Radon är en osynlig och luktfri gas som kan finnas i ditt hem utan att du märker det. Hus med förhöjda radonhalter kallas radonhus och att bo i ett sådant kan innebära en ökad hälsorisk. Radon bildas naturligt i marken och kan sippra in i byggnader genom sprickor och otätheter i grunden. Det kan också komma från vissa byggnadsmaterial, som blåbetong, eller från hushållsvattnet.

Hur vet jag om jag bor i ett radonhus?

Det enda sättet att säkert ta reda på om du bor i ett radonhus är att mäta radonhalten i inomhusluften. Radon varken luktar, syns eller smakar något och därför kan du inte upptäcka den utan mätning.

Så enkelt mäter du radon i ditt hem:
1. Beställ radondosor – Du kan enkelt beställa radondosor här.
2. Placera ut dosorna – Följ instruktionerna och placera dem i sovrum och vardagsrum, där du vistas mest.
3. Returnera dosorna – Efter mätperioden (vanligtvis 2 månader) skickar du tillbaka dem för analys.
4. Få din mätrapport – Inom cirka en vecka får du ett ackrediterat resultat som visar radonhalten i ditt hem.

Mätningen bör utföras under eldningssäsongen (1 oktober–30 april) för att ge ett tillförlitligt årsmedelvärde.

Varför är radon farligt?

Radon är den näst vanligaste orsaken till lungcancer efter rökning. Gasen sönderfaller till radioaktiva partiklar som fastnar i lungorna när du andas in. Ju högre radonhalt och ju längre tid du utsätts, desto större blir risken att drabbas. Varje år beräknas omkring 500 personer i Sverige av lungcancer till följd av radon. Därför är det viktigt att upptäcka och åtgärda problemet i tid.

Lungcancer

Vanliga källor till radon i hus

Markradon: Den vanligaste källan. Radon från marken kan ta sig in genom sprickor och otätheter i grunden.
Byggnadsmaterial: Äldre hus byggda med blåbetong (användes 1929–1975) kan avge radon.
Vatten: Radon i hushållsvatten frigörs vid dusch och disk, men påverkar sällan halterna lika mycket som markradon.

Vad gör man om man bor i ett radonhus?

Om radonhalten i ditt hem överstiger 200 Bq/m³, behöver du vidta åtgärder. En radonsanering kan ofta sänka halten effektivt.

Vanliga åtgärder:
Installera en radonsug – suger ut radon från marken under huset.
Förbättra ventilationen – ökad luftomsättning minskar radonhalten.
Täta sprickor och otätheter i grunden.
Kontakta en radonexpert för rådgivning och saneringsplan.

Radon är farligt, men problemet är enkelt att upptäcka och åtgärda. Genom att mäta radonhalten i ditt hem kan du ta reda på om du bor i ett radonhus och vid behov sänka halten för att skydda din familjs hälsa.

FAQ: Bor du i ett radonhus?

1. Hur vet jag om jag bor i ett radonhus?
Genom att göra en radonmätning. Det är det enda sättet att ta reda på radonhalten i ditt hem.

2. Är radon farligt?
Ja. Radon kan orsaka lungcancer vid långvarig exponering i höga halter.

3. Hur sänker jag radonhalten?
Installera radonsug, förbättra ventilationen eller täta sprickor i grunden.

Vilka radon gränsvärden är det som gäller? Är det samma gränsvärden som gäller både hemma och på jobbet? Här reder vi ut alla frågetecken.

Radon är en osynlig gas som kan orsaka lungcancer. Därför har vi gränsvärden för hur mycket radon det får finnas i våra hem, arbetsplatser och offentliga byggnader. Om dessa gränsvärden överskrids måste åtgärder vidtas för att minska radonhalten.

Radon är ett stort problem i våra svenska bostäder. Cirka 325 000 hem har för höga halter, vilket orsakar omkring 500 fall av lungcancer varje år. För att skydda dig och din familj är det viktigt att mäta radon regelbundet. Det är särskilt viktigt att göra en mätning vid husköp eller försäljning, när man ändrar ventilation eller värme, vid renoveringar eller tillbyggnader, och minst vart tionde år.

