BLÅBETONG OCH GAMMASTRÅLNING – VAD ÄR DET?

Blåbetong är det förkortade ordet för blå lättbetong och är ett alunskifferbaserat byggmaterial i form av gasbetong. Det har utnämnts till den största radonkällan bland våra byggnadsmaterial. En mätning av gammastrålning från exempelvis en vägg kan avslöja om den innehåller blåbetong.

Just namnet på materialet har uppkommit på grund av blåbetongens karaktär, då den ofta har en viss blåaktig nyans till färgen, men kan inte alltid bli identifierad med hjälp av detta. Om man upplever förhöjda radonhalter i sin bostad är det värt att kolla upp de byggmaterial som används vid konstruktionen, speciellt om huset byggdes innan 80-talet. Under 1970-talet upptäcktes det att blå lättbetong innehöll radium, ett radioaktivt ämne som avger radon. Radon är en osynlig och luktfri gas som kan orsaka lungcancer vid långvarig exponering.

Blåbetong

Vad är blåbetong?

Blåbetong är något som framförallt uppmärksammas vid köp av en ny bostad. Det är något man som köpare, men även om man redan är inflyttad sedan länge, bör ha koll på eftersom det är en av grundorsakerna till förhöjda radonhalter.

Blåbetong är ett byggmaterial som innehåller radium som bildar radon när det sönderfaller. Förutom radon avger materialet också gammastrålning. Materialet producerades och användes flitigt mellan 1929 och 1975 i bland annat väggar och bjälklag. Bjälklag är de horisontella, lastbärande konstruktionerna som delar upp ett hus i olika våningar. Blå lättbetong i en bostad, byggnad eller ett hus behöver inte automatiskt betyda höga radonhalter. Det som är avgörande är bland annat vilka delar som består av blåbetong och hur ventilationen fungerar. Det enda sättet att ta reda på om man har ett radonproblem är att mäta. Blå lättbetong innehåller radium, en radioaktiv ämne som sönderfaller till radongas. Radon är en hälsorisk och kan orsaka lungcancer vid långvarig exponering. Blå lättbetong är därför den största radonkällan bland våra byggmaterial i Sverige.

Vid misstanke om materialet rekommenderas mätning av radonhalten i inomhusluften. Om radonhalten är förhöjd finns det åtgärder som ventilation, radonfläktar och så vidare som kan minska på radonhalterna. Idag är blåbetong förbjudet att använda i nybyggnation. Men många äldre hus i Sverige innehåller fortfarande blåbetong. Det är därför viktigt att vara medveten om riskerna och att vidta nödvändiga åtgärder för att minska radonhalten. Om ditt hus är byggt mellan 1929 och 1975, eller fram till 1980 talet, finns det en risk att det innehåller blåbetong. En gammamätning kan ge ett direkt svar.

Hälsorisker med radon

För höga radonhalter kan innebära en hälsorisk för dig och din familj. Det har uppskattats av Strålsäkerhetsmyndigheten att årligen cirka 500 personer drabbas av lungcancer orsakat av förhöjda radonhalter. Därför kan det vara bra att undersöka bostadens byggmaterial för att identifiera eventuella problem.

Med Strålsäkerhetsmyndighetens rekommendationer bör luften i inomhusmiljön inte överskrida 200 Bq/m³, vilket vid blåbetong kan orsaka halter över 1000 Bq/m³. Blå lättbetong kan även klassas i olika typer beroende på dess strålningsgrad och delas då in i låg-, medel- eller högstrålande. Desto högre klassad, desto mer farlig är den och detta kan tas reda på med hjälp av en gammamätare för att uppskatta strålningsklassen. Beroende på strålningsgraden kan man senare på bästa sätt bestämma de åtgärder som bör utföras för att lösa bostadens radonproblem. Exempelvis behövs inte särskilt drastiska åtgärder tas vid, som inbyggnad av ny ventilation, om strålningen av blåbetongen är tillräckligt låg (bortsätt från att det inte finns någon markradon).

En demoskopundersökning gjord av Strålsäkerhetsmyndigheten för att undersöka medvetenheten om radon i hushåll visade på stora kunskapsbrister om den egna bostaden. Fyra av tio vet inte om det finns blåbetong i bostaden. Bland boende i småhus var det en en av fem. Undersökningen visade också att kunskapsnivån var klart högre bland dem som bor i nyare hus.

