OVK - OBLIGATORISK VENTILATIONSKONTROLL

I många byggnader är det krav på att genomföra en OVK – obligatorisk ventilationskontroll. Målet med det är att säkerställa att inomhusmiljön är hälsosam och att ventilationssystemen fungerar som de ska.

Det är fastighetsägaren som bär ansvaret för att genomföra den obligatoriska funktionskontrollen av ventilationssystemet. Denna kontroll bör utföras av en kvalificerad funktionskontrollant med rätt certifiering. Från 1991 finns ett lagstadgad krav om att byggnader måste ha ett OVK-dokument registrerat hos kommunens byggnadsnämnd. Målet med detta är att garantera en optimal och hälsosam inomhusmiljö.

Då ska OVK - obligatorisk ventilationskontroll genomföras

En första besiktning av OVK krävs innan ett ventilationssystem tas i bruk för första gången. Därefter ska OVK göras regelbundet med intervaller på 3 eller 6 år för de flesta byggnader. Obligatorisk ventilationskontroll, eller OVK, ska utföras enligt följande:

– Skolor, förskolor och vårdlokaler ska genomgå OVK vart tredje år.
– Flerbostadshus, kontorsbyggnader och personalutrymmen, inklusive kontor i industribyggnader med FT-, FTX-ventilation, ska också genomgå OVK vart tredje år.
– Flerbostadshus, kontorsbyggnader och personalutrymmen, inklusive kontor i industribyggnader med S-, F-, eller FX-ventilation, ska genomgå OVK vart sjätte år.
– För bostadshus med FX-, FT-, FTX-ventilation krävs endast en installationsbesiktning innan systemet tas i bruk. Återkommande OVK-besiktning behövs inte.

Förklaringar:
S = Självdragsventilation F = Fläktventilation där frånluftsflödena är fläktstyrda FT = Fläktventilation där både frånluft- och tilluftsflödena är fläktstyrda FX = F-ventilation med värmeåtervinning FTX = FT-ventilation med värmeåtervinning

Så går en OVK - obligatorisk ventilationskontroll till

Enligt plan- och byggförordningen är det ägaren av byggnaden som är ansvarig för att säkerställa att den obligatoriska funktionskontrollen av ventilationssystemet genomförs enligt föreskrifterna.

En funktionskontrollant med behörighet från ett ackrediterat certifieringsorgan ska ansvara för genomförandet av OVK. Vid varje OVK-besiktning genomförs en noggrann kontroll för att säkerställa att ventilationssystemet är rent från föroreningar som skulle kunna spridas i byggnaden. Dessutom kontrolleras tillgängligheten av instruktioner och skötselanvisningar. Vid den första besiktningen bedöms även om ventilationssystemet fungerar enligt gällande föreskrifter. Det är ägarens ansvar att omedelbart åtgärda eventuella fel eller brister som upptäcks under OVK. Dessutom är det ägarens ansvar att vidta åtgärder mellan besiktningarna för att säkerställa att ventilationssystemet uppfyller de gällande kraven.

Efter avslutad OVK-besiktning får man ett besiktningsprotokoll som visar eventuella brister i ventilationssystemet och som kräver åtgärder. Protokollet anger om besiktningen godkänts eller ej. Ett intyg från funktionskontrollanten ska placeras på ett väl synligt ställe.
Miljö- och byggnadsnämnden i kommunen har befogenhet att övervaka och se till att de föreskrifter som gäller för OVK efterlevs. Om ägaren av byggnaden inte följer dessa föreskrifter eller försummar att åtgärda upptäckta brister, kan kommunen använda plan- och bygglagen (PBL) för att utfärda förelägganden som tvingar ägaren att vidta nödvändiga åtgärder.

Vem ansvarar för att bestämmelserna om OVK följs?

Byggnadens ägare har ansvaret för att se till att obligatorisk ventilationskontroll (OVK) utförs enligt reglerna i plan- och bygglagen (PBL), plan- och byggförordningen (PBF) samt Boverkets föreskrifter enligt Boverket. Målet med bestämmelserna om OVK innebär bland annat att människor ska skyddas från skadliga luftföroreningar, höga ljudnivåer, farliga radonhalter samt oacceptabla hälso- och säkerhetsrisker.

