GAMMASTRÅLNING

Gammastrålning är elektromagnetisk strålning med hög energi. Den består av högfrekventa elektromagnetiska vågor med mycket kort våglängd vilket ger en hög energi.

Strålningen är extremt svårt att stoppa, för att göra det effektivt behöver man material med hög densitet. Även med material som metaller eller betong krävs det flera centimeter tjocka väggar för att effektivt blockera majoriteten av strålningen. Likt beta- och alfastrålning kan gammastrålning orsaka skada på cellnivå i kroppen. Detta kan i sin tur leda till hälsoproblem som till exempel cancer. Radon är välkänt för sin förmåga att orsaka cancer när människor exponeras för höga halter under en längre tid. Med tanke på sambandet mellan radon och gammastrålning är det viktigt att utföra radonmätningar och vidta åtgärder om halterna är för höga.

Gammastrålning

Hur uppstår gammastrålning?

Gammastrålning kan ha flera ursprung och källor. En naturlig källa till strålningen är radioaktiva ämnen. När atomkärnor genomgår radioaktivt sönderfall frigörs energi i form av gammastrålning. Ett exempel på ett naturligt radioaktivt ämne är radon. Kärnkraftverk är en annan källa till gammastrålning. De använder kontrollerade kedjereaktioner som frigör energi och även gammastrålning. Inom medicin används strålningen som en behandlingsform för att behandla cancer.

Egenskaper

Gammastrålning är extremt rik på energi och har våglängder kortare än röntgenstrålning. Detta ger strålningen förmågan att penetrera material och materia och tränga djupt in vilket gör den användbar inom bland annat medicin och i industrier.

På grund av sin höga energi kan strålningen tränga igenom de flesta material som exempelvis olika metaller och tjocka betongväggar. Gammastrålning är joniserande strålning vilket innebär att den har tillräckligt med energi för att avlägsna elektroner från atomer och skapa joner. Denna egenskap gör strålningen farlig för människor om de blir exponerade i höga doser.

Användning gammastrålning

Gammastrålning har en mängd olika funktioner inom olika områden. Strålningen är bland annat användbar inom medicin och industri, men den kan också vara farlig. Strålningen är effektiv för att sterilisera medicinska instrument och för att förlänga hållbarheten hos en del livsmedel. På grund av sin förmåga att tränga djupt in i material används strålningen inom medicinsk bildbehandling som datortomografi och även i strålbehandling för att behandla sjukdomar som cancer. Men det är viktigt att komma ihåg att gammastrålning är joniserande och kan skada DNA, vilket ökar risken för cancer. Tyvärr kan gammastrålning även användas i krig som en form av massförstörelsevapen, känd som gammabomber.

Fakta om radon

Gammastrålning och radon

Radon är en radioaktiv gas som bildas som ett resultat av radioaktivt sönderfall av grundämnet radium som i sin tur kommer från uran i jorden. När radon sönderfaller, frigörs radioaktiv strålning. Detta innebär att radon själv är en källa till gammastrålning i de områden där det förekommer naturligt. Både radon och gammastrålning är potentiellt farliga.

Gammastrålning är en joniserande strålning med hög energi som kan skada celler och orsaka cancer. Joniserande strålning är strålning med så hög energi att den har kapacitet att avlägsna elektroner från de atomer den interagerar med vilket resulterar i bildandet av positivt laddade joner. Den här typen av strålning, inklusive alfa-, beta-, gamma- och neutronstrålning uppkommer när radioaktiva ämnen genomgår sönderfall.

Radon är känt för att vara cancerframkallande när människor utsätts för höga halter under lång tid. På grund av sambandet mellan radon och gammastrålning är det viktigt att genomföra radonmätningar och åtgärda om höga radonhalter upptäcks inomhus. Genom att minska radonhalten minskar man även exponeringen för gammastrålning som genereras när radon sönderfaller.

Blåbetong

Gammastrålning från byggnadsmaterial

I samtliga byggnadsmaterial som innehåller sten förekommer naturligt radioaktiva ämnen såsom uran, torium och kalium, vilka avger gammastrålning. Blåbetong är ett byggnadsmaterial som kan vara en källa till både radon och gammastrålning. Mellan åren 1929 och 1975 användes blåbetong omfattande som byggnadsmaterial i Sverige i bland annat miljonprogrammet, men också i en- och flerfamiljshus. I dag räknar man med att det finns cirka 400 000 bostäder i Sverige som har blåbetong. Genom att utföra en gammastrålningsmätning kan man fastställa om byggnaden innehåller blåbetong. Betongen ger ifrån sig strålning vilken mäts med en gammamätare som placeras mot byggnadens vägg, golv eller dylikt. Mätmetoden är snabb och ger omedelbara resultat. Vanligtvis är det endast vissa delar av byggnaden som är konstruerade med blåbetong. Därför är det viktigt att identifiera vilka delar av byggnaden som innehåller materialet. När det har bekräftats att höga radonhalter beror på blåbetong finns det flera saker man klan göra för att minska halterna. Att öka ventilation exempelvis är en effektiv åtgärd för att minska radonhalterna. Genom att öka luftutbytet kan man minska ansamlingen av radon i inomhusluften. Att tapetsera med radontapet kan vara en annan lösning för att minska radonintrånget genom väggarna. I vissa fall kan man välja att helt ta bort blåbetongen men det kan vara väldigt kostsamt.

Tolka radonmätning

Radonmätning

Den enda metoden att upptäcka radon är genom mätning. För ett tillförlitligt resultat och för att få ett årsmedelvärde ska en radonmätning ske under eldningssäsongen (1 oktober till och med 30 april), under minst två månader. Att utföra en radonmätning under en längre tidsperiod är den mest pålitliga metoden. n korttidsmätning är bara rådgivande och visar om det finns problem.
Copyright - Radonmätning.se - ACATRAIN Radonmätning AB