Blåbetong och radon

Blåbetong innehåller radium. När radium sönderfaller bildas radon som kan sippra ut ur materialet och samlas i inomhusluften. Höga halter av radon i inomhusluften ökar risken för att utveckla lungcancer. Ju längre tid man utsätts för radon, desto större blir risken. Det är radiumhalten i blåbetongen och radiums sönderfallsprocess som ger upphov till radon i byggnader med blåbetong.

Hur kan man då veta om man har blåbetong i sitt hus? Det bästa sättet att ta reda på om du har höga radonhalter i ditt hem är att göra en radonmätning. Om mätningen visar höga radonhalter är nästa steg att ta reda på varför. En gammamätare kan användas för att mäta strålningen från bland annat väggar för att ta reda på om det beror på blåbetong. För att få bästa möjliga råd och hjälp bör du kontakta en expert på radon. Blåbetong kan vara en källa till radon, vilket kan öka risken för lungcancer. Det är viktigt att vara medveten om riskerna och vidta åtgärder om radonhalten är för hög. Genom att mäta radonhalten och vidta lämpliga åtgärder kan du skapa en hälsosammare inomhusmiljö. Flera faktorer påverkar hur mycket radon som sipprar ut från materialet och samlas i inomhusluften. Ju mer blåbetong ett hus innehåller, desto mer radon kan potentiellt avges. Sprickor mellan olika byggnadsdelar kan göra det lättare för radon att tränga in i inomhusluften. Bra ventilation är avgörande för att späda ut radonhalten i inomhusluften. Dålig ventilation kan leda till motsatsen. Skillnader i lufttrycket mellan inomhus och utomhus kan också påverka.

Även om blåbetong är det mest kända byggmaterialet med höga halter av radium, finns det andra byggmaterial som kan innehålla radon i mindre mängder. Dessa är natursten som bland annat granit och gnejs som kan innehålla små mängder radium och därmed avge radon. Även vanlig betong kan innehålla små mängder radium. Lerhaltiga byggmaterial kan under vissa förhållanden också bidra till radon i inomhusluften. Även om andra byggmaterial kan innehålla radon är blåbetong det material som utgör den största risken för förhöjda radonhalter i våra bostäder. Radonhalten i ett hus med blåbetong beror på en kombination av faktorer, och det är viktigt att bedöma varje hus individuellt. En radonmätning är det enda säkra sättet att ta reda på om radonhalten är för hög.

Sverige är inte ensamt om att ha brottats med radonproblem i hus och byggnader. Flera andra länder, särskilt i Europa, har upptäckt höga radonhalter i bostäder. Exempel på länder som har haft liknande problem är Frankrike där man sett problem med radon i äldre byggnader och i vissa områden. Även i Tyskland har radon varit ett problem, särskilt i källare och på bottenvåningar. Även vår granne Norge har haft problem med radon i byggnader. Där har man vidtagit omfattande åtgärder. Österrike är ett annat land där problem med radon har varit utbredda, särskilt i vissa regioner. Även i Storbritannien har man uppmärksammat problem med radon och där har man infört ett nationellt program för att minska riskerna. Problem med radon kan variera mycket mellan olika länder. Det beror på de geologiska förutsättningarna, byggnadsmaterial och klimatet.

Hur ser blåbetong ut?

Blåbetong är matt blå till färgen och har en struktur som är porös och liknar en tvättsvamp. Den karakteristiska blå färgen kommer från alunskifferns mineralinnehåll. Beroende på var i landet den producerades kunde den ha en matt blå till matt grå färg. Men detta är inte något man alltid kan identifiera betongen med hjälp av.

Har du ett hus som är byggt innan 80-talet som innehåller tvättsvampsliknande betong som är matt grå eller blå till färgen är det en bra idé att göra en radonmätning. Om radonhalten är förhöjd finns det åtgärder du kan vidta, som att förbättra ventilationen eller sanera. Ett intressant faktum är att blåbetong var populärt för sin hållbarhet och isolerande egenskaper, men dess koppling till höga radonhalter upptäcktes först på 1970-talet. Detta ledde till att materialet slutade användas.

Hur vet man om det är blåbetong?

