Hus med höga radonhalter kallas för radonhus. Radon är en osynlig och luktfri gas som kan vara farligt för hälsan. Den finns naturligt i marken och kan sippra in i hus genom otätheter i grunden. 

Hur vet man om man bor i ett radonhus?

Med en enkel radonmätning kan du ta reda på om du bor i ett radonhus. Att mäta radonhalten är det enda sättet att garantera en radonfri inomhusmiljö.

Så här gör du en radonmätning:

  • Beställ radondosor: Du kan enkelt beställa radondosorna online och få dem levererade hem till dig.
  • Placera ut dosorna: Följ instruktionerna noggrant för att placera ut dosorna på rätt platser i ditt hem. 
  • Returnera dosorna: Efter mätperioden är slut, som vanligtvis är två månader, returnerar du dosorna för analys.
  • Få din mätrapport: Inom cirka en vecka får du en detaljerad rapport som visar radonhalten i ditt hem. 

Vilka risker finns med radon?

Radon är den vanligaste orsaken till lungcancer efter rökning. Risken att få lungcancer av radon ökar med radonhalten i luften och hur länge du exponeras för den.

Vad kan man göra om man bor i ett radonhus?

Om du bor i ett radonhus finns det åtgärder du kan vidta för att sänka radonhalten, exempelvis att installera en radonsug. En radonsug suger ut radon från luften under huset och släpper ut den utomhus.

Andra åtgärder du kan vidta:

  • Täta otätheter i husgrunden
  • Se till att ventilationen i huset är bra

Källor till radon i hus:

  • Markradon: Den vanligaste källan. Radon finns naturligt i berggrunden och marken och kan sippra in i huset genom otätheter i grunden, särskilt i områden med radonrik mark.
  • Byggnadsmaterial: Vissa byggnadsmaterial som blåbetong (används inte längre i nybyggnation) och murtegel kan innehålla radon och avge det till inomhusluften.
  • Hushållsvatten: Radon finns i grundvatten och kan frigöras i luften vid användning av kranvatten, framförallt vid dusch och disk. Dock är mängden radon från vatten oftast låg jämfört med markradon.

Radon kan vara hälsofarligt men det finns åtgärder du kan vidta för att skydda dig och din familj. Genom att mäta radonhalten i ditt hem och vidta åtgärder för att sänka halten kan du minska risken att drabbas av sjukdom.



FTX ventilation är ett mekaniskt till- och frånluftssystem med värmeväxlare. F står för frånluft, T för tilluft och X för värmeväxling.

Fördelarna med FTX-ventilation

Bra ventilation ger frisk luft som vi mår bra av. För att ventilationssystemet ska bli bra så bra som möjligt måste det anpassas till byggnaden och konstruktionen. Fördelar med ett FTX-system är bland annat följande:

  • Återvinner värmen i frånluften vilket sparar energi och i långa loppet pengar
  • Ventilationen erbjuder dragfri ventilationsluft
  • Uteluften filtreras vilket gör det lättare att säkerställa en bra luftkvalitet vilket är bra för exempelvis allergiker.

Enligt Svensk Ventilation återvinner du cirka 50-80 procent av den värme som tillförs luften  med ett FTX-system. Det innebär en besparing på 5000-7000 kWh per år för ett normalstort hus, radhus eller lägenhet.

Installation av FTX-system vid radonsanering

Vilken metod som är bäst för att sänka radonhalten beror på var radonet kommer ifrån. Vid radon från byggnadsmaterialet kan man installera ett FTX-system. En stor fördel är att det ger den bästa effekten av alla lösningar. Nackdelen är att det kostar mycket och medför stora ingrepp. Men systemet betalar sig på lång sikt. Vid problem med markradon kan man också förbättra ventilationen med ett FTX-system. Tillsammans med en radonsug kan man få den bästa effekten. Det handlar ofta om en kombination av radon från marken och från blåbetong.

Radon från marken är den vanligaste källan till radon i våra byggnader. I hus med i huvudsak radon från marken kan radonhalten sänkas betydligt effektivare med hjälp av en radonsug eller radonbrunn i kombination med tätning.

En undersökning gjord av Boverket visade att installation av FTX-system var den vanligaste radonsänkande åtgärden. 306 hus hade installerat FTX-system i syfte att radonsanera. I 258 av husen förekom det blåbetong i olika mängd och i ett flertal av dessa hus gav radon från marken ett inte försumbart bidrag till radonhalten. Radonhalten hade i genomsnitt sjunkit med 69,2 procent. Men variationerna i husen var stora. Före saneringsarbetet var radonhalten över 2 000 Bq/m3 i två hus och mellan 1 000–2 000 Bq/m3 i sex hus. Efter åtgärd var radonhalten högre än 200 Bq/m3 i 124 hus, vilket utgör 40,5 procent av husen. I tre hus uppmättes det högre radonhalter efter åtgärd än före.

