OM RADON

Radon är en radioaktiv gas som kommer ur våra bergarter. Det finns radon i mer eller mindre höga halter i alla hus. Radongasen är hälsofarlig och kan behöva åtgärdas. Därför behöver vi mäta radon i byggnader och hus.

 

Vad är radon

Radon-222 är en osynlig, luktfri, färglös, radioaktiv gas som förekommer i sönderfallskedjan från uran-238. Gasen bildas när det radioaktiva grundämnet radium sönderfaller. Radioaktivt sönderfall innebär att ett ämne spontant ombildas till ett annat ämne i samband med att joniserande strålning sänds ut.

Det finns radon i mer eller mindre höga halter i alla hus. Det är inte ovanligt att radonhalterna i våra hus är så höga att något bör göras åt det. Hur hög radonhalten är i ett hus går inte att säkert veta utan att göra en mätning.

Radonhalten mäts i enheten becquerel per kubikmeter inomhusluft (Bq/m³). 1 Bq/m³ innebär ett sönderfall per sekund i varje kubikmeter luft. Medan radonhalten i vatten anges i Bq/l. Halveringstiden för radon-222 är ca 3.8 dygn.

När radongasen sönderfaller bildas så kallade radondöttrar, vilket är radioaktiva metalljoner som fastnar på dammpartiklar i inomhusluften. Det är radondöttrarna som vi andas in som utgör en hälsofara.

I Sverige finns radon naturligt i marken överallt. Det är via otätheter i grunden mot marken som radongasen kan komma in i bostäder och byggnader. Det räcker med väldigt små otätheter för att radon ska komma in och orsaka höga radonhalter i inomhusluften.

Radon finns även i luften utomhus, fast i väldigt låga halter. Höga radonhalter kan inte byggas upp i luften utomhus eftersom radon har en halveringstid på cirka fyra dygn. Med halveringstid menas den tid det tar för ett radioaktivt ämne att falla sönder till hälften finns kvar. Radonhalten i luften utomhus minskar därför snabbt eftersom det där inte finns något radium som sönderfaller och bildar radon på nytt.

Radonhalterna i marken är alltid höga. Det beror på att ämnet Uran-238 har en extremt lång halveringstid på nästan 4,5 miljarder år. När Uran-238 sönderfaller bildas nästa radioaktivt ämne i sönderfallskedjan och så håller det på. Det är också anledningen till varför radon bildas på nytt i marken hela tiden.

 

Radonmätning

Radon finns överallt i Sverige i mindre eller höga halter. Det enda sättet att få reda på hur mycket radon vi andas in i våra hus är genom att göra en radonmätning. För höga radonhalter är en hälsorisk och kan orsaka cancer. Därför är det viktigt att mäta radon i inomhusmiljö som villor eller flerbostadshus samt arbetsplatser, skolor och förskolor. I Sverige har vi ett rikt- och gränsvärde på 200 Bq/m³. För att få rättvisa och jämförbara resultat vid radonmätningar har Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, utarbetat metodbeskrivningar för:

Radon finns överallt. Radon i bostäder och byggnader kan komma från marken, byggmaterial eller vattnet.

Kort information om hur man mäter radon

Radonmätning kan göras på olika sätt med passiva (spårfilmsdosor) eller med aktiva radonmätare (elektroniska radonmätare), mer information hittar du under avsnittet “Mätmetoder och instrument”.

  • Man skiljer mellan långtidsmätning och korttidsmätning.
  • I Sverige är det vanligaste sättet att mäta radonhalter med spårfilmsdosor från ett SWEDAC ackrediterat laboratorium.
  • Elektoniska radonmätningar görs i första hand av radonkonsulter under radonbesiktning eller radonutredning för att hitta hur radon ta sig in i fastigheten.
  •  

Långtidsmätning

Man ska helst genomföra en långtidsmätning som ger ett årsmedelvärde som man sen kan använda för myndighetsbeslut, till exempel ansöka om radonbidrag eller för slutbesked när man byggt nytt eller till.
Viktig är att man mäta radonet med tillräckligt många radonmätare under eldningssäsongen (1 oktober – 30 april) i minst 60 dagar och följer alla andra mätinstruktioner som är bifogat med mätdosorna.
Det finns olika metoder för hur man exakt mäter radon i hus, flerbostadshus/lägenheter, på arbetsplatser eller i skolor och förskolor. Hur man gör det kan man läsa här:

Korttidsmätning

Om du behöver en snabb uppskattning för att få fram ett ungefärligt värde, till exempel vid husköp eller efter en åtgärd, är en korttidsmätning ett bra alternativ. Resultatet av mätningen är endast rådgivande och kan inte användas för myndighetsbeslut. En korttidsmätning bör endast göras om det inte finns tillräckligt med tid för en långtidsmätning. Mätningen görs på samma sätt som en långtidsmätning och måste pågå under minst 7 dagar, helt 10 dagar.

