort radonbidraget

Regeringens höstbudget presenteras den 20:e september, och i budgeten kommer det att finnas pengar avsatta för bidrag till villaägare för åtgärder mot radon. Bostadsministern säger att totalt ungefär 100 miljoner kronor kommer att avsättas för radonbidrag och informationsinsatser om radon under de kommande tre åren.

Det är i så fall i storleksordningen ungefär samma belopp per år som tidigare var avsatta till radonbidrag. Förutsättningarna för bidraget är ännu inte klara, men ministern nämner i intervjun att takbeloppet för radonbidraget troligtvis kommer att bli högre än de 15 000 kronor som gällde då radonbidraget försvann 2014. En viktig förutsättning för att få flera villaägare att åtgärda höga radonhalter är att staten och kommunerna satsar mycket på att informera allmänheten om radon och möjligheten att få bidrag till åtgärder för att sänka radonhalten i sina bostäder.

Lyssna på intervjun med bostadsministern: http://sverigesradio.se

Läs mer: DI.se, SvD.se eller Regeringen.se

OBS! Radonbidraget i Sverige fasades ut under 2021

Det innebär att det statliga ekonomiska stödet för att åtgärda radonproblem i bostäder upphörde. Detta beslut har väckt en del debatt och oro, eftersom radon fortfarande är ett stort hälsoproblem i många svenska hem. Även om radonbidraget har upphört finns det fortfarande möjlighet att få hjälp med att åtgärda radonproblem. För boende i småhus finns det fortfarande möjlighet att få rotavdrag för arbetskostnaderna vid radonsanering. Det är viktigt att komma ihåg att radon är ett allvarligt hälsoproblem. Om du misstänker att du har för höga radonhalter i ditt hem bör du genomföra en radonmätning. Riktvärdet för radon i hus och allmänna lokaler är 200 Bq/m3. Långvarig exponering av höga radonhalter ökar risken för att drabbas av lungcancer. I Sverige är radon den näst vanligaste orsaken till lungcancer efter rökning och orsakar cirka 500 lungcancerfall varje år.

En radonmätning är det enda sättet att garantera en radonsäker boendemiljö. Vi hjälper dig att mäta radon säkert och kostnadseffektivt. Med mätdosor från ett SWEDAC ackrediterat laboratorium kan du enkelt göra en radonmätning själv och säkra ett tillförlitligt årsmedelvärde. Beställ radonmätning här!

augusti 3, 2020augusti 29, 2024 / by Frank D.

Åtgärd, Radonsanering, Radonsug

Radonsug – bättre och mer kostnadseffektiv metod

Vid problem med radon från marken är installation av en radonsug den vanligast använda metoden för att sänka radonhalten inomhus.

Vid markradonproblem är en radonsug oftast en både bättre och mer kostnadseffektiv metod än vad förbättring av ventilationen inomhus är. Om det förutom problem med markradon finns en betydande radonavgång från blåbetong i byggnaden måste dock radonsugen kompletteras med en förbättring av ventilationen

Radonsugar används i byggnader grundlagda med platta på mark och vid grundläggning med källare eller suterräng.

Radonsug installation i biutrymme/förråd. Fläkt, ljuddämpare, borrhål och utblås i väggen.

Radonhaltig luft från marken kommer in i en byggnad när grunden inte är helt tät mot marken, och när lufttrycket är lägre inomhus än vad lufttrycket är i marken under byggnaden. Lufttrycket i marken varierar mycket beroende på väderleksförhållanden, men det är nästan alltid högre än vad lufttrycket är vid golvnivå inomhus. Det innebär att luft från marken, med höga radonhalter, kan komma in genom de otätheter som för det mesta finns i grunden. Ofta är otätheterna så små och diffusa att de inte syns, och då är de svåra att täta. Vid stora och lätt åtkomliga otätheter är däremot tätning en bättre åtgärd än installation av en radonsug.

Diagrammet ovan visar hur radonhalten i bostaden snabbt sänkts från över 1.700 Bq/m3 till under 100 Bq/m3 inom ett fåtal timmar efter att radonsugen satts igång.

