Gammastrålning finns naturligt i vår omgivning. En del av strålningen kommer från marken under våra fötter. Mängden gammastrålning kan variera. Det beror på vilka halter av uran, torium och kalium som finns i berggrunden, marken och byggnadsmaterialet. Det är viktigt att poängtera att mängden gammastrålning vi utsätts för från naturliga källor är normalt sett låg och inte farlig för vår hälsa.

Vad är gammastrålning?

Gammastrålning är en typ av elektromagnetisk strålning med mycket hög energi. Den höga energin gör att gammastrålning är extremt genomträngande och potentiellt farlig om den inte hanteras på rätt sätt. Strålningen är så stark att den kan tränga igenom de flesta material, även metaller och tjocka sköldar.

Om en person utsätts för höga doser gammastrålning kan det orsaka akuta hälsoproblem, samt skador på celler och vävnader. Långvarig exponering för lägre doser kan öka risken för cancer och andra hälsoproblem.

Trots att strålningen är farlig används den till viktiga saker. En av de mest kända är inom medicin, där den används för att stråla och behandla cancer. Genom att rikta högintensiv strålning mot tumörceller kan man förstöra dem.

Radon och gammastrålning

I alla byggnadsmaterial som innehåller sten finns det naturligt förekommande radioaktiva ämnen såsom uran, torium och kalium. Dessa ämnen avger gammastrålning. Blåbetong är ett byggnadsmaterial som kan generera radon. Förutom att utsöndra radon, avger materialet också gammastrålning. Mellan åren 1929 och 1975 producerades och användes blåbetong flitigt i hus och byggnader. De flesta upptäcker att det är blåbetongen som orsakar de förhöjda radonhalterna efter att de gjort en radonmätning.

Gammamätning

För att identifiera om blåbetong kan vara källan till förhöjd radonhalt genomför man vanligtvis en gammamätning. Man mäter gammastrålningen med ett instrument som kallas gammamätare, vilken hålls mot ytan, som till exempel en vägg. Resultatet får man omedelbart. Hur åtgärdar man då blåbetong? Den vanligaste metoden är att förbättra ventilationen och öka luftomsättningen. Man kan också tapetsera med radontapet eller ta bort blåbetongen helt och hållet.

Referensnivåer och gränsvärden för radon och gammastrålning

Radonhalt i befintliga bostäder och offentliga byggnader: 200 Bq/m3.
Gammastrålning i nya byggnader: 0,3 µSv/h
Gammastrålning från byggnadsmaterial: 1,0 mSv/år

FTX ventilation är ett mekaniskt till- och frånluftssystem med värmeväxlare. F står för frånluft, T för tilluft och X för värmeväxling.

Fördelarna med FTX-ventilation

Bra ventilation ger frisk luft som vi mår bra av. För att ventilationssystemet ska bli bra så bra som möjligt måste det anpassas till byggnaden och konstruktionen. Fördelar med ett FTX-system är bland annat följande:

  • Återvinner värmen i frånluften vilket sparar energi och i långa loppet pengar
  • Ventilationen erbjuder dragfri ventilationsluft
  • Uteluften filtreras vilket gör det lättare att säkerställa en bra luftkvalitet vilket är bra för exempelvis allergiker.

Enligt Svensk Ventilation återvinner du cirka 50-80 procent av den värme som tillförs luften  med ett FTX-system. Det innebär en besparing på 5000-7000 kWh per år för ett normalstort hus, radhus eller lägenhet.

Installation av FTX-system vid radonsanering

Vilken metod som är bäst för att sänka radonhalten beror på var radonet kommer ifrån. Vid radon från byggnadsmaterialet kan man installera ett FTX-system. En stor fördel är att det ger den bästa effekten av alla lösningar. Nackdelen är att det kostar mycket och medför stora ingrepp. Men systemet betalar sig på lång sikt. Vid problem med markradon kan man också förbättra ventilationen med ett FTX-system. Tillsammans med en radonsug kan man få den bästa effekten. Det handlar ofta om en kombination av radon från marken och från blåbetong.