Tillsynen över OVK - obligatorisk ventilationskontroll

Kommunens byggnadsnämnd har ansvaret för att övervaka att reglerna för obligatorisk ventilationskontroll (OVK) följs. Nämnden ska säkerställa att byggnadens ägare uppfyller sina skyldigheter avseende OVK. Dessutom har byggnadsnämnden ett informationsansvar och är den instans man ska kontakta vid frågor om enskilda ärenden. Vid behov har byggnadsnämnden också befogenhet att vidta åtgärder.

Historik OVK - obligatorisk ventilationskontroll

Under 1970-talet uppmärksammades allt fler problem med inomhusmiljön i svenska byggnader. Sjukdomar som allergier och astma ökade, och man kunde koppla dessa till bristfällig ventilation. Skolor, bostäder och arbetsplatser drabbades av dålig luftkvalitet, vilket ledde till oro och krav på åtgärder.

År 1978 beslutade riksdagen att införa obligatorisk ventilationskontroll (OVK). Syftet var att förbättra inomhusklimatet i svenska byggnader och skapa en hälsosammare miljö för dem som vistas i dem. Genom regelbundna kontroller av ventilationssystemen skulle man säkerställa att de fungerar effektivt och transporterade bort förorenad luft, fukt och lukt.
Fyra år efter införandet av OVK kom den första förordningen om funktionskontroll av ventilationssystem. Denna förordning fastställer krav på hur OVK-besiktningar skulle utföras och vilka krav som ventilationssystemen skulle uppfylla.

Under 1990-talet skärptes kraven på OVK. Man fokuserade inte bara på inomhusklimatet, utan även på energieffektivitet. Ventilationssystemen skulle inte bara transportera bort föroreningar, utan de skulle också göra det på ett energieffektivt sätt.

2000-talet innebar en rad nya utmaningar för OVK. Nya byggnadstekniker och nya typer av ventilationssystem ställde nya krav på besiktningarna. Samtidigt utvecklades ny teknik som underlättade OVK-arbetet, till exempel digitala mätinstrument och dokumentation.

OVK är numera en integrerad del av svensk byggnadsreglering. Regelbundna inspektioner hjälper till att säkerställa god luftkvalitet, energieffektivitet och en hälsosam inomhusmiljö i bostäder, skolor och arbetsplatser. När vi strävar mot en hållbar framtid kommer OVK att bli ännu viktigare, inte bara för att förbättra inomhusklimatet utan även för att minska energiförbrukningen och koldioxidutsläppen.

Bra ventilation hemma

Bra ventilation är avgörande för en hälsosam och bekväm inomhusmiljö. Genom att förstå hur ventilation fungerar och vilka typer av ventilationssystem som finns tillgängliga kan du fatta bra beslut för att förbättra luftkvaliteten i ditt hem. Bra ventilation är viktig av flera skäl. Ventilation hjälper till att avlägsna föroreningar som damm och pollen från luften. Detta är särskilt viktigt för personer med allergier eller astma. Fuktig luft kan leda till mögeltillväxt och andra fuktproblem. Genom att ventilera bort fuktig luft kan du förhindra mögel och förbättra inomhusmiljön. Matlagning, husdjur, och rökning kan orsaka dålig lukt inomhus. Effektiv ventilation hjälper till att avlägsna dessa lukter. Bra ventilation minskar skadliga ämnen som radon och koldioxid, vilket skapar en hälsosammare boendemiljö. Det finns flera olika typer av ventilationssystem som kan användas i bostäder. Varje system har sina fördelar och nackdelar. Det bästa valet beror på själva huset och dess specifika behov.

1. Naturlig ventilation:

Naturlig ventilation innebär att luft strömmar in och ut ur byggnaden genom öppningar som fönster, dörrar, ventiler och andra otätheter. Fördelar: Kostnadseffektivt eftersom det inte kräver någon installation av mekaniska system. Enkelt att använda och underhålla. Nackdelar: Svårt att kontrollera luftflödet, vilket kan leda till drag och ojämn luftkvalitet. Mindre effektiv i varma eller fuktiga klimat.