Även en uppföljande mätning på arbetsplatser, skolor och förskolor ska genomföras med en korttidsmätning (läs mer i avsnittet “Radonmätning på arbetsplatser”).

 

Att mäta radon själv

Radonmätning av inomhusluft kan enkelt göras på egen hand genom att beställa rätt mätpaket och följa mätinstruktionerna noggrant. Radonmätningen kan göras på två olika sätt; genom en korttidsmätning (snabbmätning) eller långtidsmätning med spårfilmsdosor från ett SWEDAC ackrediterat laboratorium.

Långtidsmätning är det säkraste sättet att mäta radon på och kommer ge ett årsmedelvärde om man följer alla mätinstruktioner. Mätresultatet kan användas för myndighetsbeslut som till exempel behövs för att kunna ansöka om radonbidrag.

Enklast mäter du själv, att ta in ett radonkonsultbolag medför ytterligare kostnader. Även i bostadsrättsföreningar (BRF) och lägenheter i flerbostadshus kan styrelsen eller ägare genomföra en radonmätning själv. För det har vi skrivit en GÖR-DET-SJÄLV-GUIDE som man få ta del av.

Vi rekommenderar att man anlitar ett radonkonsultbolag om antal lägenheter som ska mätas överstiger 12 (kan räknas ut här). Då det är mycket administrativt arbetet runt omkring. Mer information om hur man radonmäter i hus, villa eller flerbostadshus (BRF) finns längre ner.

 

Hälsorisker med radon

Radon är efter rökning den näst största orsaken till lungcancer i Sverige.
Radonets strålning kan skada våra celler och orsaka cancer. Rökare löper större risk att skadas. Många bostäder har högre radonhalter än fastställda radongränsvärden.

När radongasen sönderfaller bildas så kallade så kallade radondöttrar. Radondöttrarna, som också är radioaktiva, är inte gasformiga utan fasta.

Radonet och radondöttrarna fäster på damm och följer med luften vi andas in. När radonet sönderfaller avger det alfastrålning som kan skada cellerna och kan leda till cancer.

Hur hög risken är beror på graden av exponering och på radonhalten. Även låga radonhalter utgör en risk, det finns ingen lägsta gräns där radonhalten är ofarlig. De som är rökare är mer riskutsatta. Radonet skadar långsiktigt – det kan ta 15-40 år att utveckla cancer.

Det finns för närvarande inga andra kända hälsorisker med radon annat än en ökad risk för lungcancer. Faktumet att radonexponering innebär en förhöjd risk att drabbas av lungcancer är väl dokumenterat i flertalet forskningsstudier. Radon är vårt största strålningsproblem, enligt Strålskyddsmyndigheten.

Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer att ca 500 fall av lungcancer varje år orsakas av radon. Radon är den största orsaken till lungcancer i Sverige, efter rökning. Därför är det angeläget att återkommande mäta radon i hus, flerbostadshus, arbetsplatser, skolor och förskolor och vidta åtgärder om det behövs.

Folkhälsomyndigheten uppskattar att det finns minst 400 000 svenska hem med radonhalter över riktvärdet 200 Bq/m3. Dessutom är radonhalterna höga på många arbetsplatser.

 

Radon kan orsaka lungcancer.
Radon ökar risken för lungcancer.

Forskning kring radon och hälsorisker

Den forskning som har gjorts om hälsorisker relaterade till radon visar att det inte finns något tröskelvärde för när radonhalten plötsligt blir farlig.

Låga halter av radon kan också orsaka lungcancer men ju högre halterna är desto större är sannolikheten att drabbas. I Sverige beräknas radon orsaka cirka 500 lungcancerfall per år. Sedan 60-talet har cirka 25 000 svenskar drabbats av lungcancer på grund av den farliga gasen.

Lungcancerfallen orsakade av radon beräknas kunna minska med cirka 200 fall per år om radonhalten i svenska hem sänks under riktvärdet på 200 Bq/m3. WHO rekommenderar ett lägre riktvärde än Sverige för radon i bostäder. Deras rekommendation ligger på 100 Bq/m3.

 

Gränsvärden för radon

Radongränsvärdet för bostäder och arbetsplatser ovan jord är 200 Bq/m3. Det är flera statliga myndigheter som har ansvar för att sätta gränsvärden och riktvärden för radon – Boverket, Socialstyrelsen, Livsmedelsverket och Arbetsmiljöverket.

