RADON GRÄNSVÄRDE – VAD ÄR TILLÅTEN RADONHALT I HUS OCH ARBETSPLATSER?

Radon gränsvärde i Sverige är 200 Bq/m³ som årsmedelvärde i bostäder och offentliga lokaler. Men vad innebär detta i praktiken? Hur farligt är radon och när behöver man vidta åtgärder? Här går vi igenom aktuella riktvärden, vad WHO rekommenderar och hur du tolkar en radonmätning.

Berörda myndigheter som Boverket, Livsmedelsverket och Arbetsmiljöverket, i samarbete med Strålsäkerhetsmyndigheten, har gemensamt fastställt referensnivån och de gränsvärden som gäller. Radonhalten mäts i enheten Becquerel (Bq/m3) per kubikmeter inomhusluft. Det enda sättet att upptäcka radon är att mäta!

Radon gränsvärde – vad är en farlig radonhalt i hemmet?

Radon är en osynlig och luktfri gas som kan finnas i både hus, lägenheter och arbetsplatser utan att man märker det. Trots att den inte går att upptäcka med våra sinnen kan långvarig exponering för höga radonhalter innebära en allvarlig risk för hälsan. Därför är det viktigt att känna till vilket radon gränsvärde som gäller i Sverige och vad du bör göra om nivåerna är för höga. Att förstå radonhalter och riktvärden är ett viktigt steg för att skapa en trygg och hälsosam inomhusmiljö för dig och din familj.

Om radon

Radon är en osynlig, luktfri, smaklös och radioaktiv gas som bara kan upptäckas genom mätning. Långvarig exponering för radon ökar risken för lungcancer. Det uppskattas att cirka 325 000 bostäder i Sverige har en radonhalt som överskrider den fastställda nivån på 200 bq/m3. I Sverige är radon i inomhusluften den näst vanligaste orsaken till lungcancer efter rökning vilket genererar ungefär 400-500 fall av lungcancer varje år. Världshälsoorganisationen (WHO) har satt en lägre gräns för radon i bostäder än Sverige. WHO:s rekommendation är 100 Bq/m3, medan Sveriges riktvärde är 200 Bq/m3. Radon finns i varierande halter över hela världen, men vissa länder har särskilt höga nivåer på grund av de geologiska förhållandena.

Radonhalten mäts i enheten Becquerel (Bq/m3) per kubikmeter inomhusluft. Radon har en halveringstid på 3.8 dagar. Halveringstiden är den tid det tar för hälften av radonatomerna att sönderfalla. Detta innebär att efter 3,8 dagar har hälften av radon-222 atomerna sönderfallit till sina dotterprodukter, som kan skada lungvävnaden och öka risken för lungcancer. För att skydda sig är det viktgtg att förstå halveringstiden och sönderfallskedjan. På grund av halveringstiden krävs fortlöpande eller långvariga mätningar för att få en representativ bild av radonhalten i ett hem eller byggnad.

Mätperioden för radon är den tid under vilken radonmätning utförs för att få ett tillförlitligt värde på radonhalten i inomhusluften. Det finns två huvudsakliga typer av mätningar: korttids- och långtidsmätningar. För att få tillförlitligt resultat och ett årsmedelvärde bör mätningen ske under eldningssäsongen, från 1 oktober till och med 30 april, och pågå i minst två månader för att kvalificera som långtidsmätning. Med mätdosor från ett SWEDAC-ackrediterat laboratorium kan du enkelt genomföra en radonmätning själv och få ett tillförlitligt årsmedelvärde. Följ dessa steg:

1. Beställ radondosor.
2. Placera ut dosorna.
3. Skicka tillbaka dosorna för analys efter avslutad mätperiod.
4. Få en mätrapport inom ungefär en vecka.

Korttidsmätningar, som ger ett rådgivande resultat, är användbara vid specifika situationer som fastighetsköp, försäljning eller efter genomförda radonåtgärder. Mätperioden är viktig för att säkerställa att mätningen är representativ för de faktiska förhållandena, då radonhalten kan variera beroende på faktorer som temperatur, ventilation och markförhållanden.