2. Mekanisk Ventilation:

Mekaniska ventilationssystem använder fläktar och kanalsystem för att kontrollera luftflödet in och ut ur byggnaden. Fördelar: Ger bättre kontroll över luftflödet och kan anpassas efter specifika behov. Effektivare vid att hantera luftkvaliteten. Nackdelar: Kostar mer att installera och underhålla. Kräver el för att fungera.
Det finns flera typer av mekaniska ventilationssystem:

Frånluftsventilation: Ett frånluftssystem använder fläktar för att suga ut förorenad luft från byggnaden. Detta skapar ett undertryck som gör att frisk luft sugs in genom ventiler och otätheter. Fördelar: Enkelt och kostnadseffektivt att installera. Bra för att hantera fuktproblem i badrum och kök. Nackdelar: Kan leda till drag och ojämn temperaturfördelning. Begränsad kontroll över mängden tillförd frisk luft.
Tilluftsventilation: Ett tilluftssystem använder fläktar för att blåsa in frisk luft i byggnaden. Den förorenade luften trängs ut genom ventiler och otätheter. Fördelar: Ger bättre kontroll över tillförd luft och kan filtrera inkommande luft. Bra för att förbättra luftkvaliteten i områden med hög luftförorening. Nackdelar: Kostar mer att installera och underhålla. Kräver noggrant utformade utloppskanaler för att undvika tryckproblem.
FTX: Från- och tilluftsventilation med värmeåtervinning (FTX), använder både till- och frånluftssystem för att balansera luftflödet. FTX-systemet har en värmeväxlare som återvinner värmen från den utgående luften och överför den till den inkommande luften. Fördelar: Mycket effektivt för att spara energi och upprätthålla en jämn temperatur. Ger hög kontroll över luftkvaliteten och luftflödet. Nackdelar: Högre installationskostnad och underhåll. Systemet kräver mer utrymme för kanalsystem och värmeväxlare.

Praktiska tips för att förbättra ventilationen hemma

Att förbättra ventilationen hemma behöver inte vara varken komplicerat eller dyrt. Här är några praktiska tips för att säkerställa god ventilation i ditt hem: Öppna fönster och dörrar regelbundet för att vädra och släppa in frisk luft. Sätt in ventiler i väggar eller fönster för att få in luft. Justerbara ventiler gör att du kan kontrollera mängden luft som kommer in. Använd köksfläkt och badrumsfläkt när du lagar mat eller duschar för att ta bort matos och fukt. Tänk på att rengöra och byta ut filter i mekaniska ventilationssystem regelbundet och att rengöra kanaler och fläktar. Täta otätheter runt fönster, dörrar och andra öppningar för att se till att inte varmluft sipprar ut eller att det blir drag. Köp hem lite växter. Växter kan förbättra luftkvaliteten genom att absorbera koldioxid och släppa ut syre. Växter som fredskalla och svärmorstunga är kända för sina luftrenande egenskaper. En luftfuktare kan hjälpa till att hålla rätt fuktnivå i hemmet, särskilt under vintermånaderna när inomhusluften kan bli väldigt torr. Om du bygger nytt eller renoverar, överväg att installera ett FTX-system för bra ventilation och för att spara energi.

Bra ventilation är avgörande för en hälsosam och bekväm inomhusmiljö. Genom att förstå olika typer av ventilationssystem och hur de fungerar kan du fatta bra beslut för att förbättra luftkvaliteten i ditt hem. Att följa praktiska tips som att använda fönster och dörrar, installera ventiler och underhålla ventilationen kan göra stor skillnad. Oavsett om du väljer naturlig eller mekanisk ventilation, är målet att skapa en inomhusmiljö där du och din familj kan trivas och må bra!

Effektiva ventilationssystem sparar energi och minskar kostnader

Att ha ett effektivt ventilationssystem i ditt hem eller din byggnad är viktigt för både hälsan och plånboken. Ett bra ventilationssystem tar bort förorenad luft och tillför frisk luft. Detta hjälper till att hålla inomhusluften ren och hälsosam.

