Om Radon

Radon-222 är en osynlig, luktfri, färglös, radioaktiv gas som förekommer i sönderfallskedjan från uran-238. Gasen bildas när det radioaktiva grundämnet radium sönderfaller. Det finns radon i mer eller mindre höga halter i alla hus. Det är inte ovanligt att radonhalterna i våra hus är så höga att något bör göras åt det. Hur hög radonhalten är i ett hus går inte att säkert veta utan att göra en mätning.

Radonhalten mäts i enheten becquerel per kubikmeter inomhusluft (Bq/m³). 1 Bq/m³ innebär ett sönderfall per sekund i varje kubikmeter luft. Halveringstiden för radon-222 är ca 3.8 dygn.

När radongasen sönderfaller bildas så kallade radondöttrar, vilket är radioaktiva metalljoner som fastnar på dammpartiklar i inomhusluften. Det är radondöttrarna som vi andas in som utgör en hälsofara.

VAR FINNS RADON?

Radon i marken
I MARKEN

Radium och radon finns i varierande halter i all mark. Eftersom radon är en gas finns det till och med radon även i utomhusluften, om än i låga halter. Marken är den absolut vanligaste radonkällan. Markluft med höga radonhalter letar sig lätt in genom otätheter i husets grundkonstruktion och orsakar förhöjda radonvärden i inomhusluften. I markluften ligger radonhalten vanligen mellan 4.000 – 50.000 Bq/m³. I mark med hög uranhalt kan halterna nå upp till ett par miljoner Bq/m³. Radonhalten i inomhusluft ska ligga under 200 Bq/m³.

BYGGNADSMATERIALET
I BYGGNADSMATERIALET

Allt stenbaserat byggnadsmaterial avger radon, normalt i mindre mängder. Alunskifferbaserd lättbetong, så kallad ”Blåbetong”, har en förhöjd radiumhalt och kan avge mycket mer radon än andra byggnadsmaterial. Blåbetong tillverkades mellan 1929 och 1975.

Radon i hushållsvattnet
I HUSHÅLLSVATTNET

Allt vatten som kommer från berggrund och jordlager innehåller radon. Framför allt bergborrade brunnar kan innehålla riktigt höga halter radon. Radon i vatten kan lätt avgå till inomhusluften när det rörs om och 1000 Bq/l vatten ger ett tillskott på cirka 100 Bq/m3 till inomhusluften. Det är ovanligt med höga radonhalter i kommunalt hushållsvatten, p.g.a. vatten renas innan det går ut till hushållen.

RISKEN ATT FÅ LUNGCANCER

Radon är efter rökning den näst största orsaken till lungcancer i Sverige.

När radon sönderfaller bildas andra radioaktiva grundämnen (så kallade radondöttrar) som följer med inandningsluften till luftrör och lungor. Därifrån kan den alfastrålning de sänder ut skada de oskyddade cellerna och orsaka cancerframkallande förändringar.

Det tar mellan 15 och 40 år till dess att lungcancer kan påvisas p.g.a. exponering för radon.

Det finns ingen tröskelgräns för radon, det vill säga ingen lägre gräns när radonhalten upphör att vara farligt. Även låga halter ger en viss riskökning.

Lungcancer pga radon

RADONMÄTNING

Riktvärdet för radon i inomhusluft är 200 Bq/m³. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, finns det närmare 400 000 bostäder i Sverige som har högre radonhalter än de rikt- och gränsvärden som gäller. Det enda sättet att få reda på radonkoncentration är att mäta.

MÄTMETODER OCH INSTRUMENT

INTEGRERANDE MÄTNING

Spårfilm är den vanligaste mätmetoden som används för

  • Långtidsmätningar
  • Korttidsmätningar

och visar ett medelvärde för hela mätperioden. Hanteringen är enkel och billig. För att få ett årsmedelvärde bör mätningen pågå i minst två månader under eldningssäsongen, någon gång mellan den 1 oktober och den 30 april.

Korttidsmätningar är till för att snabbt få fram ett ungefärligt värde (exempelvis vid köp av hus) med syfte att endast vara rådgivande. Resultatet kan inte användas för något myndighetsbeslut.

KONTINUERLIGT REGISTRERANDE RADONINSTRUMENT (aktiva)

Dessa instrument beräknar kontinuerligt radonmedelvärde och visar radonhaltens variationer under förutbestämda mätperioder, t ex. 5, 10, 60 minuter eller 24, 48 timmar.

Kontinuerligt registrerande instrument används till exempel för

  • Sniffmätning (hitta insläppspunkter där radonet komma in i huset)
  • Korttidsmätning (rådgivande)
  • Momentanmätning (ögonblickligt radonvärde)
  • Sekvensmätning (t ex för att visa effekten av genomförda åtgärder)

Kontinuerligt registrerande radonmätare

GAMMAMÄTNING

En gammamätare används för att ta reda på om blåbetong förekommer, i vilken omfattning samt nivå på gammastrålning. Med kännedom om omfattning av blåbetong, gammastrålningsnivå, ytbeläggning på blåbetongen, och ventilationen i huset, kan en överslagsbedömning göras av hur mycket radon som kommer från byggnadsmaterialet respektive marken.

Gammamätare