Radon gränsvärden

De riktvärden och gränsvärden som gäller för radon har fastställts av svenska myndigheter såsom Strålsäkerhetsmyndigheten, Arbetsmiljöverket, Boverket och Livsmedelsverket. Radonhalten i inomhusluft anges i enheten becquerel per kubikmeter (Bq/m³).

Hem och offentliga byggnader: Här får radonhalten inte vara högre än 200 Bq/m³ per år.
Nya byggnader: Även nya hus måste följa samma gränsvärde.
Arbetsplatser: På de flesta arbetsplatser gäller samma gränsvärde som i hemmen. Men i bergrum och underjordiska arbetsplatser kan högre halter tillåtas, eftersom det är svårare att sänka radonhalten där.

Världshälsoorganisationen (WHO) har satt en striktare gräns för hur mycket radon det får finnas i våra hem än vad som gäller i Sverige. WHO rekommenderar en maximal radonhalt på 100 Bq/m³. Denna rekommendation baseras på omfattande forskning som visar att risken för att utveckla lungcancer ökar även vid lägre radonhalter än vad man tidigare trott. WHO:s lägre gränsvärde är en försiktighetsprincip för att skydda människors hälsa.

Har du för höga radonhalter hemma? Då är det viktigt att vidta åtgärder så snabbt som möjligt! En radonbesiktning kan avslöja var radonet kommer ifrån. Det finns flera olika sätt att sänka radonhalten, som att täta sprickor, förbättra ventilationen eller installera en radonsug. Efter åtgärderna är det bra att mäta radonhalten igen för att se om den har sjunkit till en säker nivå. Bra att veta! Du kan få rotavdrag för kostnaderna för radonsanering. Mer information finns på Skatteverkets webbplats.

Radonmätning

Är du nyfiken på radonhalten i ditt hem? Genom att mäta radon kan du känna dig tryggare och vidta åtgärder om det behövs. Det bästa sättet att mäta är med mätdosor som du placerar i ditt hem under eldningssäsongen under minst två månader (långtidsmätning). Med en långtidsmätning får du ett tillförlitligt resultat och årsmedelvärde.

Beställa radonmätare

Med mätdosor från ett SWEDAC ackrediterat laboratorium kan du enkelt göra en radonmätning själv. Gör så här:

1. Beställ hem radonmätare
2. Placera ut dem
3. När mätperioden är slut skickar du tillbaka dosorna för analys
4. Efter cirka en vecka får du en mätrapport som visar om det finns förhöjda radonhalter eller inte.

Beställ radonmätning här!

 

FAQ: Radon gränsvärde

Vad är gränsvärdet för radon i Sverige?
I svenska hem, offentliga byggnader och på de flesta arbetsplatser får radonhalten inte överstiga 200 Bq/m³ (becquerel per kubikmeter luft) som årsmedelvärde.

Är 200 Bq/m³ en säker nivå?
Det är den lagstadgade gränsen i Sverige, men Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar en striktare gräns på 100 Bq/m³ för att vara på den säkra sidan, eftersom forskning visar att risken för lungcancer ökar även vid lägre halter.

Varför ska jag mäta radon?
Radon är en osynlig och luktfri gas som kan orsaka lungcancer. Uppskattningsvis har 325 000 svenska hem för höga radonhalter, vilket leder till cirka 500 lungcancerfall per år. Regelbunden mätning är det enda sättet att veta om du behöver vidta åtgärder.

Vad gör jag om radonhalten är för hög?
Om mätningen visar för höga värden bör du ta reda på var radonet kommer ifrån. Därefter kan åtgärder som att täta sprickor, förbättra ventilationen eller installera en radonsug hjälpa till att sänka halten. Du kan även ha rätt till rotavdrag för kostnaderna.

Ett hus med radon betyder att det finns högre halter av radon än vad som anses hälsosamt i inomhusluften. Vill du försäkra dig om att din bostad är säker och hälsosam? Då är en radonmätning det smartaste du kan göra.

Alla hus kan potentiellt ha radon. Radon är en gas som bildas naturligt i marken och kan tränga in i hus och byggnader via sprickor och otätheter. Även byggmaterial (blåbetong) och hushållsvatten kan bidra till radonhalten i en bostad. Radon är den näst största orsaken till lungcancer, efter rökning. Ju högre radonhalt och ju längre exponering, desto större är risken att drabbas. Enligt Folkhälsomyndigheten har cirka 325 000 hem en radonhalt som överstiger det tillåtna gränsvärdet.