Radon gränsvärde historia

De första indikationerna på att radon var farligt framkom genom studier av gruvarbetare där många drabbades av just lungcancer. Dessa arbetare var ofta exponerade för höga halter av radon. Det var redan under 1500-talet som det observerades ovanligt höga andelar lungcancer bland gruvarbetare men orsaken förblev okänd. Först på 1800-talet kopplades lungcancern till gruvmiljöerna och i början av 1900-talet identifierades radon som orsaken. Under 1900-talet ökade medvetenheten om risken med radon, men effektiva åtgärder saknades. Gruvarbetare fortsatte att utsättas för höga radonhalter, med förödande konsekvenser. Lungcancer blev en vanlig dödsorsak och studier visade en stor överdödlighet bland gruvarbetare.

Sverige har inte varit förskonat. Under 1960- och 70-talen upptäcktes höga radonhalter i flera svenska gruvor, bland annat i Ranstad och Stehag. Mätningar visade att radonhalterna i vissa gruvor var långt över de rekommenderade gränsvärdena. Trots den ökade kunskapen var åtgärderna ofta bristfälliga. Ventilationssystemen var otillräckliga, och skyddsutrustning saknades eller var undermålig. Arbetsgivarna var ofta ovilliga att vidta åtgärder av rädsla för ekonomiska kostnader och störningar i produktionen.

Det dröjde till 1970-talet innan effektiva åtgärder mot radon i gruvor började införas. Nya arbetsmiljöregler och förbättrad teknik bidrog till att sänka radonhalterna. Idag är radonhalten i svenska gruvor betydligt lägre än under 1900-talet, men risken är inte helt borta än.

Viktiga händelser:

1500-tal: Ovanligt höga andelar lungcancer observeras bland gruvarbetare i Joachimsthal, Böhmen.
1800-tal: Lungcancer kopplas till gruvmiljöer.
Början av 1900-talet: Radon identifieras som orsaken till lungcancer hos gruvarbetare.
1960- och 70-tal: Höga radonhalter upptäcks i svenska gruvor.
1970-tal: Effektiva åtgärder mot radon i gruvor börjar införas.
Idag: Radonhalten i svenska gruvor är betydligt lägre än under 1900-talet, men ännu inte helt borta.

På 1950-talet började systematiska studier att utföras för att bättre förstå sambandet mellan radonexponering och lungcancer. För att fastställa gränsvärden för radon behövde forskare först förstå sambandet mellan radonexponering och risken för att utveckla lungcancer. Epidemiologiska studier av gruvarbetare och senare av befolkningen som bodde i radonrika områden har visat att risken för lungcancer ökar proportionellt med exponeringen.

Internationella och nationella hälsomyndigheter som Världshälsoorganisationen (WHO) och Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) i Sverige, har använt dessa studier för att genomföra riskbedömningar. Dessa bedömningar visar risken för lungcancer vid olika nivåer av radonexponering, vilket har lett till rekommendationer om gränsvärden.

WHO rekommenderar att radonhalten inomhus inte ska överstiga 100 Bq/m³. Om detta inte är möjligt, bör radonhalten absolut inte överstiga 300 Bq/m³. Dessa rekommendationer är baserade på omfattande forskning om hälsorisker vid olika radonhalter. I Sverige har Strålsäkerhetsmyndigheten fastställt att radonhalten i inomhusluft inte bör överstiga 200 Bq/m³. Detta gränsvärde gäller för bostäder, skolor och offentliga byggnader.

För att säkerställa att radonhalten hålls inom de rekommenderade gränserna används olika mätmetoder. Långtidsmätningar under eldningssäsongen (1 oktober till 30 april) ger det mest tillförlitliga årsmedelvärdet. Korttidsmätningar kan användas i specifika situationer och ger endast ett rådgivande resultat. Om radonhalten överstiger gränsvärdena, bör åtgärder vidtas för att minska exponeringen. Vanliga åtgärder är förbättrad ventilation, tätning eller installation av radonsug. Åtgärderna kan variera beroende på källan till radonproblemet och byggnadens konstruktion.

Fastställandet av gränsvärden för radon har varit en avancerad process och bygger på omfattande forskning och riskbedömningar. Genom att följa internationella riktlinjer och nationella gränsvärden kan vi effektivt minska hälsoriskerna förknippade med radonexponering. Regelbundna mätningar och lämpliga åtgärder är nyckeln till att upprätthålla en säker inomhusmiljö!

I Sverige används termen ”riktvärde” för radon i befintliga bostäder och lokaler, vilket är 200 Bq/m³. Det är en rekommendation, men inte ett juridiskt bindande gränsvärde.
Däremot finns det ett ”gränsvärde” i Boverkets byggregler (BBR) som gäller vid nybyggnation eller större ombyggnationer. Detta gränsvärde är också 200 Bq/m³.

