RADON OCH LUNGCANCER

Radon inomhus är den näst vanligaste orsaken till lungcancer efter rökning. Enligt uppskattningar från Strålsäkerhetsmyndigheten orsakar radon i inomhusluft cirka 500 lungcancerfall per år i Sverige.

Just därför är det så otroligt viktigt att regelbundet mäta radon i hus, flerbostadshus, arbetsplatser, skolor och förskolor och vidta åtgärder om det behövs. Det enda sättet att upptäcka radon är att mäta.

Lungcancer på grund av radon

Majoriteten av de personer som får lungcancer till följd av radonexponering är rökare, eftersom både radon och rökning tillsammans ökar risken för att utveckla lungcancer. För att säkerställa en säker och hälsosam inomhusmiljö bör radonhalten inte överstiga 200 Bq/m³ i bostäder, skolor och offentliga byggnader. Risken för skador till följd av radonexponering anses vara proportionell, vilket innebär att en radonhalt på 400 Bq/m³ anses vara dubbelt så farlig som 200 Bq/m³. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) uppskattas det att radon orsakar mellan 3-14 procent av all lungcancer i världen. Det är viktigt att notera att detta bara är en uppskattning och att det faktiska antalet kan vara högre eller lägre. Detta beror på att det kan vara svårt att fastställa den exakta orsaken till lungcancer i enskilda fall. Risken att drabbas av lungcancer till följd av radonexponering beror på radonhalten, exponeringstiden samt individuella faktorer att utveckla lungcancer. När radon sönderfaller genereras radondöttrar. Dessa radondöttrar binder sig till partiklar i luften och kan transporteras med inandningsluften in i lungorna. Det är radondöttrarna som utgör en potentiell hälsorisk. Lungcancer är en allvarlig form av cancer. Det finns två huvudsakliga typer av lungcancer: icke-småcellig lungcancer och småcellig lungcancer. Rökning är den ledande orsaken till sjukdomen. Men exponering av radon under lång tid kan också utveckla lungcancer. Det är inte bara så att rökning och radon var för sig ökar risken för lungcancer, utan de samverkar också. Risken för lungcancer är betydligt högre för rökare som utsätts för radon än vad den är för icke-rökare som utsätts för samma nivåer av radon. Detta innebär att rökare är en särskilt utsatt grupp när det gäller radonexponering.

Vad kan du själv göra för att minska risken?

Den goda nyheten med radon är att det går att upptäcka och att göra något åt.

1. Mät radonhalten i din bostad

Det enda sättet att veta om du har förhöjda radonhalter är att mäta. Du kan göra en ackrediterad radonmätning med spårfilmsdosor för långtidsmätning (60 dagar under vinterhalvåret). Det ger ett tillförlitligt årsmedelvärde.
Om du behöver ett snabbt besked, till exempel vid husköp eller efter att åtgärder har gjorts, kan en korttidsmätning vara ett bra alternativ. Den ger ett snabbt resultat på kort tid, men tänk på att den bara ger en indikation.

2. Tolka resultatet – är du över gränsvärdet?

I Sverige är gränsvärdet 200 Bq/m³. Ligger du över det, rekommenderas åtgärder. Om du bor i ett äldre hus med krypgrund, dålig ventilation eller blåbetong i väggarna är risken högre. Världshälsoorganisationen (WHO) å andra sidan rekommenderar att radonhalten i bostäder helst inte ska överstiga 100 Bq/m³. Om det inte går att hålla nivån så låg, bör halten i alla fall ligga under 300 Bq/m³. Det exakta gränsvärdet kan skilja sig något mellan olika länder, beroende på nationella riktlinjer.

3. Vidta åtgärder vid behov

Vanliga åtgärder är att förbättra ventilationen, installera en radonsug och täta. Rådgör gärna med en radonkonsult för rätt åtgärder. Radon kan smyga sig in i våra bostäder från flera håll, från marken under huset, från vissa byggmaterial som blåbetong, eller via hushållsvattnet. För att ta reda på var radonet kommer ifrån och hur allvarligt det är behövs en radonbesiktning. Då görs en noggrann genomgång av ditt hem. Målet är att få en helhetsbild av din inomhusmiljö och identifiera vad som behöver åtgärdas.