Gör en radonmätning om:
– Det har gått över 10 år sedan den senaste mätningen.
– Du nyligen renoverat eller byggt om.
– Du ska köpa eller sälja bostaden.
– Du bytt värmesystem eller ventilation.
– Du misstänker att det finns radon i huset.

Så här gör du en radonmätning:
Beställ hem radondosor.
– Placera ut enligt anvisning.
– Skicka tillbaka när mätperioden är slut.
– Få resultat inom cirka en vecka.

En långtidsmätning är det säkraste sättet att mäta radon på och ger ett tillförlitligt årsmedelvärde. Mätningen ska göras under eldningssäsongen som varar från 1 oktober till 30 april, under minst två månader. I bostäder och i lokaler för allmänna ändamål gäller riktvärdet 200 Bq/m3 som årsmedelvärde för radonhalten.

Mäta radon i hus
En radonmätning ska göras under eldningssäsongen som varar från 1 oktober till 30 april, under minst två månader för ett tillförlitligt årsmedelvärde..

Åtgärder – hus med radon

När radonhalten är för hög behöver du göra en radonsanering. För att veta vilken metod som passar bäst börjar man med en radonbesiktning. Besiktningsmannen kollar om radonet kommer från marken, byggmaterialet eller vattnet. Beroende på källa kan man behöva täta, förbättra ventilationen eller installera en radonsug. Oavsett om radonet kommer från marken, byggmaterialet eller vattnet, så skräddarsyr vi en lösning som passar just ditt hus och dina behov!

En radonmätning ger dig tryggheten att veta att ditt hem är säkert. Vi hjälper dig att mäta radon både säkert och kostnadseffektivt. Med mätdosor från ett SWEDAC ackrediterat laboratorium kan du enkelt göra en radonmätning själv och säkra ett tillförlitligt årsmedelvärde!

 

FAQ: Radon i hus

Vad är radon och varför är det farligt?
Radon är en naturlig gas som kan tränga in i hus från marken, byggmaterial (som blåbetong) eller vatten. Långvarig exponering för höga radonhalter är den näst största orsaken till lungcancer, efter rökning.

Hur vet jag om mitt hus har radonproblem?
Det enda sättet att veta säkert är att göra en radonmätning. Enligt texten har cirka 325 000 svenska hem för höga halter. Det är särskilt viktigt att mäta om du nyligen har renoverat, bytt värmesystem, eller om det har gått mer än 10 år sedan senaste mätningen.

Hur går en radonmätning till?
Du beställer hem radondosor som du placerar ut i huset. För ett tillförlitligt resultat ska mätningen pågå i minst två månader under eldningssäsongen (1 oktober till 30 april).

Vad är det tillåtna gränsvärdet?
Gränsvärdet för radon i svenska bostäder är 200 Bq/m³ (becquerel per kubikmeter).

Vad gör jag om radonhalten är för hög?
Om mätningen visar för höga värden behöver du göra en radonbesiktning för att identifiera källan. Lösningar kan vara att täta sprickor, förbättra ventilationen eller installera en radonsug.

För att ta reda på om radonhalt i ditt hus är för hög måste du göra en radonmätning. Det finns olika typer av mätningar, men en långtidsmätning över minst två månader under eldningssäsongen ger ett tillförlitligt resultat. Mätningen görs enkelt genom att man placerar ut radondosor i bostaden.

Radon är en radioaktiv gas som bildas naturligt när uran i marken sönderfaller. Gasen är luktfri, smaklös och färglös, vilket gör den svår att upptäcka utan mätning. Hög radonhalt över lång tid ökar risken för lungcancer, även för icke-rökare. Radon är den vanligaste orsaken till lungcancer bland rökare och den näst vanligaste orsaken totalt sett.

Radonhalt i hus och på arbetsplatser

För att skydda oss mot radon har myndigheterna satt gränsvärden för hur mycket radon som får finnas i våra hem och på våra arbetsplatser.