Rikt- och gränsvärden för radon och gammastrålning

De fastställda gränsvärdena för radon är bindande. När dessa gränsvärden överskrids, åligger det den ansvariga för byggnaden eller arbetsplatsen att vidta nödvändiga åtgärder för att sänka halterna. Om radonhalten i en bostad eller på en arbetsplats överskrider gränsvärdet innebär det att det finns en förhöjd risk för att drabbas av lungcancer. Ju högre radonhalt, desto högre risk. Radon har en halveringstid på ungefär 3,8 dagar. Efter 3,8 dagar är alltså bara hälften av den ursprungliga radonmängden kvar. Efter ytterligare 3,8 dagar är det bara en fjärdedel kvar, och så vidare. Den korta halveringstiden gör att radonhalter kan fluktuera ganska snabbt. Därför är det viktigt att mäta radonhalten under en längre period för att få ett tillförlitligt resultat. Världshälsoorganisationen (WHO) rekommendationer för gränsvärden för radon i bostäder är satt till 100 Bq/m3. Om detta inte är möjligt bör radonhalten inte överstiga 300 Bq/m³. Gränsvärdet för radon varierar något mellan olika länder. I Sverige är det nationella riktvärdet för radon i bostäder 200 Bq/m3. Detta innebär att Sverige har ett högre gränsvärde än WHO:s rekommendation. Att följa de rekommenderade gränsvärdena är viktigt för att minska risken för lungcancer. Ju högre radonhalt, desto större är risken. Även om risken är högre vid högre halter, finns det ingen riskfri nivå. Därför är det viktigt att hålla radonhalten så låg som möjligt.

Radonhalt i hus: Fastställande av gränsvärde

Gränsvärden för radon i inomhusluft har fastställts av Strålsäkerhetsmyndigheten i samråd med Folkhälsomyndigheten och Boverket. Processen har involverat en riskbedömning där experter har utvärderat de hälsorisker som radon utgör, med fokus på lungcancer. De har beaktat faktorer som radonhalter i bostäder i Sverige och internationellt. Effekter av radon och lungcancer hos olika åldersgrupper och personer som röker eller inte röker. De har gjort jämförelse med internationella riktvärden. Strålsäkerhetsmyndigheten har jämfört de svenska gränsvärdena med riktvärden i andra länder. De har tagit hänsyn till rekommendationer från internationella organisationer som Världshälsoorganisationen (WHO) och Europeiska kommissionen. Strålsäkerhetsmyndigheten har haft en öppen dialog med berörda parter som fastighetsägare, hyresgäster, branschorganisationer och miljörörelsen. De har tagit hänsyn till synpunkter och förslag från dessa parter. Baserat på riskbedömningen, jämförelsen med internationella riktvärden och samråd med berörda parter har Strålsäkerhetsmyndigheten fattat ett beslut om gränsvärden för radon i inomhusluft. Det är viktigt att notera att gränsvärdena är riktvärden och inte juridiskt bindande. Att det inte finns någon garanterad säker nivå av radon och att det alltid är en bra idé att mäta radonhalten oavsett var du bor. Om du har en radonhalt som överstiger riktvärdet, bör du vidta åtgärder för att sänka den.

Gränsvärden för radon varierar mellan olika länder och olika regioner. Det finns lite olika faktorer som påverkar dessa gränsvärden. Länder med låga naturliga radonhalter tenderar att ha högre gränsvärden, eftersom risken för höga radonhalter i hus och byggnader är mindre. Länder med höga naturliga radonhalter har ofta lägre satt gränsvärde för att skydda invånarna från exponering. Genom att mäta får du kunskap om radonhalten i just ditt hem. Radonvärdena är bindande och om de överskrids måste den som ansvarar för byggnaden, arbetsplatsen eller dricksvattnet vidta nödvändiga åtgärder. Referensnivån och gränsvärdena för radon anger den högsta tillåtna radonhalten i inomhusluft och vattnet.

De platser i världen som uppvisar de högsta genomsnittliga radonhalterna i inomhusmiljön är typiskt sett de områden där tre faktorer samverkar:

Geologi: Områden med uranrik berggrund (särskilt granit och alunskiffer).

