BLÅBETONG – VAD ÄR DET?

Blåbetong är det förkortade ordet för blå lättbetong och är ett alunskifferbaserat byggmaterial i form av gasbetong. Det har utnämnts till den största radonskällan bland våra byggnadsmaterial.

Just namnet har uppkommit på grund av blåbetongens karaktär, då den ofta har en viss blåaktig nyans till färgen, men kan inte alltid bli identifierad med hjälp av detta. Om man upplever förhöjda radonhalter i sin bostad är det värt att kolla upp de byggmaterial som används vid konstruktionen, speciellt om huset byggdes innan 80-talet.

 

Blåbetong

Vad är blåbetong?

Blåbetong är ett ord som framförallt uppmärksammas vid köp av ny bostad. Det är något man som köpare, men även om man redan är inflyttad sedan länge, bör ha koll på eftersom det är en av grundorsakerna till förhöjda halter av radon.

Blåbetong är ett byggmaterial som innehåller radium som bildar radon när det sönderfaller. Förutom radon avger det också gammastrålning. Materialet producerades och användes flitigt mellan 1929 och 1975 i bland annat väggar och bjälklag. Blåbetong i en bostad, byggnad eller ett hus behöver inte automatiskt betyda höga radonhalter. Avgörande är bland annat vilka delar som består av blåbetong och hur ventilationen fungerar. Det enda sättet att ta reda på om man har ett radonproblem är att mäta.

 

Hälsorisker med radon

För höga radonhalter kan innebära en hälsorisk för dig och din familj. Det har uppskattats av Strålsäkerhetsmyndigheten att årligen cirka 500 personer drabbas av lungcancer orsakat av förhöjda radonhalter. Därför kan det vara bra att undersöka bostadens byggmaterial för att identifiera eventuella problem.

Med Strålsäkerhetsmyndighetens rekommendationer bör luften i inomhusmiljön inte överskrida 200 Bq/m³, vilket vid blåbetong kan orsaka halter över 1000 Bq/m³. Blåbetong kan även klassas i olika typer beroende på dess strålningsgrad och delas då in i låg-, medel- eller högstrålande. Desto högre klassad, desto mer farlig är den och detta kan tas reda på med hjälp av en gammamätare för att uppskatta strålningsklassen. Beroende på strålningsgraden kan man senare på bästa sätt bestämma de åtgärder som bör utföras för att lösa bostadens radonproblem. Exempelvis behövs inte särskilt drastiska åtgärder tas vid, som inbyggnad av ny ventilation, om strålningen av blåbetongen är tillräckligt låg (bortsätt från att det inte finns någon markradon).

En demoskopundersökning gjord av Strålsäkerhetsmyndigheten för att undersöka medvetenheten om radon i hushåll visade på stora kunskapsbrister om den egna bostaden. Fyra av tio vet inte om det finns blåbetong i bostaden. Bland boende i småhus var det en en av fem. Undersökningen visade också att kunskapsnivån var klart högre bland dem som bor i nyare hus.

 

Hur ser blåbetong ut?

Blåbetong är matt blå till färgen och har en struktur som är porös och liknar en tvättsvamp. Beroende på var i landet den producerades kunde den ha en matt blå till matt grå färg. Men detta är inte något man alltid kan identifiera betongen med hjälp av.

Har du ett hus som är byggt innan 80-talet som innehåller tvättsvampsliknande betong som är matt grå eller blå till färgen är det bäst att göra en radonmätning.

 

Radonmätning i hus

Har du koll på radonhalten i ditt hus? Med våra mätpaket kan du enkelt göra en långtidsmätning själv och säkra ett tillförlitligt årsmedelvärde. Med en kortidsmätning får du en tydlig indikation om det finns ett radonproblem.

 

Blåbetongens historia

Blåbetong är en produkt som tillverkats mellan 20- och 70-talet (1929-1975), i bland annat Yxhylt och på Öland. Materialet blev snabbt populärt inom byggindustrin eftersom det var enkelt att bygga med och lätt att producera. Bland annat användes blåbetong inom projekt för att bygga fastigheter inom miljonprogrammet.

På grund av dess isoleringsegenskaper användes det stenbaserade byggmaterialet som murblock och isoleringsblock i mellanväggar. Innan det började användas som byggmaterial 1929 kunde man se blåbetong i form av block, balkar och plattor, men inom sin storhetsperiod användes de främst som bjälklag men även i inner-och ytterväggar.

Blåbetong är ofta matt blå eller grå till färgen men kan skilja sig beroende på varifrån den härstammar, men brukar jämföras med en torr tvättsvamp. Eftersom alunskiffer användes vid tillverkningen av blåbetong, och detta har visat sig innehålla stora mängder radium vilket ger ifrån sig mycket radon kan det bli ett hälsoproblem för dig i din inomhusmiljö. Forskningsrapporter om skadan av detta byggmaterial kom ut på 70-talet och kort efter förbjöds dess användning. Misstänker du därför att din bostad har blåbetong, sannerligen om den byggdes mellan 1929 och enda in på 80-talet, bör du genomföra en undersökning.