Strålsäkerhetsmyndigheten uppskattar att det finns närmare 400 000 bostäder i Sverige som har högre halter är de gränsvärden för radon som gäller. Det enda sättet att ta reda på radonhalten är att mäta.

 

Gällande gräns- och riktvärden för radon

I bostäder och i lokaler för allmänna ändamål gäller riktvärdet 200 Bq/m3 som årsmedelvärde för radonhalten. I nya byggnader gäller samma värde, det vill säga 200 Bq/m3. Vid certifiering av miljöbyggnader gäller 200 Bq/m3 som högsta uppmätta halt i vistelsezon i stället för årsmedelvärde.

På arbetsplatser gäller tre olika gränsvärden, detta beroende på:

  • Om arbetsplatsen är ovan jord
  • Om arbetsplatsen är i färdigställda och inredda bergrum under jord
  • Om arbetsplatsen är under jord såsom i gruvor

De gränsvärden (den totala exponeringen under ett år) som gäller är:

  • 200 Bq/m3 för arbete i lokaler ovan jord vid en normal arbetstid på 1800 h
  • 400 Bq/m3 för arbete i källare och bergrum vid en normal arbetstid på 1800 h
  • 1300 Bq/m3 för berg och gruvarbete vid en normal arbetstid på 1300 h

Om radonhalterna överstiger de rikt- och gränsvärden som gäller bör en radonutredning göras för att ta reda på orsakerna till de förhöjda halterna. Detta innan beslut tas om vilka åtgärder som ska vidtas för att sänka halten.

 

Var finns radon?

Radon finns överallt. Det finns i luften, i marken och vattnet. Radon som kommer in i våra hus kommer från marken, vatten och byggmaterial.

 

Radon i marken

Radon finns naturligt i jordskorpans olika bergarter och jordarter. Vi utsätts ständigt för gammastrålning från marken. Strålningen varierar beroende på halterna av uran, toron och kalk. Mark med kalksten och sandsten har t ex lägre radonhalt än mark med granit och alunskiffer. Radonkartan visar olika uranhalter i bergarter. Radon kan också finnas under eller intill huset i fyllningsmassor och dräneringsmaterial.

Marken avger luft – markluft. Den innehåller radongas och radonhalten ligger vanligen mellan 4.000 – 50.000 Bq/m³. Om marken har hög uranhalt kan radonhalterna nå upp till ett par miljoner Bq/m³. Radonhalten i markluften påverkas av temperatur, vind och nederbörd. Radonhalterna är generellt högre när det är kallt.

Utomhus blandas markluften ut och radonhalterna blir generellt låga i utomhusluften. Inomhus letar sig markluften på olika sätt och i olika omfattning in genom otätheter i husens grundkonstruktioner och kan ge förhöjda radonvärden i inomhusluften. Radonhalten i inomhusluft i bostäder ska ligga under 200 Bq/m³.

 

Grusås och radonhalten

Hus som är byggda på grusåsar har ofta förhöjda radonhalter. Grusåsen har högre genomsläpplighet för radon än till exempel lera. Grus kan också innehålla höga halter av uranrik granit eller alunskiffer. Grundvattenytan ligger därtill ofta långt under markytan vilket ger utrymme för stora volymer jordluft att röra sig.

 

Radon i byggmaterial

Uran och radon finns i alla stenbaserade byggnadsmaterial, främst så kallad blåbetong och sådant byggnadsmaterial avger gammastrålning.

Blåbetong – alunskifferbaserad lättbetong – tillverkades och användes från slutet av 1920-talet fram till ca 1975. Det finns främst i väggar och bjälklag och i både småhus, flerbostadshus och lokaler. Hus som har byggts med blåbetong har kommit att kallas radonhus.

Många av oss bor i ett radonhus och behöver mäta strålningen i vårt hus för att veta radonhalten och vidta eventuella åtgärder för att minska den. Andra byggnadsmaterial som kan ha en förhöjd radiumhalt är vissa tegelsorter och betongprodukter som framställts av slagg från till exempel järnmalm.

 

Blåbetong
Gammamätare
Gammamätare

Radon i vatten

Radon finns i grundvatten i berggrunden och i jordlager. Radonhalterna är generellt låga, men kan vara höga vid uranrika bergarter. I ytvatten finns inte radon, det försvinner när radonet sönderfaller.