Klimat: Kalla klimat där man bygger täta, välisolerade hus för att spara energi.

Byggnadssätt: Hus byggda med dålig tätning mot marken, eller där man historiskt använt radonavgivande byggmaterial (som blåbetong i Sverige).

Internationella jämförelser pekar ofta ut de Nordiska länderna (Sverige, Norge, Finland) som riskområden på grund av den geologiska sammansättningen och det kalla klimatet. Även stora delar av Kanada och vissa specifika regioner i USA och Centraleuropa har rapporterats ha mycket höga genomsnittliga radonhalter, särskilt i nyare, täta byggnader. Sverige anses internationellt sett vara ett av de länder där radonrisken är störst på grund av geologin och den historiska användningen av blåbetong.

WHO, radon och gränsvärden

WHO, eller Världshälsoorganisationen, arbetar för att främja hälsa på englobal nivå. WHO sätter standarder för bland annat hälsa och säkerhet, och ger rekommendationer för att minska riskerna för människors hälsa. WHO har en viktig roll i att uppmärksamma riskerna med radon och att främja åtgärder för att minska dessa risker. WHO har fastställt riktvärden för radonhalter i inomhusluften och ger rekommendationer för hur dessa ska uppnås. WHO arbetar också för att öka medvetenheten om riskerna med radon. Gränsvärdet för radon varierar något mellan olika länder, men WHO:s rekommendationer har stor betydelse. Generellt sett är målet att hålla radonhalten i inomhusluft så låg som möjligt. Ett vanligt riktvärde är 100 becquerel per kubikmeter (Bq/m³). Genom att sätta gränsvärden kan man minimera risken för lungcancer orsakad av radon. Gränsvärdena gör det möjligt att jämföra radonhalter mellan olika länder och regioner och kan fungera som en drivkraft för att vidta åtgärder för att minska radonhalten i hus och byggnader. För att kunna vidta åtgärder måste radonhalten mätas i hus och byggnader. Om radonhalten är för hög måste åtgärder vidtas för att sänka den. Det är viktigt att sprida kunskap om risken med radon och hur man kan skydda sig. I Sverige är gränsvärdet för bostäder 200 Bq/m³. Men det är viktigt att förstå att det juridiskt sett fungerar som ett referensvärde. Om du äger en privat villa och har 400 Bq/m³, kommer polisen inte och knackar på. Däremot anses det vara en ”olägenhet för människors hälsa” enligt Miljöbalken, vilket gör att en bostadsrättsförening eller en hyresvärd är skyldig att åtgärda det.

Vad säger Strålsäkerhetsmyndigheten och Boverket om radon och gällande gränsvärden?

Strålsäkerhetsmyndigheten och Boverket är två av de myndigheter i Sverige som arbetar med frågor kring radon. De har båda tydliga rekommendationer och riktlinjer för att säkerställa att radonhalten i våra hem och på våra arbetsplatser hålls på en säker nivå. Strålsäkerhetsmyndigheten har som uppdrag att skydda människor och miljön mot skadliga effekter av strålning. De informerar om riskerna med radon, ger råd om hur man mäter och åtgärdar radonproblem. Boverket arbetar med frågor som rör byggande, boende och planering. De har fastställt byggregler som bland annat innehåller krav på radon i nybyggda hus. Boverket ger också ut vägledningar och information om hur man kan minska risken för radon i befintliga byggnader. Höga halter av radon ökar risken för lungcancer, särskilt i kombination med rökning. 200 Bq/m³ anses vara en nivå där risken för hälsoproblem bedöms vara acceptabel. Genom att sätta ett tydligt gränsvärde vill myndigheterna främja förebyggande arbete och säkerställa att problem med radon åtgärdas.

Det finns en vanlig missuppfattning att man inte får sälja ett hus som ligger över 200 Bq/m³. Det finns inget lagkrav som hindrar försäljning av en villa med höga radonvärden. Däremot kan det påverka priset, och köparen kan kräva en radonsanering som en del av affären. Det är alltså en marknadsmässig och civilrättslig fråga, inte en polisiär eller myndighetsutövande sådan. År 2018 kom en ny strålskyddslag som gjorde gränsvärdet mycket skarpare för arbetsplatser. Om en arbetsgivare har personal som jobbar i en källare där halten överstiger 200 Bq/m³ (efter åtgärder), måste detta anmälas till Strålsäkerhetsmyndigheten. Arbetsplatsen kan då klassas som en ”verksamhet med strålning”.