Tecken på lungcancer

Lungcancer kan vara asymtomatisk i tidigt stadium. Att vara asymtomatisk innebär att individen bär på en sjukdom eller infektion utan att visa några tydliga symptom. Några vanliga tecken och symptom på lungcancer är hosta, andningsbesvär, bröstsmärta, trötthet, viktnedgång och återkommande infektioner. Det är viktigt att understryka att dessa symtom inte nödvändigtvis pekar på lungcancer, eftersom de kan vara förknippade med andra sjukdomar. Tidig upptäckt av lungcancer är viktigt för att öka chanserna till framgångsrik behandling.

Stadier av lungcancer

I stadium 1 finns en begränsad tumör som inte har spridit sig. I stadium 2 och 3 påverkas även angränsande lymfkörtlar. Stadium 4 indikerar att cancern har spridit sig med metastaser till andra organ. Kirurgi är den främsta behandlingsmetoden. I många fall kombineras strålbehandling med cytostatika. Det kan också vara nödvändigt att överväga behandling med immunterapi eller så kallad riktad terapi, beroende på patientens situation.

Radon är den näst vanligaste orsaken till lungcancer – men hur många vet det?

Vi förknippar ofta lungcancer med rökning – och med rätta. Men det många inte vet är att radon är den näst vanligaste orsaken till lungcancer i Sverige, enligt Strålsäkerhetsmyndigheten och WHO. Varje år uppskattas omkring 500 svenskar få lungcancer till följd av förhöjda radonhalter i sin bostad. Många av dem har aldrig rökt. Trots det är kunskapen låg. Enligt undersökningar har få villaägare gjort radonmätning i sitt hus, trots att det är det enda sättet att upptäcka problemet. Så vad kan vi göra? Det börjar med att prata om radon. Att vara medveten och att mäta. För ju fler som vet, desto färre drabbas i onödan.

Så skadar radon våra lungor

Att förstå varför radon är farligt börjar med att förstå hur det påverkar kroppen. När radon från marken tar sig in i våra hem, andas vi in det men det är inte själva gasen som är farlig. Det är radondöttrarna, små radioaktiva partiklar som fastnar i våra lungor.
Dessa partiklar avger alfastrålning, en typ av joniserande strålning som kan tränga in i cellerna i lungvävnaden. Där kan de skada DNA:t, ibland så allvarligt att cellen muterar och förvandlas till en cancercell.

Det tar ofta många år från exponering till sjukdom, vilket gör kopplingen svår att upptäcka. Men sambandet är tydligt. Ju längre du lever i en bostad med förhöjda radonhalter, särskilt om du också är rökare, desto större är risken att drabbas!

Om radon

Radon är en radioaktiv gas som bildas naturligt genom nedbrytning av uran i jordskorpan. Gasen är osynlig, luktfri och smaklös, vilket gör den svår att upptäcka utan korrekt mätutrustning. Radon är tyngre än luft, vilket innebär att den kan samlas i lågt liggande utrymmen som källare. Radon har en halveringstid på cirka 3,8 dagar, vilket innebär att dess radioaktivitet minskar med tiden men fortfarande kan vara farlig vid långvarig exponering.

Den bästa tiden att mäta radon på är under eldningssäsongen, som sträcker sig från den 1 oktober till den 30 april. Under denna period är byggnader oftast mer stängda på grund av uppvärmning, vilket ökar sannolikheten för att radon ska samlas inomhus. Genom att vara medvetna om de potentiella riskerna med höga radonhalter i våra hem kan vi vidta nödvändiga åtgärder för att skydda vår hälsa.

Radon och dess sönderfallsprodukter avger strålning som skadar lungvävnaden. Ju längre tid man utsätts för höga halter radon, desto större är risken att utveckla lungcancer. Risken att utveckla lungcancer på grund av radon ökar med stigande radonhalt och exponeringstid. Även om risken är störst för rökare, så är det viktigt att komma ihåg att även icke-rökare kan drabbas.

Så undviker du problem med radon

För att upptäcka höga radonhalter måste en radonmätning utföras. Radon är osynlig, luktfri och smaklös och omöjlig att upptäcka utan radonmätning. Långvarig exponering för radon ökar risken för lungcancer. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten finns det ungefär 325 000 bostäder i Sverige där radonhalten överstiger den rekommenderade referensnivån på 200 becquerel per kubikmeter (Bq/m³).

I våra bostäder och byggnader kan radon komma från olika källor som marken under eller runt bostaden/byggnaden, byggmaterial (blåbetong) och hushållsvattnet. Den vanligaste källan till radon i våra bostäder och byggnader är radon som sipprar upp från marken.