Radon från marken är den vanligaste källan till radon i våra byggnader. I hus med i huvudsak radon från marken kan radonhalten sänkas betydligt effektivare med hjälp av en radonsug eller radonbrunn i kombination med tätning.

En undersökning gjord av Boverket visade att installation av FTX-system var den vanligaste radonsänkande åtgärden. 306 hus hade installerat FTX-system i syfte att radonsanera. I 258 av husen förekom det blåbetong i olika mängd och i ett flertal av dessa hus gav radon från marken ett inte försumbart bidrag till radonhalten. Radonhalten hade i genomsnitt sjunkit med 69,2 procent. Men variationerna i husen var stora. Före saneringsarbetet var radonhalten över 2 000 Bq/m3 i två hus och mellan 1 000–2 000 Bq/m3 i sex hus. Efter åtgärd var radonhalten högre än 200 Bq/m3 i 124 hus, vilket utgör 40,5 procent av husen. I tre hus uppmättes det högre radonhalter efter åtgärd än före.

Förklaringar och begrepp

Tilluft = Luft som förs in i rummet genom ventilationssystemet
Frånluft = Luft som förs bort från rummet via ventilationssystemet
FTX-aggregat = Ventilationsaggregat för från- och tilluftsventilation med värmeåtervinning
F-system = Mekaniskt frånluftssystem
FTX-system = Mekaniskt till- och frånluftssystem med värmeväxlare
F = Mekanisk frånluft
FT = Mekanisk från- och tilluft
X = Värmeväxling

Blåbetong är ett byggnadsmaterial som innehåller radium. När radium sönderfaller bildas radon. Förutom radon avger även blåbetong gammastrålning. Höga radonhalter är farligt, så pass att det kan orsaka cancer. I Sverige räknar man med att cirka 500 människor per år drabbas av lungcancer på grund av radon.

Gränsvärde radon

Riktvärdet för radon i inomhusluften är 200 Bq/m3. Referensnivån och gränsvärden talar om hur hög radonhalten som mest får vara i inomhusluft och vatten. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten är gränsvärden för radon bindande. Det innebär att om de överskrids så är den som ansvarar för lokalen/byggnaden tvungen att vidta åtgärder. Radon kan komma in i våra bostäder från marken, från byggmaterial (blåbetong) och via hushållsvattnet.

Om blåbetong

Blåbetong (blå lättbetong) är ett alunskifferbaserat byggnadsmaterial. Materialet tillverkades och användes i både enfamiljshus och flerfamiljshus mellan 1929 och 1975. I småhus kan blåtbetong förekomma i väggar och ibland i bjälklag. I flerbostadshus kan blåtbetong förekomma i ytterväggar, icke bärande innerväggar, bärande innerväggar (dock inte så vanligt) och som värmeisolering på bjälklag.

När blåbetong började användas visste man inte att det var farligt. Materialet är matt blå eller grå till färgen och har en struktur som liknar en torr tvättsvamp. I dag räknar man med att det finns omkring 400 000 bostäder i Sverige som innehåller blåbetong. Bara för att en bostad består av blåbetong betyder det inte automatiskt hög radonhalt. Men vid vissa förhållanden kan blåbetong i bostaden bidra till att radonhalten överskrider 200 Bq/m³ och på så sätt kan det vara hälsofarligt.

Blåbetong är inte farligt avfall

Privatpersoner kan lämna mindre mängder på återvinningscentraler. Vid större mängder ska man vända sig till avfallsentreprenörer för omhändertagande.

Radonmätning

Det enda sättet att att garantera en radonfri inomhusmiljö och upptäcka radon är att mäta. Radonhalten mäts i enheten Becquerel (Bq/m3) per kubikmeter inomhusluft. I bostäder och i lokaler för allmänna ändamål gäller gränsvärdet 200 Bq/m3 som årsmedelvärde för radonhalten. Med en långtidsmätning får du ett tillförlitligt årsmedelvärde. Med en korttidsmätning får du en tydlig signal på om det finns ett radonproblem.