Radon i hus: Ligger du över gränsvärdet utan att veta om det?

Det svenska gränsvärdet för radon i bostäder ligger på 200 Bq/m³ – men många vet inte att deras hem kan överskrida detta utan att det märks. Radon bildas naturligt i marken, men kan också komma från vissa byggmaterial som blåbetong. Gasen kan också ta sig in i huset via exempelvis otätheter i grunden.

Den bästa tiden att mäta är under eldningssäsongen (oktober till april). En långtidsmätning på minst 60 dagar ger ett tillförlitligt årsmedelvärde som visar om ditt hus är i riskzonen.

Om du aldrig har mätt radon i ditt hem – gör det. Det är både enkelt och billigt!

Radon gränsvärde i arbetsmiljön – vad gäller för skolor och kontor?

Radon är inte bara ett problem i bostäder – det kan också påverka hälsan på arbetsplatser, skolor och förskolor. Eftersom vi tillbringar en stor del av dagen inomhus på jobbet eller i skolmiljöer är det viktigt att känna till vad som gäller för arbetsmiljön. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten och Arbetsmiljöverket är det tillåtna gränsvärdet för radon i inomhusluft på arbetsplatser 200 Bq/m³ (becquerel per kubikmeter luft). Det är samma riktvärde som gäller för bostäder. Om radonhalten överskrider detta värde ska arbetsgivaren vidta åtgärder för att sänka nivån.

Det är arbetsgivarens ansvar att se till att radonhalten mäts och att arbetsmiljön är säker. Det gäller alla typer av verksamheter – från kontorslokaler till skolor och förskolor. Fastighetsägare och hyresvärdar kan också ha ett ansvar, beroende på hur avtalet ser ut.

Mätningen av radon ska göras med spårfilmsdosor under minst två månader, under eldningssäsongen (1 oktober – 30 april). Det är den metod som ger ett tillförlitligt årsmedelvärde. Korttidsmätningar kan användas för uppföljning, men duger inte som underlag. Om mätningen visar en nivå över 200 Bq/m³ är det ett arbetsmiljöproblem som måste hanteras. I vissa fall måste arbetsgivaren även rapportera den förhöjda radonhalten till Strålsäkerhetsmyndigheten som en form av strålningskälla – detta regleras i Strålskyddslagen.

Barn är extra känsliga för miljöpåverkan. Att de vistas många timmar i förskolor och skolor med förhöjd radonhalt innebär en onödig hälsorisk. Därför är det särskilt viktigt att mäta i utbildningsmiljöer – även om de inte räknas som traditionella arbetsplatser för barnen, så är personalen skyddad av arbetsmiljölagen. Genom att känna till gränsvärdet för radon på arbetsplatser och se till att regelbundna mätningar genomförs skapar du en tryggare miljö för både medarbetare och elever. Att mäta radon i skolor, kontor och andra verksamhetslokaler är inte bara en skyldighet – det är ett viktigt steg mot en säkrare och mer hälsosam vardag.

Fastighetsägare? Därför är det viktigt att känna till radon gränsvärde

Som fastighetsägare har du inte bara ansvar för byggnadens skick, du har också ett lagstadgat ansvar att säkerställa att inomhusmiljön är säker för dem som vistas där. I Sverige är det fastställt att radonhalten inte får överstiga 200 Bq/m³ (becquerel per kubikmeter luft). Det gäller både bostäder och arbetslokaler. Om radonvärdet överskrider detta gränsvärde måste åtgärder vidtas. Äger du flerbostadshus är det viktigt att tänka på att alla boende har rätt till en säker inomhusmiljö. Därför bör du mäta radonhalten regelbundet. Vi erbjuder två alternativ för bostadsrättsföreningar, byggbolag och flerbostadshusägare: 1. Komplett service där vi tar hand om hela processen. 2. Gör-det-själv-paket.

Gamla ventilationskanaler i självdragshus som blivit otäta med åren kan fungera som ”skorstenar” för radon från källaren och sprida gasen till de översta våningarna, där man minst anar det.