Hur fungerar en radonsug

En radonsug fungerar genom att sänka lufttrycket i marken och därmed motverka att radonhaltig luft från marken kommer in. En radonsug hindrar mycket effektivt radon från marken från att komma in genom små diffusa otätheter i grunden, som krymp- och sättningssprickor eller genom porösa byggmaterial som t.ex. lecablock. En radonsug måste vara igång dygnet runt och året runt för att radon från marken ska hindras att komma in.

och året runt för att radon från marken ska hindras att komma in. För ett bra resultat är det viktigt att lufttrycket i marken sänks tillräckligt mycket under en så stor del av grunden som möjligt. Husgrunder är ofta avdelade i olika sektioner, och det kan då behövas fler än en sugpunkt till radonsugen för att lufttrycket i marken ska kunna sänkas tillräckligt. En sugpunkt är ett hål som borras genom bottenplattan ner i marken, eller ibland genom en grundmur under markytan. I de flesta hus behövs mer än en sugpunkt till radonsugen för att lufttrycket i marken ska kunna sänkas under en tillräckligt stor del av grunden.

Olika typer

Det finns två olika typer av radonsugar. De som suger luften genom smala plaströr som vanligtvis används till centraldammsugare, samt sådana som suger luften genom grövre rör som ventilationskanaler i plåt eller genom avloppsrör i plast. Båda typerna av radonsugar har sina för- och nackdelar.

Vid grövre rör som sugledningar används olika typer av vanliga kanalfläktar som radonsugar, medan radonsugarna som används tillsammans med de smalare plaströren är speciellt utvecklade för att användas som radonsugar. De speciellt utvecklade radonsugarna är ofta lite lättare att passa in i en villa eftersom sugledningarna är betydligt smalare än ventilationskanalerna. Kanalfläktarnas fördelar är en hög kapacitet och att därmed antalet sugpunkter kanske kan minskas.

Kostnader

Totalkostnaderna för installationer av de olika typerna av radonsugar skiljer sig inte så mycket åt. Installation av en kanalfläkt som radonsug kräver oftast mer arbetstid, medan de speciellt utvecklade radonsugarna med smalare plaströr oftast är lite lättare att installera, men materialkostnaderna är högre.

I de få fall en radonsug inte fungerar tillfredsställande beror det på att marken under huset vid sugpunkterna antingen är för tät för att ett tillräckligt undertryck ska kunna skapas i marken, eller tvärtom på att marken är så porös att radonsugen av den anledningen inte kan åstadkomma en större sänkning av lufttrycket i marken. En orsak till att en radonsug inte fungerar tillfredsställande kan också vara att det finns någon förbindelse där luft från marken utanför själva husgrunden lätt kan komma in i huset, t.ex. via en gammal avloppsledning som inte längre används, eller via en kulvert för värmeledningar eller liknande. Sådana förbindelser med marken utanför husgrunder kan vara svåra att själv upptäcka och täta, men det kan också vara så lätt som att det räcker med att fylla på vatten i en gammal golvbrunn där vattnet i vattenlåset dunstat.

I de få fall då förhållandena är sådana att en radonsug inte fungerar tillfredsställande kan det fungera bra att blåsa ner filtrerad rumsluft i marken. Metoden som kallas luftkuddemetoden är inte så vanlig, men kan ibland åstadkomma en bättre reduktion av radonhalten än en radonsug.

Effekten av en radonsug kan lätt och snabbt kontrolleras med hjälp av en elektronisk registrerade radon mätare, se diagrammet nedan hur radonhalten har sänkts direkt efter att radonsugen satts igång. En sådan efterkontroll bör utföras av installatören för att få ett snabbt besked om hur effektiv installationen av radonsugen är, så att eventuella kompletterande arbeten kan göras innan en ny långtidsmätning av radon påbörjas.

Läs mer här: Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM Faktablad, Boverket, Wikipedia

juni 13, 2017augusti 29, 2024 / by Frank D.