Radonhalter över 200 Bq/m3 ska åtgärdas

Om mätningen visar förhöjda halter av radon är nästa steg att ta reda på vad det beror på. En gammamätning kan då göras för att ta reda på om det kan vara på grund av blåbetong.

Blåbetong och gammastrålning

En expert på radon kan snabbt och enkelt mäta gammastrålning med hjälp av en gammamätare som hålls mot exempelvis en vägg eller golvet. På så sätt kan du få reda på hur mycket gammastrålning materialet avger och från det beräkna radonhalten. Genom att mäta gammastrålningen får du reda på om den förhöjda radonhalten beror på blåbetong. Om det är så kan man åtgärda problemet genom att exempelvis förbättra ventilationen, tapetsera med radontapet eller ta bort materialet för att minska radonhalten.

Radonsanering

Vid en radonbesiktning hjälper en besiktningsman dig med att få en klar bild av hur radonet kommer in för att kunna välja rätt åtgärder för en radonsanering. När du gjort radonbesiktningen, så behövs en radonsanering om det konstaterats att det finns radon i ditt hus.

Radonsanering pris

Priset skiljer sig åt beroende på hus och vad som behöver åtgärdas. En del åtgärder är dyrare än andra.

Mäta radon

Att göra en radonmätning är enkelt. Beställ hem radonmätare i vår shop. Placera ut dem och när mätperioden är slut skickar du tillbaka dosorna. Efter cirka en vecka får du en ackrediterad mätrapport som visar om det finns förhöjda radonhalter eller inte.

Vad gäller vid radonmätning på arbetsplatsen? Det är alltid arbetsgivaren som bär ansvaret för arbetsmiljön. I det ansvaret ingår att känna till radonhalten. På jobbet ska man känna sig trygg och säker.

Radon på arbetsplatser regleras i strålskyddslagen (SFS 2018:396), strålskyddsförordningen (SFS 2018:506) samt i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om hygieniska gränsvärden (AFS 2018:1) för radonexponering.

Radon – en hälsofara

Det har länge varit känt att inandning av radon är hälsofarligt. Långvarig exponering för radon ökar främst risken för lungcancer. I Sverige är radonexponering den näst vanligaste orsaken till lungcancer efter rökning. Strål­säker­hets­myndig­heten uppskattar att radon orsakar omkring 400-500 lungcancerfall varje år. Eftersom radon är hälsofarligt har Folkhälsomyndigheten beslutat att radonhalten inte bör överstiga 200 Bq/m3 i bostäder och allmänna lokaler.

Radonmätning på arbetsplatsen

Radonhalten på en arbetsplats ska mätas om ingen tidigare mätning finns eller om den senaste mätningen är mer än tio år gammal. Dessutom bör mätning utföras efter byggnadsåtgärder som kan påverka halten av radon. Åtgärder som kan påverka radonhalten är exempelvis de som berör värme, ventilation och vatten eller som har förorsakat håltagning i bottenplattan, källarväggar eller väggar i anslutning till ventilations- och hisschakt. Under radonmätningen ska verksamheten bedrivas som vanligt. Värdet ska spegla den tid arbetstagare vistas på arbetsplatsen.
Radonmätningen ska genomföras under eldningssäsongen (1 oktober till 30 april). Mätning ska genomföras i två steg:
1. orienterande mätning (långtidsmätning med spårfilm (radonmätare), minst 60 dagar)
2. uppföljande mätning, om den orienterade mätningen visar att radonhalten överstiger gällande gräns- eller riktvärde bör man gå vidare med en uppföljande mätning (en korttidsmätning). Mätningen ska ske när arbete pågår.

Ny förbättrad metodbeskrivning för mätning av radon på arbetsplatser

En ny förbättrad metodbeskrivning för mätning av radon på arbetsplatser började gälla 1 oktober 2021. Den nya metodbeskrivningen ska förbättra möjligheterna att bestämma radonhalten på ett noggrant sätt och ersätter den befintliga från 2004.

