Åtgärd, Radonmätning, Radonsanering, Radonsug

Radonsanering – lämpliga åtgärder

Om du har gjort en radonmätning som visar förhöjda radonhalter behövs en radonsanering göras. Beroende på var radonet kommer finns olika alternativ på åtgärder. Här presenteras några av de vanligaste metoderna.

Innan en radonsanering behövs en radonbesiktning göras. En radonbesiktning görs enkelt på plats i hemmet. Syftet är att ta reda på vilka saneringsåtgärder som krävs för att komma åt problemet. Oavsett om det rör sig om radon från marken, radon från vattnet eller från byggmaterial kan vi hjälpa dig med att ta fram en bra och långsiktig lösning på problemet.

Tre typer av åtgärder

Det finns olika sätt att radonsanera på, beroende på varifrån radon kommer. I grunden finns tre typer av åtgärder:

Eliminera radonkällan. Den här metoden är vanligtvis väldigt dyrt och endast möjligt i undantagsfall med markbundet radon. Men på grund av effekten kan det ibland vara motiverat att byta material.
Stänga ute radonet så att det inte når in i inomhusluften. Här finns en rad olika alternativ som lufttryckspåverkande åtgärder, luftspalter och tätskikt.
Utspädning av radon som nått inomhusluften. Ventilationstekniska åtgärder för att öka luftväxlingen och/eller minska undertrycket inomhus.

Radonsanering vid radon i byggmaterial

Det vanligaste sättet att minska förhöjd radonhalt orsakad av radon från byggmaterialet är att öka luftväxlingen. Detta kan göras på flera olika sätt, till exempel:

Sätta befintligt ventilationssystem i bruk.
Öppna utelufts- och frånluftsdon (ventilation), rensa kanaler och kontrollera eventuella befintliga fläktar. Ofta är det en bra idé att montera in flera uteluftsdon (mekanisk ventilation) i huset.
Konvertera befintligt S-system (självdragssystem) till F-system (mekanisk frånluftsventilation).
Installera ett FTX-system (mekanisk från- och tilluftsventilation med värmeåtervinning. Generellt kan man säga att fördubblas luftväxlingen kan radonhalten halveras. Är radonhalten 500 Bq/m3 vid 0,2 omsättningar per timme blir den cirka 250 Bq/m3 vid 0,4 oms/h eller 125 Bq/m3 vid 0,8 oms/h.Andra åtgärder för att sänka radonhalten är:
Applicera ett radontätt skikt på de ytor och delar som består av radonhaltigt material.
Installera luftspalter.
Byta ut radonhaltigt byggmaterial (blåbetong).

Radonsanering vid radon från marken

Om det har konstaterats att den uppmätta radonhalten nästan uteslutande orsakas av markradon bör man först täta sprickor och andra otätheter mot marken. I vissa fall är det inte möjligt att få ner radonhalten bara genom att göra detta. Då måste man komplettera med ytterligare åtgärder som exempelvis:

Installera en radonsug eller radonbrunn för att sänka lufttrycket i
marken under huset för att på så sätt förhindra att radonhaltig jordluft
sugs in.
Installera mekaniskt till- och frånluftssystem. Detta är en relativt dyr åtgärd.
Installera luftspalter utmed golvytan och, om det krävs, även utmed källarytterväggarnas insidor.
Installera en enkel frånluftsfläkt i källarytterväggen, och om det behövs flera uteluftsventiler. Den här åtgärden kan vara lämplig i källarutrymmen som inte står i direkt förbindelse med husets bottenvåning.
Öka luftväxlingen, det vill säga förbättra ventilationen genom att montera in flera uteluftsventiler.
Försluta hela golvet genom att applicera ett radontätt material på ytan.

Radonsanering vid radon från hushållsvattnet

De vanligaste åtgärderna för att få bort radon från vatten är användning av radonavskiljare . En radonavskiljare är en gasavskiljarenhet där radonet förs över från vatten till luft. Radonavskiljare är ofta mycket effektiva, mer än 95 procent av radonet avlägsnas.

Efter radonsaneringen är gjord

Se till att göra en ny radonmätning (kontrollmätning/uppföljande mätning) efter radonsaneringen för att se till att halterna minskat och radonsaneringen gett önskat resultat.

november 11, 2021november 11, 2021 / by Ann-Louise Sjöström

Radonbidrag

RADONBIDRAG FASAS UT 2021

Radonbidrag fasas ut. I Sverige har hundratusentals bostäder för höga radonhalter. Sveriges riksdag har därför beslutat att införa radonbidraget för radonsanering i småhus. Men nu bidraget bort.

Syftet med bidraget är att minska radonhalten i en- och tvåbostadshus för att minska hälsoproblemen som är kopplade till radon i bostäder. Radonbidraget kan sökas av småhusägare i behov av radonsanering. Radonbidraget har varit välanvänt de senaste åren. I år minskade bidraget och tog slut redan i mitten av april.

Med anledning av att behovet fortsatt är stort har riksdagsledamot Larry Söder efterfrågat åtgärder från bostadsminister Märta Stenevi i en interpellationsdebatt i Sveriges riksdag (2020/21:724 Anslaget till radonbidrag).

– För 2021 har bidraget minskat, och vi ser effekterna av detta genom att bidraget redan är slut för 2021. Behovet är fortsatt stort och viktigt, och alla ansökningar som kommit in, och som fortsätter att komma in, under 2021 borde behandlas. Regeringen måste därför i detta läge tillskjuta mer pengar, sa Larry Söder under interpellationen.