Bra ventilation minskar fukt, vilket i sin tur minskar risken för mögel och fuktskador. Detta skyddar både byggnaden och de som bor eller arbetar där. Moderna ventilationssystem, som FTX-system (från- och tilluftsventilation med värmeåtervinning), återvinner värmen från utgående luft och använder den för att värma upp inkommande frisk luft. Detta minskar behovet av extra uppvärmning och sparar energi. Effektiva system kan justera luftflödet efter behov. Detta innebär att du inte ventilerar mer än nödvändigt, vilket sparar energi. Bra ventilationssystem bidrar till en jämnare temperatur inomhus, vilket minskar behovet av att använda värme eller kyla. Detta leder till lägre energikostnader. När du använder mindre energi för uppvärmning och kylning, sjunker dina räkningar. Effektiva system är ofta av högre kvalitet och kräver mindre underhåll. Detta innebär färre reparationer och en längre livslängd, vilket sparar pengar på lång sikt. Energibesparande åtgärder som ett effektivt ventilationssystem kan öka värdet på fastigheten. Köpare är ofta villiga att betala mer för energieffektiva hem med låga driftskostnader.

Effektiva ventilationssystem är en smart investering som förbättrar luftkvaliteten, minskar fuktproblem och sparar energi. Genom att minska energiförbrukningen sänker du dina kostnader och skyddar miljön. Dessutom kan ett bra ventilationssystem öka värdet på fastigheten.

Bra ventilationssystem är smart för alla som vill förbättra luftkvaliteten i sitt hem eller en byggnad, minska energiförbrukningen och sänka sina kostnader. Genom att välja ett system med värmeåtervinning och regelbundet underhålla ventilationssystemet kan du dra nytta av alla dessa fördelar. Dessutom bidrar du till en bättre miljö genom att minska koldioxidutsläppen!

Bra ventilation är A och O

Bra ventilation säkerställer att inomhusluften är ren och fri från föroreningar som kan vara skadligt för hälsan. Ett bra och välfungerande ventilationssystem kan hjälpa till att minska energiförbrukningen genom att cirkulera luft effektivt och reglera temperatur och luftfuktighet. Rätt ventilation minskar också risken för fuktansamling och kondens, vilket i sin tur minskar risken för skador på byggnadsmaterial samt mögelbildning. Syftet med OVK-besiktning är att se till att ventilationssystemet ger tillräckligt med luft i alla utrymmen i byggnaden. Att kontrollera att luften i byggnaden inte är förorenad och att säkerställa att ventilationssystemet inte drar för mycket energi.

Radonmätning

För att garantera en hälsosam inomhusmiljö fri från radon är det nödvändigt att utföra en radonmätning. Långvarig exponering för höga radonhalter kan öka risken för lungcancer. I Sverige drabbas årligen ungefär 500 personer av lungcancer som orsakats av radon. För att erhålla en pålitlig årsmedelvärde är en långtidsmätning det mest tillförlitliga sättet att mäta på. Mätningen bör pågå i minst 60 dagar, under perioden 1 oktober till 30 april (under eldningssäsongen). Om du endast önskar en snabb uppskattning av radonhalten, kan en korttidsmätning vara ett alternativ.

Radon kan tränga in i våra hem från olika källor som marken, byggmaterial (exempelvis blåbetong), och hushållsvattnet. Den vanligaste källan till radon i bostäder är markradon. Eftersom radon är en gas, kan den enkelt tränga in genom sprickor i grunden, väggar och golv, samt sugas in med jordluften genom otätheter i grundkonstruktionen.
Blåbetong, som tillverkades mellan 1929 och 1975, användes omfattande i byggnation ii miljonprogrammet och i en- och flerfamiljshus. Detta material innehåller radium som, när det sönderfaller, bildar radon. För närvarande finns det omkring 325 000 bostäder i Sverige som innehåller blåbetong. Majoriteten av dessa byggnader finns i områden som Stockholm, Mälardalen, Göteborg, Västerås, Borås och Jönköping. Radon i hushållsvattnet är främst ett problem för de som har egenborrad brunn. Om vattenkällan är förorenad med radon kan detta leda till ökade radonhalter inomhus när man exempelvis duschar, diskar och spolar.