Mätning av radonhalten (radon mätning)

I första hand ska en radonmätning utföras i form av en långtidsmätning. Med hjälp av resultat från mätningen kan årsmedelvärdet av radonhalten under arbetstid uppskattas för jämförelse med referensnivån. Om det inte är möjligt att göra en långtidsmätning kan en korttidsmätning eller momentan mätning göras för att bestämma radonhalt.  Den här typerna av mätning kan dock inte ligga till grund för att uppskatta ett årsmedelvärde. Exempel på situation är arbetsplatser där den tidsbegränsade arbetstiden är kortare än den tvåmånadersperiod som krävs för en långtidsmätning.

Radonmätningen ska planeras och utföras så att den blir så representativa som möjligt för arbetstagares vistelse på arbetsplatsen. Det är exempelvis viktigt att uppvärmning och ventilation är inställda som vanligt under själva mätperioden.

Vid förhöjda radonhalter ska arbetsgivaren vidta lämpliga åtgärder för att försöka minska halterna.
Efter en eventuell radonsanering (radonsänkande åtgärd) ska en ny långtidsmätning göras för att kontrollera åtgärdernas effekt. Om en långtidsmätning av radonhalt understiger referensnivån behöver ingen uppföljande mätning göras.

Att göra en radonmätning är enkelt

Med mätdosor från ett SWEDAC ackrediterat laboratorium kan du enkelt göra en radonmätning på arbetsplatsen själv som ger dig ett tillförlitligt årsmedelvärde. Beställ radonmätning här!

Om du har gjort en radonmätning som visar förhöjda radonhalter behövs en radonsanering göras. Beroende på var radonet kommer finns olika alternativ på åtgärder. Här presenteras några av de vanligaste metoderna.

Innan en radonsanering behövs en radonbesiktning göras. En radonbesiktning görs enkelt på plats i hemmet. Syftet är att ta reda på vilka saneringsåtgärder som krävs för att komma åt problemet. Oavsett om det rör sig om radon från marken, radon från vattnet eller från byggmaterial kan vi hjälpa dig med att ta fram en bra och långsiktig lösning på problemet.

Tre typer av åtgärder

Det finns olika sätt att radonsanera på, beroende på varifrån radon kommer. I grunden finns tre typer av åtgärder:

  • Eliminera radonkällan. Den här metoden är vanligtvis väldigt dyrt och endast möjligt i undantagsfall med markbundet radon. Men på grund av effekten kan det ibland vara motiverat att byta material.
  • Stänga ute radonet så att det inte når in i inomhusluften. Här finns en rad olika alternativ som lufttryckspåverkande åtgärder, luftspalter och tätskikt.
  • Utspädning av radon som nått inomhusluften. Ventilationstekniska åtgärder för att öka luftväxlingen och/eller minska undertrycket inomhus.

Radonsanering vid radon i byggmaterial

Det vanligaste sättet att minska förhöjd radonhalt orsakad av radon från byggmaterialet är att öka luftväxlingen. Detta kan göras på flera olika sätt, till exempel:

  • „Sätta befintligt ventilationssystem i bruk.
  • Öppna utelufts- och frånluftsdon (ventilation), rensa kanaler och kontrollera eventuella befintliga fläktar. Ofta är det en bra idé att montera in flera uteluftsdon (mekanisk ventilation) i huset.„
  • Konvertera befintligt S-system (självdragssystem) till F-system (mekanisk frånluftsventilation).
  • Installera ett FTX-system (mekanisk från- och tilluftsventilation med värmeåtervinning. Generellt kan man säga att fördubblas luftväxlingen kan radonhalten halveras. Är radonhalten 500 Bq/m3 vid 0,2 omsättningar per timme blir den cirka 250 Bq/m3 vid 0,4 oms/h eller 125 Bq/m3 vid 0,8 oms/h.Andra åtgärder för att sänka radonhalten är:
  • Applicera ett radontätt skikt på de ytor och delar som består av radonhaltigt material. „
  • Installera luftspalter.
  • Byta ut radonhaltigt byggmaterial (blåbetong).

