Arbetsgivare har ett ansvar att genomföra radonmätning på arbetsplatser. Som arbetstagare ska du kunna känna dig trygg i din arbetsmiljö.

Alla arbetsgivare har därför bl.a. ett ansvar för att de anställda inte arbetar i en miljö med förhöjda halter av radon. Detta ansvar regleras i Strålskyddslagen från 2018, som är en anpassning till EU:s strålskyddsdirektiv. Arbetsgivaren ska undersöka och säkerställa att radon inte utgör en hälsofara för medarbetarna.

Det innebär att radonhalten återkommande behöver mätas på flertalet arbetsplatser. Många har ännu inte gjort detta och mätningar visar också att ca 20 procent av arbetsplatserna har förhöjda värden. Så mätning av arbetsplatser är mycket viktig och motiverad!

Radon är en hälsofara

Förhöjda radonhalter är en allvarlig hälsofara. Varje år drabbas ca 500 personer i Sverige av lungcancer efter långvarig exponering för radon. Näst efter rökning är radon den vanligaste orsaken till att drabbas av lungcancer.

Risken för cancer uppstår när vi långvarigt exponeras för förhöjda radonhalter i inomhusluften. På arbetsplatsen har vi generellt lång exponering eftersom vi oftast vistas där långa sammanhängande tider eller arbetspass. Därför är det viktigt att mäta och åtgärda förhöjda radonhalter på arbetsplatser.

Det finns ett fastställt gränsvärde på 200 Bq/m³ som inte får överskridas. Gränsvärdet är dels fastlagt som ett referensvärde i Strålskyddsförordningen, dels som ett hygieniskt gränsvärde för radon i Arbetsmiljöverkets föreskrifter.

Var finns radon

Radon finns naturligt överallt i marken, i olika omfattning främst beroende på bergart. Radon är en radioaktiv ädelgas som varken syns eller luktar. Den kan läcka in i våra byggnader och fastnar där på damm och andra partiklar i luft inomhus, som vi andas in. Den radioaktiva strålningen kan då skada våra lungor, med risk att utveckla cancer.

Konstruktionen på byggnaden påverkar vilket läckage av radongas som kan ske, likaså ventilationssystemets funktion. Vädret med olika tryck och temperaturer påverkar också. En fastighets placering kan också ha betydelse, t ex så kan fastigheter som ligger på en höjd ha större variationer i radonhalt under vintertid än sommartid.

Radon kan också finnas i fastighetens byggnadsmaterial, i s.k. blåbetong som användes i stor utsträckning från 1930-talet till 1978 då det förbjöds. Så det finns självklart många arbetsplatser i fastigheter byggda med blåbetong. Förekomsten av blåbetong kan undersökas genom att mäta gammastrålning.

Arbetsgivare ska mäta radon på arbetsplatser

Vilka lokaler ska mätas?

Utgångspunkten är att alla lokaler där arbetstagare vistas mer än 4 timmar/dag ska mätas. Lokaler i källarplan och bottenvåningar är särskilt viktiga att mäta. Finns ingen dokumenterad mätning från de senaste 10 åren är mätning obligatorisk. Mätning ska också ske om lokalerna har byggts om eller om ventilationssystemet har förändrats.

Särskilda utmaningar i arbetslokaler

Arbetslokaler kan vara utmanande att mäta av flera skäl. Ofta finns avancerade ventilationssystem som sätts på och stängs av olika tider på dygnet. Det kan resultera i lufttrycksskillnader både inom och mellan våningsplan. Byggnadskonstruktionen är ofta mer komplicerad än i bostäder. Verksamheten som pågår i arbetslokalerna kan också skilja sig på olika platser inom samma arbetsplats, t ex vad gäller stillasittande eller rörliga arbeten och vid olika tidpunkter på dygnet.

Sammantaget behöver lokalerna analyseras för att bestämma hur det ska radon mätas, så att mätningen blir tillräcklig!

ACATRAIN Radonmätning AB kan ge råd och stöd i planering och genomförande av mätningen.

Bostaden – den nya arbetsplatsen

Vi arbetar i allt större utsträckning i våra hem och så kommer det att vara även i fortsättningen. Det innebär att många har en arbetslokal i hemmet.

Radonmätning på arbetsplatser

Radonhalten i bostaden kan sedan tidigare vara kontrollerad, men nu kan en eller flera arbetsplatser ha tillkommit som dessutom kan finnas i ett inte tidigare radonmätt utrymme. Det t ex vara i ett mindre hus på tomten, i en klädkammare eller tidigare förråd, ett garage eller i en källarvåning.