Förklaringar och begrepp

Tilluft = Luft som förs in i rummet genom ventilationssystemet
Frånluft = Luft som förs bort från rummet via ventilationssystemet
FTX-aggregat = Ventilationsaggregat för från- och tilluftsventilation med värmeåtervinning
F-system = Mekaniskt frånluftssystem
FTX-system = Mekaniskt till- och frånluftssystem med värmeväxlare
F = Mekanisk frånluft
FT = Mekanisk från- och tilluft
X = Värmeväxling

Om du har gjort en radonmätning som visar förhöjda radonhalter behövs en radonsanering göras. Beroende på var radonet kommer finns olika alternativ på åtgärder. Här presenteras några av de vanligaste metoderna.

Innan en radonsanering behövs en radonbesiktning göras. En radonbesiktning görs enkelt på plats i hemmet. Syftet är att ta reda på vilka saneringsåtgärder som krävs för att komma åt problemet. Oavsett om det rör sig om radon från marken, radon från vattnet eller från byggmaterial kan vi hjälpa dig med att ta fram en bra och långsiktig lösning på problemet.

Tre typer av åtgärder

Det finns olika sätt att radonsanera på, beroende på varifrån radon kommer. I grunden finns tre typer av åtgärder:

  • Eliminera radonkällan. Den här metoden är vanligtvis väldigt dyrt och endast möjligt i undantagsfall med markbundet radon. Men på grund av effekten kan det ibland vara motiverat att byta material.
  • Stänga ute radonet så att det inte når in i inomhusluften. Här finns en rad olika alternativ som lufttryckspåverkande åtgärder, luftspalter och tätskikt.
  • Utspädning av radon som nått inomhusluften. Ventilationstekniska åtgärder för att öka luftväxlingen och/eller minska undertrycket inomhus.

Radonsanering vid radon i byggmaterial

Det vanligaste sättet att minska förhöjd radonhalt orsakad av radon från byggmaterialet är att öka luftväxlingen. Detta kan göras på flera olika sätt, till exempel:

  • „Sätta befintligt ventilationssystem i bruk.
  • Öppna utelufts- och frånluftsdon (ventilation), rensa kanaler och kontrollera eventuella befintliga fläktar. Ofta är det en bra idé att montera in flera uteluftsdon (mekanisk ventilation) i huset.„
  • Konvertera befintligt S-system (självdragssystem) till F-system (mekanisk frånluftsventilation).
  • Installera ett FTX-system (mekanisk från- och tilluftsventilation med värmeåtervinning. Generellt kan man säga att fördubblas luftväxlingen kan radonhalten halveras. Är radonhalten 500 Bq/m3 vid 0,2 omsättningar per timme blir den cirka 250 Bq/m3 vid 0,4 oms/h eller 125 Bq/m3 vid 0,8 oms/h.Andra åtgärder för att sänka radonhalten är:
  • Applicera ett radontätt skikt på de ytor och delar som består av radonhaltigt material. „
  • Installera luftspalter.
  • Byta ut radonhaltigt byggmaterial (blåbetong).

Radonsanering vid radon från marken

Om det har konstaterats att den uppmätta radonhalten nästan uteslutande orsakas av markradon bör man först täta sprickor och andra otätheter mot marken. I vissa fall är det inte möjligt att få ner radonhalten bara genom att göra detta. Då måste man komplettera med ytterligare åtgärder som exempelvis:

  • Installera en radonsug eller  radonbrunn för att sänka lufttrycket i
    marken under huset för att på så sätt förhindra att radonhaltig jordluft
    sugs in.
  • „Installera mekaniskt till- och frånluftssystem. Detta är en relativt dyr åtgärd. „
  • Installera luftspalter utmed golvytan och, om det krävs, även utmed källarytterväggarnas insidor.
  • Installera en enkel frånluftsfläkt i källarytterväggen, och om det behövs flera uteluftsventiler. Den här åtgärden kan vara lämplig i källarutrymmen som inte står i direkt förbindelse med husets bottenvåning.
  • „Öka luftväxlingen, det vill säga förbättra ventilationen genom att montera in flera uteluftsventiler.
  • Försluta hela golvet genom att applicera ett radontätt material på ytan.

Radonsanering vid radon från hushållsvattnet

De vanligaste åtgärderna för att få bort radon från vatten är användning av radonavskiljare . En radonavskiljare är en gasavskiljarenhet där radonet förs över från vatten till luft. Radonavskiljare är ofta mycket effektiva, mer än 95 procent av radonet avlägsnas.

Efter radonsaneringen är gjord

Se till att göra en ny radonmätning (kontrollmätning/uppföljande mätning) efter radonsaneringen för att se till att halterna minskat och radonsaneringen gett önskat resultat.

 

Vid problem med radon från marken är installation av en radonsug den vanligast använda metoden för att sänka radonhalten inomhus.

Vid markradonproblem är en radonsug oftast en både bättre och mer kostnadseffektiv metod än vad förbättring av ventilationen inomhus är. Om det förutom problem med markradon finns en betydande radonavgång från blåbetong i byggnaden måste dock radonsugen kompletteras med en förbättring av ventilationen

radonsug

Radonsugar används i byggnader grundlagda med platta på mark och vid grundläggning med källare eller suterräng.