Majoriteten upptäcker att blå lättbetong är den bakomliggande orsaken till förhöjda radonhalter genom genomförd en radonmätning. Att göra en radonmätning är därför det första steget. Om mätningen visar förhöjda halter är nästa steg att ta reda på orsaken. Genom att utföra en mätning av gammastrålningen från exempelvis en vägg går det att identifiera om blå lättbetong finns i konstruktionen. Att upptäcka blåbetong i sitt hem kan vara lite knepigt, eftersom det inte alltid är synlig för blotta ögat. 

Det mest tillförlitliga sättet att avgöra om du har ett radonproblem är att göra en radonmätning. Om mätningen visar förhöjda värden och ditt hus är byggt mellan 1929 och 1975 (när blåbetong användes i Sverige), är det troligt att blåbetongen är orsaken.
Radonmätning i hus

Har du koll på radonhalten i ditt hus? Med mätdosor från ett SWEDAC ackrediterat laboratorium kan du enkelt göra en långtidsmätning själv och säkra ett tillförlitligt årsmedelvärde. Med en kortidsmätning får du en tydlig indikation om det finns ett radonproblem.

 

Blåbetongens historia

Blå lättbetong är en produkt som tillverkats mellan 20- och 70-talet (1929-1975), i bland annat Yxhylt och på Öland. Materialet blev snabbt populärt inom byggindustrin eftersom det var enkelt att bygga med och lätt att producera. Bland annat användes blå lättbetong inom projekt för att bygga fastigheter inom miljonprogrammet.

På grund av dess isoleringsegenskaper användes det stenbaserade byggmaterialet som murblock och isoleringsblock i mellanväggar. Innan det började användas som byggmaterial 1929 kunde man se blå lättbetong i form av block, balkar och plattor, men inom sin storhetsperiod användes de främst som bjälklag men även i inner-och ytterväggar.

Blåbetong är ofta matt blå eller grå till färgen men det kan skilja sig beroende på varifrån den härstammar, men brukar jämföras med en torr tvättsvamp. Eftersom alunskiffer användes vid tillverkningen av blåbetong, och detta har visat sig innehålla stora mängder radium vilket ger ifrån sig mycket radon kan det bli ett hälsoproblem för dig i din inomhusmiljö. Forskningsrapporter om skadan av detta byggmaterial kom ut på 70-talet och kort efter förbjöds dess användning. Misstänker du därför att din bostad har blå lättbetong, sannerligen om den byggdes mellan 1929 och enda in på 80-talet, bör du genomföra en undersökning.

Ytong och Durox var två av de största tillverkarna av blåbetong i Sverige under perioden då materialet var populärt. Båda företagen använde sig av ungefär samma tillverkningsprocess där de blandade cement, vatten och ofta alunskiffer för att skapa betongblock. Båda företagen var väl etablerade på marknaden och deras varumärken blev synonyma med lättbetong under denna period. De hade stora produktionsanläggningar och kunde leverera stora mängder blåbetong för att möta den höga efterfrågan på byggmaterial under denna tid. När problemen med radon i blåbetong uppdagades och tillverkningen upphörde 1975, anpassade sig både Ytong och Durox till den nya situationen. De fortsatte att utveckla och tillverka andra typer av lättbetongprodukter, där alunskiffern ersattes med andra material som var fria från radon. Idag är både Ytong och Durox fortfarande aktiva och erbjuder båda två ett brett sortiment av byggprodukter.

Det är viktigt att vara medveten om att äldre hus och byggnader med blåbetong kan ha förhöjda radonhalter. Men det behöver inte alltid vara så. En radonmätning är därför att rekommendera om du misstänker att din bostad innehåller blåbetong.

Här är det vanligast med blåbetong i Sverige

När blåbetong började användas i byggnader visste man inte att det var hälsofarligt. Blåbetong användes flitigt som byggmaterial i det så kallade miljonprogrammet, men också i villor, småhus och höghus.

De flesta husen med blåbetong finns i Mälardalen, Stockholm, Göteborg, Västerås, Jönköping och Borås. I dag finns det omkring 400 000 bostäder i Sverige med blå lättbetong. I flerbostadshus där byggmaterialet i mer eller mindre omfattning innehåller blåbetong är förutsättningarna för radonproblem störst i de lägenheter som har de största väggarna av blåbetong. Dessa är vanligtvis gavellägenheter.