Glöm alltså inte hemarbetsplatserna!

Offentliga lokaler är också arbetsplatser

Många offentliga lokaler har omfattande besök av allmänheten, men är också stora arbetsplatser. Det gäller t ex vårdcentraler och sjukhus, idrottshallar och simhallar, arbetsförmedlingen och försäkringskassan, skolor och förskolor, kommunkontor och polis. Även dessa lokaler ska ha en radonsäker arbetsmiljö.

Glöm inte de offentliga lokalerna!

Hur och när mäter man arbetslokaler?

Mätningen genomförs i ett eller två steg med en orienterande mätning och en eventuell uppföljande mätning.

Den orienterande mätningen är en långtidsmätning med s.k. spårfilmsdosor som placeras ut i de lokaler där personalen vistas. Mätperioden ska vara minst 60 dagar under den kyligare perioden 1 okt – 30 april. Därefter sker insamling, rapportering och analys. Efter ca 1 vecka kommer ett svar.

Mätpaket med dosor och instruktioner kan beställas direkt i vår shop Radonmätning.se, och efter ett par dagar kommer dessa med posten.

En uppföljande mätning genomförs om den orienterande mätningen visar på radonhalter över gränsvärdet 200 Bq/m³. Den genomförs som en korttidsmätning enbart under faktisk arbetstid på arbetsplatsen för att undersöka verklig exponering av personalen.

Stöd och service

Att mäta arbetsplatser kan vara en ganska omfattande och komplex process, särskilt om lokalerna är omfattande. Till stöd finns en metodbeskrivning från Strålsäkerhetsmyndigheten för hur mätningen ska gå till.

Det kan också finnas skäl att anlita stöd av en radonkonsult. Vi på ACATRAIN Radonmätning AB kan biträda i arbetet med att planera mätningen, göra urval av lokaler, beräkna antal dosor och placera ut dessa. Vi arbetar covidsäkert i samarbete med arbetsgivaren/fastighetsägaren. Det kan vara väl investerad tid.

Man kan även följa den internationella metodbeskrivningen IRMA (The International Radon Measurement Association).

Det är viktigt med tillräcklig mätning och fler mätpunkter ger säkrare data!

Antal och placering av mätdosor

När det gäller omfattning och placering av mätdosor framgår det av Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning främst att

  • mätning ska ske i varje separat byggnad, 
  • i en bottenvåning med markkontakt eller ett plan under jord/källare bör en mätning/dosa ske i minst var 5:e lokal där personer vistas mer än tillfälligt,
  • på ett våningsplan ovan mark bör minst en mätning/dosa göras på varje plan med permanenta arbetsplatser och minst en per 500 m².

Utöver detta bör fler mätdosor placeras t ex om byggnaden innehåller blåbetong, i utrymmen med otätheter mot mark eller intill olika schakt. 

Man kan också välja att arbeta enligt den internationella metodbeskrivningen IRMA, som uppfyller Strålsäkerhetens krav, men kan uppfattas ha en enklare anvisning och ge en tydligare bild av radonsituationen. Denna anger att

  • på ett botten/entréplan ska minst en mätning/dosa ske i varje rum där personal vistas mer än 4 timmar per dygn
  • i ett källarplan ska minst en mätning/dosa ske i rum där personal vistas mer än 50 tim/år. 
  • i rum större än 150 m² ska ytterligare en mätning/dosa ske
  • på högre våningsplan ska minst två mätningar/dosor ske på varje våningsplan och är planet större än 500 m² ska ytterligare en mätning/dosa ske per 250 m²

IRMA:s anvisning kan resultera i att något fler mätdosor används i den orienterande mätningen än med den svenska beskrivningen.

Resultat och åtgärder

Om den orienterande mätningen visar på förhöjda radonhalter gör man som nämnts ovan en uppföljande mätning under arbetstid för att fokusera på faktisk exponering av personalen i lokalerna.

Är radonhalterna fortfarande för höga behöver en djupare besiktning och analys göras av en radonkonsult för att inringa och föreslå lämpliga åtgärder. Den vanligaste och oftast mycket effektiva åtgärden är att förändra ventilationen.