Radonsanering vid radon från marken

Om det har konstaterats att den uppmätta radonhalten nästan uteslutande orsakas av markradon bör man först täta sprickor och andra otätheter mot marken. I vissa fall är det inte möjligt att få ner radonhalten bara genom att göra detta. Då måste man komplettera med ytterligare åtgärder som exempelvis:

  • Installera en radonsug eller  radonbrunn för att sänka lufttrycket i
    marken under huset för att på så sätt förhindra att radonhaltig jordluft
    sugs in.
  • „Installera mekaniskt till- och frånluftssystem. Detta är en relativt dyr åtgärd. „
  • Installera luftspalter utmed golvytan och, om det krävs, även utmed källarytterväggarnas insidor.
  • Installera en enkel frånluftsfläkt i källarytterväggen, och om det behövs flera uteluftsventiler. Den här åtgärden kan vara lämplig i källarutrymmen som inte står i direkt förbindelse med husets bottenvåning.
  • „Öka luftväxlingen, det vill säga förbättra ventilationen genom att montera in flera uteluftsventiler.
  • Försluta hela golvet genom att applicera ett radontätt material på ytan.

Radonsanering vid radon från hushållsvattnet

De vanligaste åtgärderna för att få bort radon från vatten är användning av radonavskiljare . En radonavskiljare är en gasavskiljarenhet där radonet förs över från vatten till luft. Radonavskiljare är ofta mycket effektiva, mer än 95 procent av radonet avlägsnas.

Efter radonsaneringen är gjord

Se till att göra en ny radonmätning (kontrollmätning/uppföljande mätning) efter radonsaneringen för att se till att halterna minskat och radonsaneringen gett önskat resultat.

 

Radonbidraget – nu är det klart att regeringen kommer att återinföra radonbidraget! Bostadsministern säger i en intervju i Sveriges Radio Ekot att det var ett misstag att ta bort radonbidraget

Regeringens höstbudget presenteras den 20:e september, och i budgeten kommer det att finnas pengar avsatta för bidrag till villaägare för åtgärder mot radon. Bostadsministern säger att totalt ungefär 100 miljoner kronor kommer att avsättas för radonbidrag och informationsinsatser om radon under de kommande tre åren. 

Det är i så fall i storleksordningen ungefär samma belopp per år som tidigare var avsatta till radonbidrag. Förutsättningarna för bidraget är ännu inte klara, men ministern nämner i intervjun att takbeloppet för radonbidraget troligtvis kommer att bli högre än de 15 000 kronor som gällde då radonbidraget försvann 2014. En viktig förutsättning för att få flera villaägare att åtgärda höga radonhalter är att staten och kommunerna satsar mycket på att informera allmänheten om radon och möjligheten att få bidrag till åtgärder för att sänka radonhalten i sina bostäder.

Lyssna på intervjun med bostadsministern: http://sverigesradio.se
Läs mer: DI.se, SvD.se eller Regeringen.se

Vid problem med radon från marken är installation av en radonsug den vanligast använda metoden för att sänka radonhalten inomhus.

Vid markradonproblem är en radonsug oftast en både bättre och mer kostnadseffektiv metod än vad förbättring av ventilationen inomhus är. Om det förutom problem med markradon finns en betydande radonavgång från blåbetong i byggnaden måste dock radonsugen kompletteras med en förbättring av ventilationen

Radonsugar används i byggnader grundlagda med platta på mark och vid grundläggning med källare eller suterräng.

Radonsug installation i biutrymme/förråd. Fläkt, ljuddämpare, borrhål och utblås i väggen.
Radonhaltig luft från marken kommer in i en byggnad när grunden inte är helt tät mot marken, och när lufttrycket är lägre inomhus än vad lufttrycket är i marken under byggnaden. Lufttrycket i marken varierar mycket beroende på väderleksförhållanden, men det är nästan alltid högre än vad lufttrycket är vid golvnivå inomhus. Det innebär att luft från marken, med höga radonhalter, kan komma in genom de otätheter som för det mesta finns i grunden. Ofta är otätheterna så små och diffusa att de inte syns, och då är de svåra att täta. Vid stora och lätt åtkomliga otätheter är däremot tätning en bättre åtgärd än installation av en radonsug.
Diagrammet ovan visar hur radonhalten i bostaden snabbt sänkts från över 1.700 Bq/m3 till under 100 Bq/m3 inom ett fåtal timmar efter att radonsugen satts igång.