Blå lättbetong, tillsammans med markradon, står för de vanligaste orsakerna till förhöjda radonhalter i vår inomhusmiljö. Men hur löser man då problem med blåbetong? En av de vanligaste metoderna är att öka ventilationen i huset. Genom att öka luftomsättningen kan du effektivt minska ansamlingen av radon och därmed minska risken för höga radonhalter. Men det är viktigt att förstå att varje hus är unikt, så olika hus kan kräva olika åtgärder. 

Det är viktigt att ta itu med radon på ett systematiskt sätt. Genom att förstå hur blå lättbetong påverkar radonhalten i din bostad och genom att ta hjälp av experter, kan du säkerställa en hälsosam inomhusmiljö för dig och din familj.



Blåbetong i byggmaterial

Blåbetongen är den största radonkällan bland byggnadsmaterialen eftersom den avger mer radon än andra byggmaterial. Blå lättbetong finns i såväl armerade som oarmerade produkter för stomkonstruktioner och stomkompletteringar. Exempelvis vägg- och bjälklagselement, murblock och isolerblock. Blåbetong i form av lättbetongkross kan också finnas som värmeisolering i bjälklag, I småhus kan blåbetong förekomma:
  • i samtliga väggar
  • ibland i bjälklag.I flerbostadshus kan blåbetong förekomma:
  •  i ytterväggar
  • icke bärande innerväggar
  • och som värmeisolering på bjälklag
Andra byggmaterial, som kan ha en förhöjd radiumhalt är till exempel vissa typer av tegel samt betongprodukter tillverkade av slagg från bland annat järnmalm med förhöjd uranhalt. Strålskyddsmyndigheten har sammanställt en tabell på var och när blå lättbetong användes. De vanligaste varumärkena var Ytong och Durox. Senare ersattes skiffern med sand och produkten blev då vit lättbetong. När sambandet mellan blåbetong och förhöjda radonhalter blev känt, förlorade materialet snabbt sin popularitet. Idag är det en av de vanligaste orsakerna till radonproblem inomhus i svenska bostäder.

Gammamätning för att identifiera blåbetong i hus

Gammamätning är en teknik som används för att upptäcka och mäta gammastrålning. De flesta upptäcker blåbetongen som orsak till förhöjda radonhalter genom en radonmätning. Vid en radonmätning mäter du framförallt om radonet i din bostad överskrider 200 Bq/m³ och därmed blir en hälsorisk. För att säkerställa ett hälsosamt inomhusklimat bör man utföra radonmätningar i byggnader med blåbetong.

Detta brukar utföras under vinterhalvåret med hjälp av spårfilmsdosor (1 oktober – 30 april) och bör pågå i minst två månader. Efter detta lämnas dosorna tillbaka och inom snarast får man ett resultat. Det är ofta efter detta man tar reda på vad de eventuella förhöjda halterna kan bero på och då kan man genomföra en gammamätning för att ta reda på om det kan vara på grund av blåbetong. Misstänker man dock redan att det finns blåbetong i fastigheten (framförallt om huset byggdes mellan åren 1929–1975) kan man hoppa över radonmätningen och direkt mäta gammastrålningen.

Gammastrålningen mäts med hjälp av en gammamätare som man håller mot väggen. Det är en effektiv metod eftersom man får resultatet direkt och det är det lättaste sättet att avgöra om det är blå lättbetong men även dess strålningsgrad. En gammamätning bör alltid utföras vid misstanke av blå lättbetong eftersom det kan vara svårt att med blotta ögat avgöra dess existens och det är viktigt för att ta bort eventuella hälsorisker. Efter att gammamätningen har utförts kan man sedan bestämma den bästa åtgärden.

Gammamätning av byggmaterial
Gammamätning av byggmaterial.

Hur mycket radon avger blåbetong?

Blå betong i byggnadsdelar såsom väggar och bjälklag kan, vid dålig luftväxling, generera radonhalter som överstiger 1000 Bq/m³ enligt uppgifter från Boverket. Mängden radon som avges från blåbetong varierar beroende på flera faktorer som byggnadens konstruktion och hur effektivt ventilationssystemet är. Att ett hus är byggt med blåbetong innebär inte automatiskt att radonhalterna är farligt höga. Det enda sättet att fastställa radonhalten i ett hus med blåbetong är att genomföra en radonmätning.