Höga mätresultat ska också anmälas till Strålsäkerhetsmyndigheten, enligt Strålskyddsförordningen (SSMFS 2018:10). Arbetsgivaren anmäler typ av verksamhet och var den sker i lokalerna, antal arbetstagare, vilken typ av mätning som gjorts och uppmätta radonhalter m m. Det kan också vara aktuellt att göra en beräknad uppskattning av radonexponeringen för enskilda medarbetare under arbetstid.

Det är arbetsgivaren som har denna anmälningsplikt, alltså den som sysselsätter någon i en verksamhet. Är verksamheten inhyrd i en fastighet som någon annan äger kan fastighetsägaren ha utfört eller komma att utföra radonmätning i byggnaden eller samordna en sådan process med flera hyresgäster. Men anmälningen till Strålsäkerhetsmyndigheten vid höga mätresultat i den egna verksamheten ansvarar respektive arbetsgivare för.  

Råd, stöd och service

ACATRAIN Radonmätning AB erbjuder kompetent stöd och service. Vi kan snabbt ge råd och vägledning samt vara på plats för insatser. 

Vi tillhandahåller också mätpaket med spårfilmsdosor för både långtids- och korttidsmätningar.

Vårt motto är snabbhet och säkerhet!

RD200 Radon Eye

Radonmätaren RD 200 är en nykomling som kommer att ge konkurrenterna skrämselhicka. Den har en känslighet och precision som överträffar mätare för 10000 Kr på marknaden och det till ett pris av ca 3000 Kr. Lägg därtill att man lätt kan få över alla mätdata via bluetooth till en smartphone eller läsplatta. Mätvärdena presenteras i form av ett diagram och genom att ta en skärmdump kan man sedan skicka diagrammet som sms eller mail. Mätvärdena kan sparas på telefonen för att sedan sparas ner på datorn. Textfilen importeras sedan i Excel eller liknande program för eventuell vidare bearbetning.

Finns att köpa i vår webbshop

  • RD200 top-view

Jag har sanerat radon i över tjugo års tid och alla mina saneringar har jag kontrollmätt med snabba och känsliga instrument som loggar radonhalten varje timme. Fördelen med ”kontinuerlig” mätning är att man snabbt kan se effekten av åtgärden och även felsöka när allt inte går som det skall. Jobbar man med radonsanering och garantier blir man till slut van vid att hantera sådana situationer. Jag köpte mina första mätare 1999 från USA, från Durridge Co, mätaren hette Rad 7. En förträfflig mätare som i sin prisklass (70 000 Kr) också är unik i det att den kan skilja på olika isotoper och på så vis kan man enklare se var markradon läcker in. Under alla år har jag köpt på mig mätare i takt med att verksamheten växer eftersom alla hus ska mätas efter åtgärd, innan fakturering.
Till en början var jag skeptisk till att en så pass billig mätare kunde ha något att erbjuda, men jag bestämde mig för att köpa ett par för att testa. På mitt kontor körde jag samtidigt sju st Rad7 och två st RD 200 under tre dygn. Samtliga mätare gav ett medelvärde på 35 – 38 Bq/m3. Därefter mättes ute på uppdrag, parallellt med RD 200 och Rad7 för att säkerställa att den var att lita på.

  • RD200 grafik i mobilen

Med en RD 200 kan man mäta radonhalten i varje rum och därmed få en kartering av radonhalten, en bild av radonsituationen i byggnaden. Därmed är det lättare att planera för åtgärder.
Vill man se effekten av olika åtgärder så som ändringar i ventilationen, tätning av renslucka, vattenfyllning av torrt vattenlås etc. är det bara att mäta och se vad som händer.
Enklare sniffmätning – ställ mätaren nära en förmodad läcka och notera hur värdena stiger snabbt till värden klart mycket högre än de som är i rummet. Du har då hittat en läcka. Eftersom mätaren snabbt blir kontaminerad bör man bevaka den och ta bort så fort man får en tydlig indikation och därefter lufta den till radonhalten har sjunkit innan ny mätning påbörjas. Ska man göra en läckmätning på flera ställen gäller att börja mäta där du förmodar att värdena är lägst. RD 200 kan inte skilja på olika istoper som Rad 7, varför dekontamineringen tar längre tid.
Husägare, bostadsrättsföreningar och kommersiella fastighetsägare har köpt RD 200 för att spara pengar på radonundersökningar och eftermätningar.

Thomas Lindhe. Comnet AB Radonsanering.

Finns att köpa i vår webbshop