Åtgärder vid halter över referensnivån

Halter över referensnivån bör åtgärdas. Om radonhalten överskrider de fastställda riktvärdena eller gränsvärdena bör en utredning (radonbesiktning) genomföras för att identifiera orsaken. Målet är att fastställa vilka saneringsåtgärder som behövs för att lösa problemet (radonsanering). Du har möjlighet att dra av kostnader för radonsanering genom rotavdrag (skatteavdrag). För ytterligare detaljer och information angående rotavdrag, besök Skatteverkets webbplats. Markradon är den vanligaste källan till radon i våra byggnader och bostäder. Om grunden inte är tillräckligt tät kan den radonhaltiga markluften sugas in i huset, vilket kan leda till ohälsosamt höga radonhalter inomhus. Radon är en radioaktiv gas som bildas när grundämnet uran sönderfaller. Uran finns naturligt i berggrunden och därmed också i marken. Upptäckter du höga radonhalter i ditt hem är det viktigt att vidta åtgärder så snart som möjligt. Vilken åtgärd som är lämpligast beror på var radonet kommer ifrån och husets konstruktion. Vanliga åtgärder är tätning, förbättrad ventilation, radonsug, och radonbrunn. För att hitta den bästa lösningen för ditt hus är det viktigt att göra en radonbesiktning. En besiktningsman kan bedöma var radonet kommer ifrån och ge dig skräddarsydda råd om vilka åtgärder som behövs. Efter genomförda åtgärder är det viktigt att göra en ny radonmätning för att kontrollera att radonhalten har sjunkit till en acceptabel nivå. Problemet med radon är mer utbrett än många tror. Det förekommer i alla typer av hus och byggnader, både gamla och nya.

Radonbesiktning

Om man upptäcker förhöjda radonhalter efter en radonmätning bör en radonbesiktning utföras som en nästa åtgärd. Att genomföra en radonbesiktning är en enkel process som utförs direkt hemma på plats. Målet med denna besiktning är att klargöra vilka åtgärder som behövs för att lösa problemet. Vid besiktningen hjälper en besiktningsman dig med att få en klar bild av hur radonet kommer in och hur det kan tas bort.

Radon kan ha flera olika källor: marken under huset, byggnadsmaterial som innehåller radium (till exempel blåbetong) eller hushållsvattnet. En radonbesiktning innebär en grundlig genomgång av huset för att identifiera dessa källor .Besiktningsmannen kommer att kontrollera husets konstruktion, ventilationssystem och leta efter potentiella läckor. Dessutom görs mätningar av gammastrålningen från byggnaden. När besiktningen är klar får du ett utlåtande med förslag på vilka åtgärder som behövs för att sänka radonhalten. Åtgärderna kan variera beroende på var radonet kommer ifrån och hur höga halterna är.

Radonsanering

Efter radonmätning och radonbesiktning, blir nästa steg att överväga radonsanering. Beroende på källan finns det olika metoder för radonsanering. För radon som kommer från byggmaterial, krävs ökad luftomsättning genom installation eller förbättring av ventilationssystemet. Vid radon i hushållsvattnet måste vattnet luftas innan det når bostaden. För att hantera radon som tränger in från marken kan sanering utföras genom användning av radonsug, radonbrunnar eller tätningar.

När radon sipprar in i huset från marken är installation av ett radonsug den vanligaste metoden för att sänka radonhalten.Ett radonsug skapar undertryck under huset och förhindrar på så sätt att radonet tränger upp i bostaden. Jämfört med att bara förbättra ventilationen inomhus är ett radonsug ofta både effektivare och billigare. Om det förutom markradon också finns en betydande radonavgång från byggnadsmaterial, som till exempel blåbetong, kan det vara nödvändigt att kombinera radonsugen med förbättrad ventilation.

Förr fanns det ett statligt radonbidrag som täckte 50 % av saneringskostnaderna (upp till 25 000 kr). Det bidraget är tyvärr borttaget sedan några år tillbaka. Idag får man istället förlita sig på ROT-avdraget för arbetskostnaden vid en sanering. Det gör det extra viktigt att göra rätt åtgärd direkt, eftersom man betalar materialet själv.

Radonmätning

För att få pålitliga resultat och ett årsmedelvärde är det bäst att göra radonmätning under eldningssäsongen, från 1 oktober till och med 30 april och helst i minst två månader. Användning av spårfilmsdosor för långtidsmätningar är det säkraste sättet att mäta radon och ger dig en tillförlitlig bild över årsmedelvärdet. Med mätdosor från ett SWEDAC-ackrediterat laboratorium kan du enkelt genomföra en ackrediterad långtidsmätning helt på egen hand.