Hemmet: I våra hem gäller en gräns på 200 becquerel per kubikmeter luft (Bq/m³). Det betyder att om du mäter radonhalten i ditt hem och den är högre än 200 Bq/m³, bör du vidta åtgärder för att sänka den.
Arbetsplatser: På arbetsplatser kan gränsvärdena variera lite beroende på hur mycket tid man spenderar där och vilken typ av arbete man utför (ovan och under jord). Men generellt sett är målet att hålla radonhalten så låg som möjligt.

Om mätningen visar att du har för höga radonhalter i ditt hem, finns det flera saker du kan göra för att sänka halterna. Det kan handla om att förbättra ventilationen, täta eller installera en radonsug.

Utöver radon finns det också något som kallas gammastrålning. Den kan komma från byggnadsmaterial som blåbetong. Även för gammastrålning finns det gränsvärden satta för att skydda oss.

Genom att känna till gränsvärdena och vidta åtgärder när det behövs kan vi skapa en hälsosammare inomhusmiljö för oss själva och våra familjer. Att mäta radonhalten i sitt hus är en enkel och viktig åtgärd. Genom att upptäcka förhöjda radonhalter i tid kan man vidta åtgärder för att sänka den och minska risken för lungcancer.

Lungcancer
Cirka 500 svenskar får lungcancer varje år på grund av radon.

Radonmätning

För att få ett bra mått på radonhalten i ditt hem bör du mäta under vintern, mellan 1 oktober och 30 april. Det är då radonhalten oftast är som högst. En mätning som pågår i minst två månader ger dig ett bra och tillförlitligt årsmedelvärde. Vi kan hjälpa dig med radonmätningar, oavsett om det gäller ditt hem, arbetsplats eller flerbostadshus. Vi erbjuder både långtids- och korttidsmätningar. Beställ radonmätning här!

 

FAQ: Radonhalt i hus

Vad är radon?
Radon är en radioaktiv, osynlig och luktfri gas som bildas naturligt i marken. Den kan tränga in i hus och ökar risken för lungcancer, särskilt bland rökare. Cirka 500 svenskar får lungcancer av radon varje år.

Hur vet jag om jag har för hög radonhalt?
Det enda sättet att veta är att göra en radonmätning. En långtidsmätning med radondosor som pågår i minst två månader under eldningssäsongen (1 oktober – 30 april) ger det mest tillförlitliga resultatet.

Vilket är gränsvärdet för radon?
Gränsvärdet i svenska hem är 200 Bq/m³ (becquerel per kubikmeter luft). Om mätningen visar ett högre värde bör åtgärder vidtas för att sänka det.

Vad kan jag göra om radonhalten är för hög?
Om du har för höga halter bör du vidta åtgärder som att förbättra ventilationen, täta sprickor eller installera en radonsug. Det finns också gränsvärden för gammastrålning, som kan komma från byggmaterial som blåbetong.

För hög radonhalt i hus kan vara skadligt för hälsan. Radon är den näst vanligaste orsaken till lungcancer efter rökning, och det beräknas att 500 personer per år bara i Sverige drabbas av lungcancer på grund av för hög radonhalt i bostaden.

Hur vet jag om jag har radon i mitt hus?
Det enda sättet att veta om du har radon i ditt hus är att mäta radonhalten. Du kan enkelt göra en ackrediterad långtidsmätning själv som ger dig ett tillförlitligt årsmedelvärde. 1. Beställ hem radonmätare 2. Placera ut dem 3. När mätperioden är slut skickar du tillbaka dosorna för analys 4. Efter cirka en vecka får du en mätrapport som visar om det finns förhöjda radonhalter eller ej

Vilken radonhalt är för hög?
Riktvärdet för radon i inomhusluften i Sverige är 200 Bq/m3. Om radonhalten i ditt hus är högre än 200 Bq/m3 ska du vidta åtgärder för att sänka den.

Radonhalt i hus

Vad kan jag göra om jag har för hög radonhalt?
Det finns olika åtgärder du kan vidta för att sänka radonhalten i ditt hus. Vilka åtgärder som är lämpliga beror på orsaken till den höga radonhalten och på hur ditt hus är byggt. Exempel på lämpliga åtgärder kan exempelvis vara att förbättra ventilationen, täta eller isolera. Radon i hushållsvattnet kan tas bort genom att vattnet luftas innan det når bostaden.