Kommunalt hushållsvatten har oftast låga radonhalter eftersom vattnet är renat. Men bergborrade brunnar kan innehålla höga radonhalter. Enligt Livsmedelsverket klassas dricksvatten från egen brunn som innehåller mer än 100 Bq/l som tjänligt med anmärkning. Vatten med mer än 1 000 Bq/l bedöms som otjänligt och ska inte drickas.

När vi använder vattnet i huset avger det radon till inomhusluften till exempel vid dusch och bad, disk och tvätt eller vattning. Ju mer finfördelning och exponering, desto mer radon avgår. 1000 Bq/l vatten kan då ge ett tillskott på 100 Bq/m3 till inomhusluften.

 

Hur kommer markradon in i huset?

Radon i marken kommer in i ett hus på olika sätt, genom att jordluft sugs in eller med direktkontakt/diffusion.

Jordluften – som innehåller radon – sugs in i huset genom otätheter i grundkonstruktionen. Det sker genom det undertryck som skapas mellan husets ventilation och atmosfärtrycket utomhus och lufttrycket i marken. Ju högre undertryck inomhus desto mer sugs jordluften in.

Radonet kan också komma in genom direkt spridning – diffusion – t ex. när huset saknar betongplatta. Byggnader och rum som har direkt markkontakt har generellt högre radonhalter.

Dräneringslagrets genomsläpplighet har också betydelse för hur radonet kan komma in i huset. Om grundvattnet ligger nära markytan minskar risken för jordluft att röra sig in i huset.

 

Radonhalten varierar – att mäta ger svar

Radonhalten i ett hus varierar över tid beroende på hur vi lever och använder vårt hus, på husets ventilation, dess läge och vädret.

Hur vi lever i och använder våra hus har betydelse för radonhalten. När vi rör oss mycket i huset, vädrar och ventilerar påverkar det radonhalterna. Det gör också vädret – om det är kallt eller blåser ute blir det generellt lägre radonhalt inomhus. Husets läge i naturen påverkar också radonhalten.

Ventilationen är den enskilt viktigaste faktorn för radonhalten. Mekanisk/installerad ventilation ger stabilare värden jämfört med enbart självdrag, där skillnaden mellan temperaturen utomhus och inomhus driver draget.

Genom att mäta radon i huset blir variationerna tydliga och ger underlag för vilka åtgärder som kan behöva göras.

 

Mäta radon i hus

Att mäta radon i hus är enda sättet att ta reda på radonhalten. Ansvaret för att mäta har den/de som äger huset. Det finns olika mätmetoder och instrument. Återkommande mätningar kan behöva göras efter åtgärder. För att radonmätningen ska vara tillförlitlig ( enligt Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning) och för att kunna ansöka om radonbidrag (om det skulle behövas) ska:
  • Radonmätningen ske under eldningssäsongen (1 oktober – 30 april) i minst 60 dagar.
  • Mätinstruktioner och anvisning om placeringar följas.
  • Minst två rum mätas i alla bostäder (till exempel ett sovrum och ett vardagsrum). Välj rum där ni håller till mycket.
  • Minst ett bostadsrum på varje plan som är bebott mätas (gillestuga är ett boutrymme)
  • Varje bostad ska ha sitt egna mätpaket.

Ansvaret för radonmätning i fastigheter

Husägaren har alltid ansvar för sin fastighet – för byggnaden, dess teknik och för boendemiljön. Det gäller såväl ägare av småhus som flerbostadshus och arbetslokaler. Ansvaret är reglerat i miljöbalken 2 o 26 kap.

Som ägare behöver du/ni ha kunskaper om byggnadens status eller tillstånd. Att mäta radonhalterna i huset är ett sådant ansvar liksom att åtgärda det som behöver göras. åtgärder.

Kommunala myndigheter kan ge mer information, råd och anvisningar angående detta.

För att utföra mätning finns olika metoder och marknaden erbjuder olika tjänster och utrustning för detta, till exempel Acatrain Radonmätning AB.

 

Fastighetsägare är ansvariga att kontrollera radonhalten i inomhusluften enligt miljöbalken 26 kap. 19 §.

Radonmätning på arbetsplatser

Arbetsgivare har ett ansvar att anställda inte arbetar i en miljö med förhöjda radonhalter. Arbetsgivaren ska därför undersöka och säkerställa att radon inte utgör en hälsofara för sina medarbetare. Om årsmedelvärdet överstiger referensnivån på arbetsplatsen ska arbetsgivaren vidta de åtgärder som krävs för att sänka halten.

Att hålla nere radonhalten på en arbetsplats är obligatoriskt och en del av det lagstadgade arbetsmiljöarbetet.