Om du behöver snabba resultat på kort tid kan du välja en korttidsmätning (snabbmätning radon). Tänk på att en korttidsmätning endast ger rådgivande information, men det är ett bra alternativ vid tillfällen som husköp eller efter genomförda åtgärder. Radonhalten varierar dagligen och med årstiderna på grund av temperatur, vind, ventilation och hur du vädrar. Därför är det klokt att mäta över en längre period för att få ett pålitligt årsmedelvärde. Ju längre tid du mäter, desto mer exakta och tillförlitliga blir resultaten.

Det enda sättet att upptäcka höga halter av radon är genom att göra en radonmätning. Vi står till din tjänst när det kommer till radonmätningar, oavsett om det är i bostäder, flerbostadshus, skolor, förskolor eller arbetsplatser. Dessutom tillhandahåller vi tjänster som radonbesiktning, radonsanering, radonutredning och läcksökning. För att erhålla ett årsmedelvärde krävs en långtidsmätning som ska pågå under minst två månader under perioden 1 oktober till 30 april. Om tidsbegränsningar förhindrar en långtidsmätning (till exempel vid husköp), rekommenderas en rådgivande korttidsmätning som ett alternativ.

Det finns ingen ”säker” nivå. Många tror att så länge man ligger under 200 Bq/m³ så är det helt ofarligt. I själva verket finns det ingen nedre tröskel där risken är noll. Risken för lungcancer ökar linjärt med exponeringen. Varje ökning med 100 Bq/m³ ökar risken för lungcancer med ungefär 16 %. Även vid nivåer under 200 Bq/m³ sker dödsfall i lungcancer till följd av radon, helt enkelt för att så många människor vistas i dessa miljöer.

Gränsvärdet är satt som ett genomsnitt för hela befolkningen, men risken ser helt olika ut beroende på om du röker eller inte. Radon och rökning samverkar på ett sätt som gör 1+1 till 10. För en icke-rökare är risken att drabbas av lungcancer vid 200 Bq/m³ fortfarande mycket liten. För en rökare innebär samma radonhalt en kraftigt förhöjd risk. Cirka 90 % av de radonrelaterade lungcancerfallen i Sverige drabbar rökare eller före detta rökare.

Långtidsmätning

En långtidsmätning är det säkraste sättet att mäta radon på och ger ett årsmedelvärde. Mätningen ska göras under eldningssäsongen från 1 oktober till 30 april, under minst två månader. Målet med en långtidsmätning är att, under vanliga levnadsvillkor, ta reda på om man utsätts för skadliga radonhalter. Vi erbjuder objektiv ackrediterad radonmätning med Europas snabbaste svarttider och Sveriges bästa telefonsupport. Vi hjälper dig mäta radonhalten både tryggt och kostnadseffektivt.

Varför är det viktigt att mäta radon? Efter rökning är radon den vanligaste orsaken till lungcancer. Radon finns i många hus. Radon förekommer i alla typer av hus, både nybyggda och äldre. Radonhalten kan variera från hus till hus och även inom samma hus. Genom att mäta radon och vidta åtgärder kan du skapa en hälsosammare miljö för både dig själv och din familj.

Korttidsmätning

En korttidsmätning är passande när tiden för en långtidsmätning inte finns, exempelvis vid husköp eller efter utförda åtgärder. En korttidsmätning genomförs på samma sätt som en långtidsmätning och ska pågå minst 7 dygn, helst 10 dygn. Obs! Resultatet är endast rådgivande och bör endast göras när tiden inte räcker till en långtidsmätning. Spårfilm är den vanligaste metoden för att mäta radon i svenska hem. Den ger ett medelvärde för hela mätperioden,oavsett om det är en kort- eller långtidsmätning. Korttidsmätningar kan göras när som helst på året och är bra för att snabbt få en uppfattning om radonhalten.Radon är en radioaktiv gas som bildas när radium i marken sönderfaller. När vi andas in radon och dess sönderfallsprodukter kan det öka risken för lungcancer. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten har många svenska bostäder för höga radonhalter. Det enda sättet att veta säkert är att mäta.

Fem viktiga fakta om radons gränsvärden

1. Sveriges nationella riktvärde är 200 Bq/m³. I Sverige är riktvärdet för radon i inomhusluft 200 Bq/m³ (becquerel per kubikmeter) som årsmedelvärde. Detta gäller för både bostäder och lokaler för allmänna ändamål (som offentliga byggnader, skolor och arbetsplatser ovan mark).