Det är jätteviktigt att du vidtar åtgärder om du har för hög radonhalt i ditt hus. Att sänka radonhalten kan rädda ditt liv.

FAQ: Radonhalt i hus

Vad är radon och varför är det farligt?
Radon är en osynlig, radioaktiv gas som kan finnas i våra bostäder. Den är den näst vanligaste orsaken till lungcancer i Sverige efter rökning och beräknas orsaka cirka 500 fall av lungcancer per år.

Hur vet jag om jag har radon i mitt hus?
Det enda sättet att ta reda på det är att göra en radonmätning. Du kan beställa hem radondosor, placera ut dem i ditt hus och skicka in dem för analys. Efter cirka en vecka får du en rapport som visar radonhalten.

Vilket gränsvärde gäller för radon?
Gränsvärdet i Sverige är 200 Bq/m³ (becquerel per kubikmeter). Om radonhalten i ditt hus är högre än detta värde bör du vidta åtgärder för att sänka den.

Vad ska jag göra om radonhalten är för hög?
Vilka åtgärder som passar bäst beror på källan till radonet. Vanliga åtgärder är att förbättra ventilationen, täta sprickor eller installera en radonsug. Om radonet kommer från hushållsvattnet kan det luftas.

Gammastrålning finns naturligt i vår omgivning. En del av strålningen kommer från marken under våra fötter. Mängden gammastrålning kan variera. Det beror på vilka halter av uran, torium och kalium som finns i berggrunden, marken och byggnadsmaterialet. Det är viktigt att poängtera att mängden gammastrålning vi utsätts för från naturliga källor är normalt sett låg och inte farlig för vår hälsa.

Vad är gammastrålning?

Gammastrålning är en typ av elektromagnetisk strålning med mycket hög energi. Den höga energin gör att gammastrålning är extremt genomträngande och potentiellt farlig om den inte hanteras på rätt sätt. Strålningen är så stark att den kan tränga igenom de flesta material, även metaller och tjocka sköldar.

Om en person utsätts för höga doser gammastrålning kan det orsaka akuta hälsoproblem, samt skador på celler och vävnader. Långvarig exponering för lägre doser kan öka risken för cancer och andra hälsoproblem.

Trots att strålningen är farlig används den till viktiga saker. En av de mest kända är inom medicin, där den används för att stråla och behandla cancer. Genom att rikta högintensiv strålning mot tumörceller kan man förstöra dem.

Radon och gammastrålning

I alla byggnadsmaterial som innehåller sten finns det naturligt förekommande radioaktiva ämnen såsom uran, torium och kalium. Dessa ämnen avger gammastrålning. Blåbetong är ett byggnadsmaterial som kan generera radon. Förutom att utsöndra radon, avger materialet också gammastrålning. Mellan åren 1929 och 1975 producerades och användes blåbetong flitigt i hus och byggnader. De flesta upptäcker att det är blåbetongen som orsakar de förhöjda radonhalterna efter att de gjort en radonmätning.

Gammamätning

För att identifiera om blåbetong kan vara källan till förhöjd radonhalt genomför man vanligtvis en gammamätning. Man mäter gammastrålningen med ett instrument som kallas gammamätare, vilken hålls mot ytan, som till exempel en vägg. Resultatet får man omedelbart. Hur åtgärdar man då blåbetong? Den vanligaste metoden är att förbättra ventilationen och öka luftomsättningen. Man kan också tapetsera med radontapet eller ta bort blåbetongen helt och hållet.

Referensnivåer och gränsvärden för radon och gammastrålning

Radonhalt i befintliga bostäder och offentliga byggnader: 200 Bq/m3.
Gammastrålning i nya byggnader: 0,3 µSv/h
Gammastrålning från byggnadsmaterial: 1,0 mSv/år

FTX ventilation är ett mekaniskt till- och frånluftssystem med värmeväxlare. F står för frånluft, T för tilluft och X för värmeväxling.

Fördelarna med FTX-ventilation

Bra ventilation ger frisk luft som vi mår bra av. För att ventilationssystemet ska bli bra så bra som möjligt måste det anpassas till byggnaden och konstruktionen. Fördelar med ett FTX-system är bland annat följande:

  • Återvinner värmen i frånluften vilket sparar energi och i långa loppet pengar
  • Ventilationen erbjuder dragfri ventilationsluft
  • Uteluften filtreras vilket gör det lättare att säkerställa en bra luftkvalitet vilket är bra för exempelvis allergiker.

