Fler länder än någonsin tidigare arbetar aktivt kring arbetet med radon men många länder behöver fortfarande vidta åtgärder för att mildra effekterna av den cancerframkallande radioaktiva gasen, enligt en ny WHO-undersökning.
Hittills har totalt 56 länder svarat (över en fjärdedel av alla WHO-medlemsstater) på WHO:s radonundersökning. De allra flesta har fastställt nationella referensnivåer för bostäder och arbetsplatser, 44 procent har tagit fram nationella radonhandlingsplaner och 39 procent har inkluderat det för nya byggnader.
Globalt uppskattades det att exponering av radon i bostäder orsakade 84000 dödsfall under 2019. I vissa länder är det en av de främsta orsakerna till lungcancer. Fler länder arbetar med att försöka förhindra exponering och har utvecklat policyer, förordningar och nationella handlingsplaner, bland annat genom utbildning och tillhandahållande av ekonomiskt stöd för att ta bort det från befintliga byggnader. Undersökningen visar att hittills har endast 12 procent av de tillfrågade länderna erbjudit utbildning inom radon för de som jobbar inom byggindustrin och 15 procent har gett ekonomiskt stöd för att fixa befintliga byggnader. Inget land inkluderar obligatoriska radonmätningar vid försäljning av fastigheter än. Medvetenhet och åtgärder mot radon har ökat de senaste 16 åren enligt WHO. Mycket behövs fortfarande göras för att de flesta länder ska uppnå WHO: s rekommenderade referensnivå på 100 Bq/m3, eller åtminstone inte överstiga den internationella rekommenderade nivån på 300 Bq/m3. I Sverige ligger referensnivån på 200 Bq/m3. Det enda sättet att upptäcka radon är att mäta. Långvarig exponering av för höga nivåer av radon ökar risken för att utveckla lungcancer. Enligt Folkhälsomyndigheten orsakar radon cirka 500 lungcancerfall i Sverige varje år och är där med den näst största orsaken till lungcancer efter rökning.