Åtgärder vid förhöjda radonhalter på grund av blåbetong

Åtgärder kan se annorlunda ut beroende på vilken typ och mängd blåbetong som finns. En radontapet som täter väggar med blå lättbetong är en annan lösning men känns ofta mer komplicerad på grund av kravet på att tapeten ska hållas hel. Detta betyder både i applicering men också att exempelvis spikar och skruvar inte får sättas in i väggen eftersom det försämrar dess funktion drastiskt.

Om det visar det sig att bostaden har för hög radonhalt och det är fastställt att det beror på just blåbetong kan följande göras:

  • Förbättra ventilationen.
  • Tapetsera med radontapet för att täta väggar med blåbetong. En radontapet sätts upp som en vanlig tapet och hindrar väggarna från att avge radon.
  • Ta bort blåbetongen.

Självfallet går det att genomföra en radonsanering för att bli av med all blå lättbetong men det är en dyr och mäktig insats som mestadels bara är värd att utföra vid extrema radonhalter eller en större renovering. Risken till hälsoproblem uppstår vid längre exponering av radonet eller om de höga radonhalterna inte åtgärdas.

Radontapet - kostnadseffektivt mot blåbetong

Att ersätta blåbetong i väggar och bjälklag med annat material kan vara så pass dyrt att det sällan är värt att ens överväga. En alternativ lösning är att använda radontapet för att täcka över blåbetongen. Att använda radontapet är både enkelt, snabbt och kostnadseffektivt. Det finns tapeter som kan minska halterna med upp till 90%.

En radontapet fungerar på precis samma sätt som en vanlig tapet. Den primära skillnaden är att dessa tapeter innehåller olika skikt som förhindrar läckage från väggen. När den är applicerad kan den målas eller tapetseras över enkelt. Det är dock väldigt viktigt att notera som vi nämnt tidigare att tapeten måste hållas hel och att skruvar och spikar inte får sättas in i väggen eftersom det försämrar tapetens funktion mycket drastiskt.

Förbättrad ventilation vid problem med blåbetong

För att hantera förhöjda radonhalter på grund av blåbetong, är ventilation den vanligaste åtgärden som vidtas. Genom att ta in frisk luft skapas en utspädningseffekt som bidrar till att minska radonhalten. Om radonhalten inte är för hög räcker det ofta med att förbättra ventilationen.

Ta bort blåbetong

Att radonsanera och ta bort blåbetong helt kan vara väldigt dyrt och omfattande. För att avgöra vilken åtgärd som passar bäst för din specifika situation, är det klokt att konsultera en erfaren besiktningsman som är specialiserad på radon. Genom att låta en professionell utföra en besiktning av huset kan man få råd om vilka åtgärder som är lämpliga att vidta.

Tillverkning och användningsområden blåbetong

Materialet som även är kallat alunskifferbetong, var en typ av lättbetong som tillverkades i Sverige mellan 1929 och 1975 och kännetecknas av sin blåaktiga färg. Det berodde på att den innehöll bränt alunskiffer som ballastmaterial.

Tillverkningsprocess:

Alunskiffer bryts och finfördelas till pulver. Cement, kalk och vatten tillsätts som bindemedel. De olika komponenterna blandas noggrant tills en massa bildas. Betongmassan hälls i formar och vibreras för att avlägsna luftbubblor. Därefter får den stelna under ånga. Till slut härdar materialet och får sin slutliga styrka.

Blåbetong användes flitigt i bostadsbyggande under sin produktionstid, främst på grund av dess isolerande egenskaper och låga vikt. Den var vanlig i både villor och flerbostadshus, men användes även i industribyggnader och broar.

Fördelar:

  • – Lätt och enkel att hantera
  • – Goda isolerande egenskaper mot både värme och ljud
  • – Låg kostnad

Nackdelar:

  • – Innehåller radon som kan utgöra en hälsorisk vid långvarig exponering
  • – Kan vara spröd och känslig för fukt
  • – Svårare att bearbeta och reparera än betong av andra material

På grund av de hälsorisker som radonet gjorde förbjöds produktionen av blåbetong 1975. Trots detta finns det många hus i Sverige som är byggda med blåbetong. Om du bor i ett hus som kan innehålla blåbetong är det viktigt att mäta radonhalten för att avgöra om den ligger över riktvärdet på 200 Bq/m3. Om radonhalten är förhöjd finns det åtgärder som kan vidtas för att sänka den.