Enligt Svensk Ventilation återvinner du cirka 50-80 procent av den värme som tillförs luften  med ett FTX-system. Det innebär en besparing på 5000-7000 kWh per år för ett normalstort hus, radhus eller lägenhet.

Installation av FTX-system vid radonsanering

Vilken metod som är bäst för att sänka radonhalten beror på var radonet kommer ifrån. Vid radon från byggnadsmaterialet kan man installera ett FTX-system. En stor fördel är att det ger den bästa effekten av alla lösningar. Nackdelen är att det kostar mycket och medför stora ingrepp. Men systemet betalar sig på lång sikt. Vid problem med markradon kan man också förbättra ventilationen med ett FTX-system. Tillsammans med en radonsug kan man få den bästa effekten. Det handlar ofta om en kombination av radon från marken och från blåbetong.

Radon från marken är den vanligaste källan till radon i våra byggnader. I hus med i huvudsak radon från marken kan radonhalten sänkas betydligt effektivare med hjälp av en radonsug eller radonbrunn i kombination med tätning.

En undersökning gjord av Boverket visade att installation av FTX-system var den vanligaste radonsänkande åtgärden. 306 hus hade installerat FTX-system i syfte att radonsanera. I 258 av husen förekom det blåbetong i olika mängd och i ett flertal av dessa hus gav radon från marken ett inte försumbart bidrag till radonhalten. Radonhalten hade i genomsnitt sjunkit med 69,2 procent. Men variationerna i husen var stora. Före saneringsarbetet var radonhalten över 2 000 Bq/m3 i två hus och mellan 1 000–2 000 Bq/m3 i sex hus. Efter åtgärd var radonhalten högre än 200 Bq/m3 i 124 hus, vilket utgör 40,5 procent av husen. I tre hus uppmättes det högre radonhalter efter åtgärd än före.

Förklaringar och begrepp

Tilluft = Luft som förs in i rummet genom ventilationssystemet
Frånluft = Luft som förs bort från rummet via ventilationssystemet
FTX-aggregat = Ventilationsaggregat för från- och tilluftsventilation med värmeåtervinning
F-system = Mekaniskt frånluftssystem
FTX-system = Mekaniskt till- och frånluftssystem med värmeväxlare
F = Mekanisk frånluft
FT = Mekanisk från- och tilluft
X = Värmeväxling

Blåbetong är ett byggnadsmaterial som innehåller radium. När radium sönderfaller bildas radon. Förutom radon avger även blåbetong gammastrålning. Höga radonhalter är farligt, så pass att det kan orsaka cancer. I Sverige räknar man med att cirka 500 människor per år drabbas av lungcancer på grund av radon.

Gränsvärde radon

Riktvärdet för radon i inomhusluften är 200 Bq/m3. Referensnivån och gränsvärden talar om hur hög radonhalten som mest får vara i inomhusluft och vatten. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten är gränsvärden för radon bindande. Det innebär att om de överskrids så är den som ansvarar för lokalen/byggnaden tvungen att vidta åtgärder. Radon kan komma in i våra bostäder från marken, från byggmaterial (blåbetong) och via hushållsvattnet.

Om blåbetong

Blåbetong (blå lättbetong) är ett alunskifferbaserat byggnadsmaterial. Materialet tillverkades och användes i både enfamiljshus och flerfamiljshus mellan 1929 och 1975. I småhus kan blåtbetong förekomma i väggar och ibland i bjälklag. I flerbostadshus kan blåtbetong förekomma i ytterväggar, icke bärande innerväggar, bärande innerväggar (dock inte så vanligt) och som värmeisolering på bjälklag.

Blåbetong

När blåbetong började användas visste man inte att det var farligt. Materialet är matt blå eller grå till färgen och har en struktur som liknar en torr tvättsvamp. I dag räknar man med att det finns omkring 400 000 bostäder i Sverige som innehåller blåbetong. Bara för att en bostad består av blåbetong betyder det inte automatiskt hög radonhalt. Men vid vissa förhållanden kan blåbetong i bostaden bidra till att radonhalten överskrider 200 Bq/m³ och på så sätt kan det vara hälsofarligt.