 

Här är det vanligast med blåbetong i Sverige

När blåbetong började användas i byggnader visste man inte att det var hälsofarligt. Blåbetong användes flitigt som byggmaterial i det så kallade miljonprogrammet, men också i villor, småhus och höghus.

De flesta husen med blåbetong finns i Mälardalen, Stockholm, Göteborg, Västerås, Jönköping och Borås. I dag finns det omkring 400 000 bostäder i Sverige med blå lättbetong. I flerbostadshus där byggmaterialet i mer eller mindre omfattning innehåller blåbetong är förutsättningarna för radonproblem störst i de lägenheter som har de största väggarna av blåbetong. Dessa är vanligtvis gavellägenheter.

 

Blåbetong i byggmaterial

Blåbetongen är den största radonkällan bland byggmaterialen eftersom den avger mer radon än andra byggmaterial.

Blåbetong finns i såväl armerade som oarmerade produkter för stomkonstruktioner och stomkompletteringar. Exempelvis vägg- och bjälklagselement, murblock och isolerblock. Blåbetong i form av lättbetongkross kan också finnas som värmeisolering i bjälklag,

I småhus kan blåbetong förekomma:

  • i samtliga väggar
  • ibland i bjälklag.

    I flerbostadshus kan blåbetong förekomma:

  •  i ytterväggar
  • icke bärande innerväggar
  • och som värmeisolering på bjälklag

Andra byggmaterial, som kan ha en förhöjd radiumhalt är till exempel vissa typer av tegel samt betongprodukter tillverkade av slagg från bland annat järnmalm med förhöjd uranhalt. Strålskyddsmyndigheten har sammanställt en tabell på var och när blåbetong användes. De vanligaste varumärkena var Ytong och Durox. Senare ersattes skiffern med sand och produkten blev då vit lättbetong.

 

Gammamätning för att identifiera blåbetong i hus

De flesta upptäcker blåbetongen som orsak till förhöjda radonhalter genom en radonmätning. Vid en radonmätning mäter du framförallt om radonet i din bostad överskrider 200 Bq/m³ och därmed blir en hälsorisk.

Detta brukar utföras under vinterhalvåret med hjälp av spårfilmsdosor (1 oktober – 30 april) och bör pågå i minst två månader. Efter detta lämnas dosorna tillbaka och inom snarast får man ett resultat. Det är ofta efter detta man tar reda på vad de eventuella förhöjda halterna kan bero på och då kan man genomföra en gammamätning för att ta reda på om det kan vara på grund av blåbetong. Misstänker man dock redan att det finns blåbetong i fastigheten (framförallt om huset byggdes mellan 1929–1975) kan man hoppa över radonmätningen och direkt mäta gammastrålningen.

Gammastrålningen mäts med hjälp av en gammamätare som man håller mot väggen. Det är en effektiv metod eftersom man får resultatet direkt och det är det lättaste sättet att avgöra om det är blåbetong men även dess strålningsgrad. En gammamätning bör alltid utföras vid misstanke av blåbetong eftersom det kan vara svårt att med blotta ögat avgöra dess existens och det är viktigt för att ta bort eventuella hälsorisker. Efter att gammamätningen har utförts kan man sedan bestämma den bästa åtgärden.

 

Gammamätning av byggmaterial
Gammamätning av byggmaterial.

Åtgärder vid förhöjda radonhalter på grund av blåbetong

Åtgärden kan se annorlunda ut beroende på vilken typ och mängd blåbetong som finns. En radontapet som täter väggar med blåbetong är en annan lösning men känns ofta mer komplicerad på grund av kravet på att tapeten ska hållas hel. Detta betyder både i applicering men också att exempelvis spikar och skruvar inte får sättas in i väggen eftersom det försämrar dess funktion drastiskt.

Om det visar det sig att bostaden har för hög radonhalt och det är fastställt att det beror på just blåbetong kan följande göras:

  • Förbättra ventilationen.
  • Tapetsera med radontapet för att täta väggar med blåbetong. En radontapet sätts upp som en vanlig tapet och hindrar väggarna från att avge radon.
  • Ta bort blåbetongen.

Självfallet går det att genomföra en radonsanering för att bli av med all blåbetong men det är en dyr och mäktig insats som mestadels bara är värd att utföra vid extrema radonhalter eller en större renovering. Risken till hälsoproblem uppstår vid längre exponering av radonet eller om de höga radonhalterna inte åtgärdas.

Copyright - Radonmätning.se - ACATRAIN Radonmätning AB