 

Blåbetong räknas inte som farligt avfall

Som privatpersoner kan du lämna mindre mängder på återvinningscentralen. Vid större mängder bör ett avfallshanteringsföretag kontaktas för omhändertagande. Blåbetong räknas som sagt inte generellt som farligt avfall. Även om materialet innehåller radium och avger radon, klassas den inte som farligt avfall enligt de flesta avfallsklassificeringar.

Avfallsklassificering är ett system för att kategorisera olika typer av avfall baserat på deras egenskaper och risker för människors hälsa och miljö. Klassificeringen används för att bestämma hur avfallet ska hanteras, transporteras och deponeras på ett säkert och miljövänligt sätt. I Sverige följer man EU:s avfallsdirektiv och har en nationell förordning om avfall.

Varför räknas det då inte som farligt avfall? Jo, även om blåbetong är radioaktiv, är aktiviteten oftast så låg att den inte uppfyller kriterierna för farligt avfall. Dessutom finns materialet i så många byggnader att det skulle bli ohanterligt att klassa allt material som farligt avfall.

Även om materialet inte är klassat som farligt avfall är det viktigt att vara försiktig när man hanterar det, särskilt vid större renoveringar eller rivningar. Undvik dammet eftersom radon kan frigöras i större mängder. Se till att det finns bra och effektiv ventilation. Följ lokala riktlinjer för avfallshantering. Mindre mängder kan oftast lämnas på återvinningscentraler, medan större mängder kan kräva mer.

Räknas blåbetong som dolt fel?

Den här frågan kan inte besvaras helt enkelt och det beror på flera orsaker. Generellt sett anses inte materialet i sig vara ett dolt fel då det är ett byggnadsmaterial som har använts mycket under en viss tidsperiod. Det är än idag relativt vanligt att hitta blåbetong i äldre hus och byggnader. Köpare förväntas vara medvetna om att äldre hus kan innehålla materialet och att det kan medföra en risk för förhöjda radonhalter. Om säljaren aktivt har undanhållit information om att huset innehåller blåbetong, eller om säljaren har gett felaktig information om radonhalten, kan det utgöra grund för att hävda att det föreligger ett dolt fel. Så vad säger lagen? Det finns ingen lag som säger att blåbetong alltid räknas som ett dolt fel. Bedömningen görs från fall till fall och beror på omständigheterna i det enskilda fallet. Det är därför viktigt som köpare att alltid vara uppmärksam på risken för radon när man köper.

Blåbetong: Fakta och myter

Blåbetong är ett ämne som väcker både nyfikenhet och oro. Problemet med betongen är att radon kan sippra ut och samlas i inomhusluften. Höga halter av radon under lång tid kan öka risken för lungcancer. Så, är all blåbetong farlig? Nej, inte nödvändigtvis. Risken beror på flera faktorer, bland annat radonhalten i betongen, ventilationen i byggnaden samt åldern på byggnaden. Om du misstänker att du har blåbetong i ditt hus bör du göra en radonmätning. Om radonhalten är för hög bör du vidta åtgärder för att minska den. En expert på radon kan ge dig råd om vilka åtgärder som är lämpliga i just ditt fall. Kom ihåg! Inte alla hus med blåbetong har höga radonhalter. Det finns många olika sätt att minska radonhalten i ett hus. En radonmätning är det bästa sättet att få reda på om du behöver vidta åtgärder.

Innehåll

Vanliga frågor och svar

Hur farligt är blåbetong?

Blåbetong eller blå lättbetong som det även kallas har utnämnts till den största radonkällan bland byggnadsmaterialen. Blåbetong innehåller radium som bildar radon när det sönderfaller. För höga radonhalter kan innebära en hälsorisk. Det bästa sättet att konstatera om det finns blåbetong i ett hus eller en byggnad är att mäta gammastrålningen med en gammamätare från exempelvis väggar och bjälklag.

Hur länge användes blåbetong?

Blåbetong framställdes i Sverige mellan 1929 och 1975. Materialet var lätt att bygga med och har använts i bland annat i ytterväggar, innerväggar och bjälklag i miljonprogrammet och i en- och flerfamiljshus. När blåbetong började användas visste man inte att det var hälsofarligt

Hur ser blå lättbetong ut?