Blåbetong är inte farligt avfall

Privatpersoner kan lämna mindre mängder på återvinningscentraler. Vid större mängder ska man vända sig till avfallsentreprenörer för omhändertagande.

Radonmätning

Det enda sättet att att garantera en radonfri inomhusmiljö och upptäcka radon är att mäta. Radonhalten mäts i enheten Becquerel (Bq/m3) per kubikmeter inomhusluft. I bostäder och i lokaler för allmänna ändamål gäller gränsvärdet 200 Bq/m3 som årsmedelvärde för radonhalten. Med en långtidsmätning får du ett tillförlitligt årsmedelvärde. Med en korttidsmätning får du en tydlig signal på om det finns ett radonproblem.

Radonhalter över 200 Bq/m3 ska åtgärdas

Om mätningen visar förhöjda halter av radon är nästa steg att ta reda på vad det beror på. En gammamätning kan då göras för att ta reda på om det kan vara på grund av blåbetong.

Blåbetong och gammastrålning

En expert på radon kan snabbt och enkelt mäta gammastrålning med hjälp av en gammamätare som hålls mot exempelvis en vägg eller golvet. På så sätt kan du få reda på hur mycket gammastrålning materialet avger och från det beräkna radonhalten. Genom att mäta gammastrålningen får du reda på om den förhöjda radonhalten beror på blåbetong. Om det är så kan man åtgärda problemet genom att exempelvis förbättra ventilationen, tapetsera med radontapet eller ta bort materialet för att minska radonhalten.

Radonsanering

Vid en radonbesiktning hjälper en besiktningsman dig med att få en klar bild av hur radonet kommer in för att kunna välja rätt åtgärder för en radonsanering. När du gjort radonbesiktningen, så behövs en radonsanering om det konstaterats att det finns radon i ditt hus.

Radonsanering pris

Priset skiljer sig åt beroende på hus och vad som behöver åtgärdas. En del åtgärder är dyrare än andra.

Mäta radon

Att göra en radonmätning är enkelt. Beställ hem radonmätare i vår shop. Placera ut dem och när mätperioden är slut skickar du tillbaka dosorna. Efter cirka en vecka får du en ackrediterad mätrapport som visar om det finns förhöjda radonhalter eller inte.

FAQ: Blåbetong

Vad är blåbetong?
Blåbetong är ett byggnadsmaterial som tillverkades mellan 1929 och 1975 och innehåller radium, vilket avger radon och gammastrålning.

Är blåbetong farligt?
Materialet i sig är inte farligt, men det kan bidra till höga radonhalter i inomhusluften som kan orsaka cancer.

Var hittar man blåbetong?
Det kan finnas i väggar och bjälklag i både en- och flerfamiljshus. Färgen är matt blå eller grå.

Hur vet jag om mitt hus har förhöjda radonhalter?
Det enda sättet är att göra en radonmätning. Riktvärdet är 200 Bq/m3.

Vad gör jag om jag har för höga radonhalter på grund av blåbetong?
En expert kan mäta gammastrålning för att bekräfta att det är blåbetongen som är orsaken. Åtgärder kan då vara att förbättra ventilationen, använda radontapet eller ta bort materialet.

Vad gäller vid radonmätning på arbetsplatsen? Det är alltid arbetsgivaren som bär ansvaret för arbetsmiljön. I det ansvaret ingår att känna till radonhalten. På jobbet ska man känna sig trygg och säker.

Radon på arbetsplatser regleras i strålskyddslagen (SFS 2018:396), strålskyddsförordningen (SFS 2018:506) samt i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om hygieniska gränsvärden (AFS 2018:1) för radonexponering.

Radon – en hälsofara

Det har länge varit känt att inandning av radon är hälsofarligt. Långvarig exponering för radon ökar främst risken för lungcancer. I Sverige är radonexponering den näst vanligaste orsaken till lungcancer efter rökning. Strål­säker­hets­myndig­heten uppskattar att radon orsakar omkring 400-500 lungcancerfall varje år. Eftersom radon är hälsofarligt har Folkhälsomyndigheten beslutat att radonhalten inte bör överstiga 200 Bq/m3 i bostäder och allmänna lokaler.