Radonsug
Radonsug installation i biutrymme/förråd. Fläkt, ljuddämpare, borrhål och utblås i väggen.
Radonhaltig luft från marken kommer in i en byggnad när grunden inte är helt tät mot marken, och när lufttrycket är lägre inomhus än vad lufttrycket är i marken under byggnaden. Lufttrycket i marken varierar mycket beroende på väderleksförhållanden, men det är nästan alltid högre än vad lufttrycket är vid golvnivå inomhus. Det innebär att luft från marken, med höga radonhalter, kan komma in genom de otätheter som för det mesta finns i grunden. Ofta är otätheterna så små och diffusa att de inte syns, och då är de svåra att täta. Vid stora och lätt åtkomliga otätheter är däremot tätning en bättre åtgärd än installation av en radonsug.
Radonhalt i bostad
Diagrammet ovan visar hur radonhalten i bostaden snabbt sänkts från över 1.700 Bq/m3 till under 100 Bq/m3 inom ett fåtal timmar efter att radonsugen satts igång.

Hur fungerar en radonsug

En radonsug fungerar genom att sänka lufttrycket i marken och därmed motverka att radonhaltig luft från marken kommer in. En radonsug hindrar mycket effektivt radon från marken från att komma in genom små diffusa otätheter i grunden, som krymp- och sättningssprickor eller genom porösa byggmaterial som t.ex. lecablock. En radonsug måste vara igång dygnet runt och året runt för att radon från marken ska hindras att komma in.
och året runt för att radon från marken ska hindras att komma in. För ett bra resultat är det viktigt att lufttrycket i marken sänks tillräckligt mycket under en så stor del av grunden som möjligt. Husgrunder är ofta avdelade i olika sektioner, och det kan då behövas fler än en sugpunkt till radonsugen för att lufttrycket i marken ska kunna sänkas tillräckligt. En sugpunkt är ett hål som borras genom bottenplattan ner i marken, eller ibland genom en grundmur under markytan. I de flesta hus behövs mer än en sugpunkt till radonsugen för att lufttrycket i marken ska kunna sänkas under en tillräckligt stor del av grunden.

Olika typer

Det finns två olika typer av radonsugar. De som suger luften genom smala plaströr som vanligtvis används till centraldammsugare, samt sådana som suger luften genom grövre rör som ventilationskanaler i plåt eller genom avloppsrör i plast. Båda typerna av radonsugar har sina för- och nackdelar.
Vid grövre rör som sugledningar används olika typer av vanliga kanalfläktar som radonsugar, medan radonsugarna som används tillsammans med de smalare plaströren är speciellt utvecklade för att användas som radonsugar. De speciellt utvecklade radonsugarna är ofta lite lättare att passa in i en villa eftersom sugledningarna är betydligt smalare än ventilationskanalerna. Kanalfläktarnas fördelar är en hög kapacitet och att därmed antalet sugpunkter kanske kan minskas.

Kostnader

Totalkostnaderna för installationer av de olika typerna av radonsugar skiljer sig inte så mycket åt. Installation av en kanalfläkt som radonsug kräver oftast mer arbetstid, medan de speciellt utvecklade radonsugarna med smalare plaströr oftast är lite lättare att installera, men materialkostnaderna är högre.
I de få fall en radonsug inte fungerar tillfredsställande beror det på att marken under huset vid sugpunkterna antingen är för tät för att ett tillräckligt undertryck ska kunna skapas i marken, eller tvärtom på att marken är så porös att radonsugen av den anledningen inte kan åstadkomma en större sänkning av lufttrycket i marken. En orsak till att en radonsug inte fungerar tillfredsställande kan också vara att det finns någon förbindelse där luft från marken utanför själva husgrunden lätt kan komma in i huset, t.ex. via en gammal avloppsledning som inte längre används, eller via en kulvert för värmeledningar eller liknande. Sådana förbindelser med marken utanför husgrunder kan vara svåra att själv upptäcka och täta, men det kan också vara så lätt som att det räcker med att fylla på vatten i en gammal golvbrunn där vattnet i vattenlåset dunstat.
I de få fall då förhållandena är sådana att en radonsug inte fungerar tillfredsställande kan det fungera bra att blåsa ner filtrerad rumsluft i marken. Metoden som kallas luftkuddemetoden är inte så vanlig, men kan ibland åstadkomma en bättre reduktion av radonhalten än en radonsug.
Effekten av en radonsug kan lätt och snabbt kontrolleras med hjälp av en elektronisk registrerade radon mätare, se diagrammet nedan hur radonhalten har sänkts direkt efter att radonsugen satts igång. En sådan efterkontroll bör utföras av installatören för att få ett snabbt besked om hur effektiv installationen av radonsugen är, så att eventuella kompletterande arbeten kan göras innan en ny långtidsmätning av radon påbörjas.
Copyright - Radonmätning.se - ACATRAIN Radonmätning AB