 

Mätmetoder och instrument

Det finns olika metoder för att mäta:

  • Tillfälliga, som ger ett momentant värde vid en enda tidpunkt.
  • Integrerande, som ger ett medelvärde för en given mätperiod, t ex några dagar upp till några månader.
  • Kontinuerligt registrerande, som ger löpande medelvärden för bestämda tidsperioder t ex ett antal minuter.

Integrerande eller kontinuerliga metoder ger säkrast resultat som underlag för åtgärder.

Integrerande mätning visar ett medelvärde för en bestämd mätperiod. Hanteringen är enkel och billig och husägaren kan ofta själv utföra mätningen.

Spårfilm är den vanligaste mätmetoden som används för:

  • Långtidsmätningar, t ex för underlag till fortsatta undersökningar och åtgärder.

För att få ett årsmedelvärde behöver mätningen pågå minst två månader under eldningssäsong mellan 1 oktober och 30 april.

  • Korttidsmätningar, till exempel vid köp av hus/fastighet. Korttidsmätningar kan snabbt få fram ett ungefärligt värde med syfte att endast vara rådgivande. Resultatet kan inte användas för något myndighetsbeslut till exempel att ålägga husägaren att vidta åtgärder.

Långtidsmätning och korttidsmätning med radondosor. Kontinuerligt registrerande mätinstrument beräknar löpande radonmedelvärden och visar radonhaltens variationer under förbestämda mätperioder till exempel under 5, 10, 60 minuter eller 24, 48 timmar. Kontinuerligt registrerande instrument används till exempel för:

  • sniffmätning (hitta insläppspunkter där radonet kan komma in i huset)
  • korttidsmätning (rådgivande)
  • tillfällig mätning (ögonblickligt radonvärde)
  • sekvensmätning (till exempel för att visa effekten av genomförda åtgärder)

Gammamätning görs för att ta reda på om det förekommer blåbetong. Man mäter omfattningen på blåbetongen och nivån på gammastrålningen – vid alla väggar, tak och golv.

Tillsammans med kunskap om ytbeläggningen på blåbetongen och ventilationen i huset kan en överslagsbedömning göras av hur mycket radon som kommer från byggnadsmaterialet respektive marken.

 

Radondosor
Den vanligaste metoden att mäta radon i inomhusluften är att använda så kallade spårfilmsdosor.
Med radondosor från ett SWEDAC ackrediterat laboratorium kan du snabbt och enkelt mäta radon hemma själv.

Åtgärder

När radonmätning har genomförts kan åtgärder behöva vidtas. Det handlar om att djupare undersöka källa, avlägsna eller förtunna radonet m fl. åtgärder. Till detta kan man få bidrag. Först undersöker man varifrån radon kommer, vilken är källan och hur kommer radonet in i huset. Utifrån resultatet finns olika åtgärder att vidta:
  • Avlägsna radonkällan
  • Utestänga t ex med tätning och ytskikt, isolering
  • Förbättrad/utvecklad ventilation
  • Kompletterande teknik som radonsug, radonbrunnar, luftkudde
För småhusägare finns möjlighet att söka bidrag för radonsanering. Bidraget kan sökas via Boverket. Efter åtgärder behöver nya mätningar av radonet göras för att konstatera att åtgärden givit avsett resultat.

Sveriges miljömål

Riksdagen har antagit miljömål för god bebyggd miljö och säker strålmiljö, som tar fasta på att radon är en hälsorisk och att antalet radonmätningar behöver öka för att ge underlag till åtgärder.

Riksdagen har antagit 16 övergripande miljömål för Sverige. Målen God bebyggd miljö och Säker strålmiljö behandlar bl a. radon som hälsorisk. Människan ska inte utsättas för skadliga luftföroreningar, ljudnivåer och radonhalter eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker.

Radon uppges som den enskilt största orsaken till att allmänheten exponeras för joniserande strålning och inandning av radon utgör en hälsorisk. Att mäta radon i hus är därför av stor vikt.

Antalet radonmätningar har över åren minskat och det är önskvärt att öka antalet för att få underlag till åtgärder som kan minska radonhalten, där gränsvärden överskrids. Mål för mätvärden är radonhalter i bostäder lägre än 200 Bq/m3 och i skolor och förskolor lägre än 200 Bq/m3 luft.

 

Myndigheter för direktiv, stöd, tillstånd och inspektion

Myndigheter på nationell, regional och lokal nivå ger direktiv, stöd och råd samt utför inspektion, ger tillstånd och lov. Flera myndigheter på olika nivåer i samhället har uppgifter och ansvar för frågor kopplade till radon. De mest väsentliga listas här:

Lagstiftning

Copyright - Radonmätning.se - ACATRAIN Radonmätning AB