Radonmätning på arbetsplatsen

Radonhalten på en arbetsplats ska mätas om ingen tidigare mätning finns eller om den senaste mätningen är mer än tio år gammal. Dessutom bör mätning utföras efter byggnadsåtgärder som kan påverka halten av radon. Åtgärder som kan påverka radonhalten är exempelvis de som berör värme, ventilation och vatten eller som har förorsakat håltagning i bottenplattan, källarväggar eller väggar i anslutning till ventilations- och hisschakt. Under radonmätningen ska verksamheten bedrivas som vanligt. Värdet ska spegla den tid arbetstagare vistas på arbetsplatsen.
Radonmätningen ska genomföras under eldningssäsongen (1 oktober till 30 april). Mätning ska genomföras i två steg:
1. orienterande mätning (långtidsmätning med spårfilm (radonmätare), minst 60 dagar)
2. uppföljande mätning, om den orienterade mätningen visar att radonhalten överstiger gällande gräns- eller riktvärde bör man gå vidare med en uppföljande mätning (en korttidsmätning). Mätningen ska ske när arbete pågår.

Radonmätningar arbetsplats

Ny förbättrad metodbeskrivning för mätning av radon på arbetsplatser

En ny förbättrad metodbeskrivning för mätning av radon på arbetsplatser började gälla 1 oktober 2021. Den nya metodbeskrivningen ska förbättra möjligheterna att bestämma radonhalten på ett noggrant sätt och ersätter den befintliga från 2004.

Mätning av radonhalten (radon mätning)

I första hand ska en radonmätning utföras i form av en långtidsmätning. Med hjälp av resultat från mätningen kan årsmedelvärdet av radonhalten under arbetstid uppskattas för jämförelse med referensnivån. Om det inte är möjligt att göra en långtidsmätning kan en korttidsmätning eller momentan mätning göras för att bestämma radonhalt.  Den här typerna av mätning kan dock inte ligga till grund för att uppskatta ett årsmedelvärde. Exempel på situation är arbetsplatser där den tidsbegränsade arbetstiden är kortare än den tvåmånadersperiod som krävs för en långtidsmätning.

Radonmätningen ska planeras och utföras så att den blir så representativa som möjligt för arbetstagares vistelse på arbetsplatsen. Det är exempelvis viktigt att uppvärmning och ventilation är inställda som vanligt under själva mätperioden.

Vid förhöjda radonhalter ska arbetsgivaren vidta lämpliga åtgärder för att försöka minska halterna.
Efter en eventuell radonsanering (radonsänkande åtgärd) ska en ny långtidsmätning göras för att kontrollera åtgärdernas effekt. Om en långtidsmätning av radonhalt understiger referensnivån behöver ingen uppföljande mätning göras.

Att göra en radonmätning är enkelt

Med mätdosor från ett SWEDAC ackrediterat laboratorium kan du enkelt göra en radonmätning på arbetsplatsen själv som ger dig ett tillförlitligt årsmedelvärde. Beställ radonmätning här!

FAQ: Radonmätning arbetsplatsen

Vem ansvarar för radonmätning på arbetsplatsen?
Arbetsgivaren har alltid ansvaret att känna till radonhalten och säkerställa en trygg arbetsmiljö.

Hur ofta ska en mätning göras?
Radonhalten ska mätas om det inte finns en tidigare mätning, om den senaste är äldre än tio år, eller efter byggnadsåtgärder som kan ha påverkat radonhalten.

När ska man mäta?
Mätningen ska ske under eldningssäsongen, mellan 1 oktober och 30 april. För ett tillförlitligt årsmedelvärde krävs en långtidsmätning som pågår i minst 60 dagar.

Vad är gränsvärdet?
Radonhalten på arbetsplatser bör inte överstiga 200 Bq/m3.

Vad händer vid förhöjda halter?
Om mätningen visar förhöjda halter ska arbetsgivaren vidta lämpliga åtgärder för att sänka halterna. En ny mätning ska sedan göras för att kontrollera effekten av åtgärderna.

Copyright - Radonmätning.se - ACATRAIN Radonmätning AB