För att få ett pålitligt resultat bör radonmätningar genomföras under eldningssäsongen, vilken sträcker sig från den 1 oktober till den 30 april. Mätningen ska pågå under minst två månader. Den mest tillförlitliga metoden för att mäta radon är att använda spårfilmsdosor för långtidsmätningar, vilka ger ett pålitligt årsmedelvärde. Med mätdosor från ett SWEDAC ackrediterat laboratorium är det enkelt för dig att själv genomföra en långtidsmätning. Om du behöver snabbt resultat på kort tid kan du överväga att göra en korttidsmätning. En korttidsmätning är endast rådgivande men kan vara ett bra alternativ vid tillfällen som husköp eller efter genomförda åtgärder.

Tänk på att när du andas in radon kan radioaktiva partiklar fastna i lungorna. Dessa partiklar kan skada lungvävnaden och öka risken för att utveckla lungcancer. Risken för lungcancer ökar ju högre radonhalt du utsätts för och ju längre du utsätts för radon. Rökning är den största riskfaktorn för lungcancer. Kombinationen av radon och rökning ökar risken för lungcancer mycket kraftigt.

Åtgärder vid förhöjda radonhalter

Om din radonmätning visar höga radonhalter, är nästa steg att utföra en fysisk radonbesiktning på plats. Målet med denna inspektion är att lokalisera källan och sedan ge dig rekommendationer på hur du åtgärdar problemen. När det är bekräftat att radon förekommer i ditt hem, efter att du har genomfört en radonmätning och en radonbesiktning krävs en radonsanering. Det finns flera olika olika saneringsåtgärder:

– Om radon kommer från byggmaterial krävs ökad ventilation för att öka luftomsättningen. Detta kan göras genom att installera eller förbättra ventilationssystemet.
– Vid radon i hushållsvattnet måste vattnet luftas innan det tas in i bostaden.
– Om radon kommer från marken kan sanering utföras med hjälp av radonsug, radonbrunn eller tätningar.

Radon gränsvärden

– Radon i bostäder och offentliga byggnader: 200 becquerel per kubikmeter (Bq/m³).
– Radon i nya byggnader: 200 Bq/m³.
– Radon i arbetsplatser ovan marknivå: 200 Bq/m³ vid en årlig arbetsperiod på 1800 timmar, vilket motsvarar en vanlig heltidsanställning.
– Radon i färdigställda och inredda bergrum och berganläggningar: 400 Bq/m³ vid en årlig arbetsperiod på 1800 timmar, motsvarande en vanlig heltidsanställning.
– Radon i samband med berg- och gruvarbete eller byggnadsarbete under jordnivå: 1300 Bq/m³ gäller vid en årlig arbetsperiod på 1600 timmar.
– Radon i dricksvatten: Tjänligt med anmärkning vid 100 Bq/l, otjänligt vid 1 000 Bq/l och bör inte konsumeras.

Vanliga frågor och svar om radon och lungcancer

Hur upptäcker man att man har radon i huset?

Det enda sättet att upptäcka radon är genom att göra en radonmätning. Radon varken känns eller doftar.

Vilken cancer kan man få av radon?

Lungcancer är den enda kända hälsorisken som förknippas med radon.

Hur farligt är radon för barn?

Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten finns det inga specifika studier som undersökt radonrisken för barn. Därför är det oklart om barn löper högre eller lägre risk jämfört med vuxna, och det antas att risken för radon är densamma för båda grupperna.

Hur många dör av radon i Sverige varje år?

Cirka 500 personer per år dör på grund av radon varje år i Sverige.

Radonmätning i Stockholm, Göteborg och Malmö

Vi erbjuder kostnadseffektiv, trygg och ackrediterad radonmätning i Stockholm, Göteborg och Malmö. Vi erbjuder också radonbesiktning (tar cirka en timme) och radonutredning (mer omfattande och tidskrävande) där vi ser över huskonstruktionen, mäter gammastrålning, söker läckor och bedömer ventilationen. När vi har fått en klar bild får du veta vilka saneringsåtgärder som krävs för att komma åt problemet. Vi hjälper dig med en långsiktig lösning som är säker. Gör din radonmätning själv, det är enkelt! Eller få hjälp av oss med mer avancerade mätningar, till exempel med rådgivande mätning vid husförsäljning eller läcksökning i problemvillor, etc.