Blåbetong är ett alunskifferbaserat byggnadsmaterial. Betongen är poröst och matt blå till färgen. Strukturen liknar en tvättsvamp. Beroende på var i Sverige den tillverkades kunde den variera i färg, från matt blå till matt grå.

Vart finns mest blåbetong?

De flesta byggnader och hus med blåbetong finns i Mälardalen, Stockholm, Göteborg, Jönköping, Västerås och Borås. Blåbetong kan finnas i både armerade och oarmerade produkter,  stomkonstruktioner, stomkompletteringar, vägg- och bjälklagselement, murblock och isolerblock. Det kan även finnas som lättbetongkross och som värmeisolering i bjälklag.

Vad är gammamätning?

Gammamätning används för att avgöra om det finns blåbetong. Gammastrålningen mäts med hjälp av en gammamätare som man håller exempelvis mot en vägg.

Är blå lättbetong alltid farligt?

Blåbetong är farligt eftersom det avger mer radon än andra byggmaterial. Men att ett hus innehåller materialet innebär inte automatiskt förhöjda radonhalter.

Hur sanerar man blåbetong?

Den vanligaste åtgärden är att förbättra ventilationen och öka luftväxlingen. Andra åtgärder kan vara att tapetsera med radontapet eller ta bort blåbetongen.

Hur vet man om det är blå lättbetong i huset?

De flesta upptäcker blåbetong som orsak vid en genomförd radonmätning som visar förhöjda radonhalter. En mätning av gammastrålning med en gammamätare avslöjar om exempelvis en vägg innehåller blåbetong. 

Vad består blåbetong av?

Blåbetong är ett alunskifferbaserat byggnadsmaterial och är en sorts lättbetong. Förutom radon avger blå lättbetong också gammastrålning. Det finns olika sorter blåbetong som har tillverkats på olika platser i Sverige.

Är gammastrålning farligt?

Vi utsätts konstant för gammastrålning från mark och byggmaterial. Genom att begränsa hur mycket ett byggmaterial får stråla så begränsar man mängden radon som avges från materialet.

Hur fungerar en gammamätare?

För mätning av gammastrålning används en gammamätare. En gammamätare är ett handburet instrument. Gammamätaren hålls direkt mot vägg, golv eller tak och resultatet får man direkt.

Vad är gammastrålning?

Gammastrålning är en form av elektromagnetisk strålning med hög energi och är en del av människans naturliga miljö. Gammastrålningen kan variera stort. Det beror på att halterna av uran, torium och kalium i berggrunden, marken och byggmaterial visar stor variation. Gammastrålning kan stoppas med en betongvägg eller bly.

Referensnivåer och gränsvärden för gammastrålning?

Gränsvärde för gammastrålning i rum där människor vistas mer än tillfälligt är 0,3 µSv/h. Gammastrålning från byggnadsmaterial ligger på 1,0 mSv/år (anges i årlig effektiv dos för personer som vistas i byggnaden).

Riva blåbetong?

Radonsanering och borttagning av blåbetong kan vara en kostsam och omfattande process. Att välja rätt åtgärd för just din situation kräver expertis. Därför rekommenderas det starkt att du kontaktar en erfaren besiktningsman specialiserad på radon. En professionell besiktning av huset ger dig den rådgivning du behöver för att välja rätt åtgärder.

Blåbetong cancer?

Radon i höga halter kan utgöra en allvarlig hälsorisk. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten beräknas radon i inomhusluft orsaka runt 500 lungcancerfall årligen i Sverige. Under perioden 1929 till 1978 användes blåbetong flitigt i både villor och flerfamiljshus. Om ditt hus är byggt under denna tid kan det vara klokt att kontrollera byggmaterialet om en radonmätning visar förhöjda halter.

Köpa hus med blåbetong?

Visserligen är blå lättbetong ett byggmaterial som kan avge radon, men det betyder inte per automatik att radonhalten i inomhusluften blir förhöjd.

Blåbetong återvinning?

Privatpersoner:
Mindre mängder blå lättbetong kan lämnas på återvinningsstationer eller centraler.
Var noga med att undvika damm vid hantering av blåbetong.

Återvinning:
Blå lättbetong kan återanvändas som fyllnadsmaterial i till exempel bullervallar, vägar och cykelbanor.
Användning i nybyggnation är dock inte tillåten.

Copyright - Radonmätning.se - ACATRAIN Radonmätning AB