2. Världshälsorganisationen (WHO) rekommenderar ett lägre riktvärde på 100 Bq/m³ för radon i bostäder. Om detta inte är möjligt, bör radonhalten absolut inte överstiga 300 Bq/m³. Detta visar att Sverige har ett högre referensvärde än WHO:s rekommendation.

3. Gränsvärdet för arbetsplatser varierar. Även om det generella gränsvärdet för arbetsplatser är 200 Bq/m³, finns det undantag. För arbetsplatser i färdigställda och inredda bergrum och berganläggningar är gränsvärdet 400 Bq/m³, och för berg- och gruvarbete eller byggnadsarbete under mark är det så högt som 1300 Bq/m³.

4. Eftersom radon är en osynlig, luktfri och smaklös gas, är det enda sättet att veta om gränsvärdena överskrids att utföra en radonmätning. En långtidsmätning, som pågår under minst två månader under eldningssäsongen (1 oktober till 30 april), ger det mest tillförlitliga årsmedelvärdet.

5. Om radonhalten i en byggnad överstiger det fastställda rikt- eller gränsvärdet, är den ansvariga parten (oftast fastighetsägaren eller arbetsgivaren) skyldig att vidta åtgärder för att sänka halterna. Detta beror på att höga radonhalter ökar risken för lungcancer, som är den näst vanligaste orsaken till lungcancer i Sverige efter rökning.

Vanliga frågor och svar radon gränsvärde

Vilket radon gränsvärde är farligt?

Det rekommenderade gränsvärdet för radonhalten i inomhusluften är 200 Bq/m3. Överskrids detta värde kan det utgöra en risk för människors hälsa. Vid 800 Bq/m3 ökar risken för lungcancer med hela 128 procent enligt Strålskyddsmyndigheten.

Hur farligt är radon?

Långvarig exponering av för höga halter av radon ökar risken för att drabbas av lungcancer. Radonhalten i bostäder och allmänna lokaler bör inte överstiga 200 Bq/m3 (becquerel per kubikmeter). Det tar många år för radon att orsaka skador. Ju längre tid man utsätts för höga halter, desto större är risken.

Hur vet man om ett hus har radon?

Det enda sättet att upptäcka radon är genom mätning. För ett tillförlitligt resultat och för att få fram ett årsmedelvärde ska radonmätningen göras under eldningssäsongen (1 oktober – 30 april), under minst två månader.

Behöver man åtgärda radon?

Ja, det är viktigt att du får hjälp med att identifiera orsaken till problemet för att kunna sätta in rätt åtgärder för att få bukt med problemet. Att exponeras för förhöjda halter av radon under en längre tid kan vara farligt för hälsan, eftersom det kan öka risken för lungcancer.

Vad är normalt radon gränsvärde?

I bostäder och lokaler avsedda för allmänna ändamål (offentliga byggnader) är riktvärdet för radonhalten 200 Bq/m³ som årsmedelvärde.

Hur sänker man radonhalten i ett hus?

Om radonhalterna är för höga är det viktigt att få hjälp med att identifiera källan och vidta lämpliga åtgärder. Åtgärder kan vara att öka luftomsättningen, täta sprickor eller isolera. Radon i hushållsvattnet kan avlägsnas genom att lufta vattnet.

Vilka hus har oftast radon?

Alla hus kan vara så kallade radonhus. Det enda sättet att upptäcka radon är att göra en radonmätning med radonmätare.

Radonmätning i Stockholm, Göteborg och Malmö

Vi erbjuder kostnadseffektiv, trygg och ackrediterad radonmätning i Stockholm, Göteborg och Malmö. Vi erbjuder också radonbesiktning (tar cirka en timme) och radonutredning (mer omfattande och tidskrävande) där vi ser över huskonstruktionen, mäter gammastrålning, söker läckor och bedömer ventilationen. När vi har fått en klar bild får du veta vilka saneringsåtgärder som krävs för att komma åt problemet. Vi hjälper dig med en långsiktig lösning som är säker.

Gör din radonmätning själv, det är enkelt! Eller få hjälp av oss med mer avancerade mätningar, till exempel med rådgivande mätning vid husförsäljning eller läcksökning i problemvillor, etc.