De flesta som får lungcancer på grund av radonexponering är rökare. Kombinationen av radon och rökning ökar risken för att utveckla lungcancer betydligt. För att upprätthålla en säker inomhusmiljö bör radonhalten inte överstiga 200 Bq/m³ i bostäder, skolor och offentliga byggnader. Risken för skador från radonexponering ökar proportionellt med radonhalten; en nivå på 400 Bq/m³ är alltså dubbelt så farlig som 200 Bq/m³. Risken att drabbas av lungcancer på grund av radonexponering påverkas av flera faktorer, inklusive radonhalten, hur länge man har varit utsatt för radon, och individuella faktorer som påverkar mottagligheten för lungcancer. När radon sönderfaller bildas radondöttrar, som fäster vid luftburna partiklar och kan andas in i lungorna. Det är dessa radondöttrar som utgör den största hälsorisken. För att minska risken för lungcancer är det viktigt att övervaka och reglera radonhalten inomhus.

Enligt miljöbalken åligger det fastighetsägare att kontinuerligt planera och övervaka sina fastigheter för att förebygga eller minimera risker för människors hälsa. Detta inkluderar ansvaret att genomföra radonmätningar enligt de riktlinjer som fastställts av Strålsäkerhetsmyndigheten, samt att vidta åtgärder om radonhalten överstiger gränsvärdet på 200 Bq/m3 (becquerel per kubikmeter) i en bostad. Vi erbjuder bostadsrättsföreningar, byggbolag och andra flerbostadshusägare två alternativ:

1. Komplett service -
vi tar hand om hela processen!

I komplett service ingår beräkning och urval av lägenheter, planering, avisering, placering, insamling, protokollskrivning och analys av ett ackrediterat laboratorium. Vi tar även hand om mätresultat och rapportskrivning samt kommunikationen med miljökontoret. Kostnadsfri rådgivning vid förhöjda halter ingår också. Vi placerar ut radondosor på kvällar och helger. Det har flera fördelar. De boende slipper ta ledigt från jobbet och ha främmande personer i sin bostad när dom inte är hemma. Vi kan upplysa, förklara och svara på frågor. Dessutom behövs inte någon nyckelhantering i de flesta fall vilket underlättar både för de boende och för styrelsen.

2. Gör det själv- paket

I gör det själv-paketet ingår en guide, kalkylator för flerbostadshus, checklista, mätinstruktioner samt information att skriva ut för att sätta upp till de boende på anslagstavlan etc. Ni får även kostnadsfri rådgivning om det visar sig att det finns förhöjda radonhalter.

Obligatorisk ventilationskontroll (OVK) är nödvändigt för att säkerställa en hälsosam inomhusmiljö. Det är ägarens ansvar att genomföra OVK, som utförs av en kvalificerad kontrollant. Under OVK genomgås en noggrann kontroll av ventilationssystemet, och eventuella brister rapporteras i ett besiktningsprotokoll. Miljö- och byggnadsnämnden övervakar och kan utfärda förelägganden om åtgärder om ägaren inte följer dem. Bra ventilation är avgörande för att säkerställa en hälsosam inomhusmiljö och kan bidra till energieffektivitet samt förebyggande av fukt- och mögelproblem.

Vanliga frågor och svar - OVK

Vad är OVK?

OVK står för ”Obligatorisk Ventilationskontroll” och är en regelbunden kontroll av ventilationssystem i byggnader. Detta bidrar till en bättre inomhusmiljö och minskar energikostnader i byggnader.

Vem utför OVK?

En funktionskontrollant med behörighet från ett ackrediterat certifieringsorgan ansvarar för att göra OVK.

Är bra ventilation viktigt?

Bra ventilation är avgörande för att säkerställa en hälsosam inomhusmiljö. Det är viktigt att regelbundet kontrollera och underhålla ventilationssystem.

Vem ansvarar för OVK?

Enligt plan- och byggförordningen åligger det byggnadens ägare att säkerställa att den föreskrivna funktionskontrollen av ventilationssystemet genomförs.