Hur fungerar en radonsug

En radonsug fungerar genom att sänka lufttrycket i marken och därmed motverka att radonhaltig luft från marken kommer in. En radonsug hindrar mycket effektivt radon från marken från att komma in genom små diffusa otätheter i grunden, som krymp- och sättningssprickor eller genom porösa byggmaterial som t.ex. lecablock. En radonsug måste vara igång dygnet runt och året runt för att radon från marken ska hindras att komma in.
och året runt för att radon från marken ska hindras att komma in. För ett bra resultat är det viktigt att lufttrycket i marken sänks tillräckligt mycket under en så stor del av grunden som möjligt. Husgrunder är ofta avdelade i olika sektioner, och det kan då behövas fler än en sugpunkt till radonsugen för att lufttrycket i marken ska kunna sänkas tillräckligt. En sugpunkt är ett hål som borras genom bottenplattan ner i marken, eller ibland genom en grundmur under markytan. I de flesta hus behövs mer än en sugpunkt till radonsugen för att lufttrycket i marken ska kunna sänkas under en tillräckligt stor del av grunden.

Olika typer

Det finns två olika typer av radonsugar. De som suger luften genom smala plaströr som vanligtvis används till centraldammsugare, samt sådana som suger luften genom grövre rör som ventilationskanaler i plåt eller genom avloppsrör i plast. Båda typerna av radonsugar har sina för- och nackdelar.
Vid grövre rör som sugledningar används olika typer av vanliga kanalfläktar som radonsugar, medan radonsugarna som används tillsammans med de smalare plaströren är speciellt utvecklade för att användas som radonsugar. De speciellt utvecklade radonsugarna är ofta lite lättare att passa in i en villa eftersom sugledningarna är betydligt smalare än ventilationskanalerna. Kanalfläktarnas fördelar är en hög kapacitet och att därmed antalet sugpunkter kanske kan minskas.

Kostnader

Totalkostnaderna för installationer av de olika typerna av radonsugar skiljer sig inte så mycket åt. Installation av en kanalfläkt som radonsug kräver oftast mer arbetstid, medan de speciellt utvecklade radonsugarna med smalare plaströr oftast är lite lättare att installera, men materialkostnaderna är högre.
I de få fall en radonsug inte fungerar tillfredsställande beror det på att marken under huset vid sugpunkterna antingen är för tät för att ett tillräckligt undertryck ska kunna skapas i marken, eller tvärtom på att marken är så porös att radonsugen av den anledningen inte kan åstadkomma en större sänkning av lufttrycket i marken. En orsak till att en radonsug inte fungerar tillfredsställande kan också vara att det finns någon förbindelse där luft från marken utanför själva husgrunden lätt kan komma in i huset, t.ex. via en gammal avloppsledning som inte längre används, eller via en kulvert för värmeledningar eller liknande. Sådana förbindelser med marken utanför husgrunder kan vara svåra att själv upptäcka och täta, men det kan också vara så lätt som att det räcker med att fylla på vatten i en gammal golvbrunn där vattnet i vattenlåset dunstat.
I de få fall då förhållandena är sådana att en radonsug inte fungerar tillfredsställande kan det fungera bra att blåsa ner filtrerad rumsluft i marken. Metoden som kallas luftkuddemetoden är inte så vanlig, men kan ibland åstadkomma en bättre reduktion av radonhalten än en radonsug.
Effekten av en radonsug kan lätt och snabbt kontrolleras med hjälp av en elektronisk registrerade radon mätare, se diagrammet nedan hur radonhalten har sänkts direkt efter att radonsugen satts igång. En sådan efterkontroll bör utföras av installatören för att få ett snabbt besked om hur effektiv installationen av radonsugen är, så att eventuella kompletterande arbeten kan göras innan en ny långtidsmätning av radon påbörjas.
Copyright - Radonmätning.se - ACATRAIN Radonmätning AB