Radonbidraget del av en treårig satsning

Bostadsministern svarade att 2018 infördes radonbidraget som en del av en treårig satsning på giftfria bostäder och förbättrad inomhusmiljö. Radonbidraget tar slut under 2021. När anslaget tar slut blir en naturlig följd att alla ansökningar inte beviljas under det sista året, och exakt var brytpunkten blir avgör beslutande myndighet.

– Vad gäller just småhus vill jag understryka rotavdragets vikt. Avdraget innebär betydelsefulla reduktioner av arbetskostnad för radonsanering. Den möjligheten kvarstår även utan radonbidraget, sa Märta Stenevi under interpellationen.

Larry Söder avslutade med att understryka att många trodde att de skulle få radonbidrag i år. De ansökningarna kan inte kan slängas i papperskorgen bara för att det har budgeteras för lite.

Märta Stenevi avslutade interpellationen med att säga att detta inte betyder att regeringen slutar att bry sig om giftfria bostäder och förbättrade inomhusmiljöer.

– God inomhusmiljö kommer vara viktig även fortsättningsvis. Det är många insatser som pågår just nu för att minska radonhalten i inomhusmiljön. Insatserna kommer att utvärderas och följas upp av ansvarig myndighet. Regeringen kommer att fortsätta att bevaka detta arbete för folkhälsan mycket noggrant och under lång tid framöver.

augusti 6, 2021april 12, 2024 / by Ann-Louise Sjöström

Åtgärd, Radonbidrag, Radonsanering

Radonbidraget är äntligen tillbaka!

Radonbidraget – nu är det klart att regeringen kommer att återinföra radonbidraget! Bostadsministern säger i en intervju i Sveriges Radio Ekot att det var ett misstag att ta bort radonbidraget

Regeringens höstbudget presenteras den 20:e september, och i budgeten kommer det att finnas pengar avsatta för bidrag till villaägare för åtgärder mot radon. Bostadsministern säger att totalt ungefär 100 miljoner kronor kommer att avsättas för radonbidrag och informationsinsatser om radon under de kommande tre åren.

Det är i så fall i storleksordningen ungefär samma belopp per år som tidigare var avsatta till radonbidrag. Förutsättningarna för bidraget är ännu inte klara, men ministern nämner i intervjun att takbeloppet för radonbidraget troligtvis kommer att bli högre än de 15 000 kronor som gällde då radonbidraget försvann 2014. En viktig förutsättning för att få flera villaägare att åtgärda höga radonhalter är att staten och kommunerna satsar mycket på att informera allmänheten om radon och möjligheten att få bidrag till åtgärder för att sänka radonhalten i sina bostäder.

Lyssna på intervjun med bostadsministern: http://sverigesradio.se

Läs mer: DI.se, SvD.se eller Regeringen.se

augusti 3, 2020april 15, 2024 / by Frank D.

Åtgärd, Radonsanering, Radonsug

Radonsug – bättre och mer kostnadseffektiv metod

Vid problem med radon från marken är installation av en radonsug den vanligast använda metoden för att sänka radonhalten inomhus.

Vid markradonproblem är en radonsug oftast en både bättre och mer kostnadseffektiv metod än vad förbättring av ventilationen inomhus är. Om det förutom problem med markradon finns en betydande radonavgång från blåbetong i byggnaden måste dock radonsugen kompletteras med en förbättring av ventilationen

Radonsugar används i byggnader grundlagda med platta på mark och vid grundläggning med källare eller suterräng.

Radonsug installation i biutrymme/förråd. Fläkt, ljuddämpare, borrhål och utblås i väggen.

Radonhaltig luft från marken kommer in i en byggnad när grunden inte är helt tät mot marken, och när lufttrycket är lägre inomhus än vad lufttrycket är i marken under byggnaden. Lufttrycket i marken varierar mycket beroende på väderleksförhållanden, men det är nästan alltid högre än vad lufttrycket är vid golvnivå inomhus. Det innebär att luft från marken, med höga radonhalter, kan komma in genom de otätheter som för det mesta finns i grunden. Ofta är otätheterna så små och diffusa att de inte syns, och då är de svåra att täta. Vid stora och lätt åtkomliga otätheter är däremot tätning en bättre åtgärd än installation av en radonsug.

Diagrammet ovan visar hur radonhalten i bostaden snabbt sänkts från över 1.700 Bq/m3 till under 100 Bq/m3 inom ett fåtal timmar efter att radonsugen satts igång.

Hur fungerar en radonsug

En radonsug fungerar genom att sänka lufttrycket i marken och därmed motverka att radonhaltig luft från marken kommer in. En radonsug hindrar mycket effektivt radon från marken från att komma in genom små diffusa otätheter i grunden, som krymp- och sättningssprickor eller genom porösa byggmaterial som t.ex. lecablock. En radonsug måste vara igång dygnet runt och året runt för att radon från marken ska hindras att komma in.

och året runt för att radon från marken ska hindras att komma in. För ett bra resultat är det viktigt att lufttrycket i marken sänks tillräckligt mycket under en så stor del av grunden som möjligt. Husgrunder är ofta avdelade i olika sektioner, och det kan då behövas fler än en sugpunkt till radonsugen för att lufttrycket i marken ska kunna sänkas tillräckligt. En sugpunkt är ett hål som borras genom bottenplattan ner i marken, eller ibland genom en grundmur under markytan. I de flesta hus behövs mer än en sugpunkt till radonsugen för att lufttrycket i marken ska kunna sänkas under en tillräckligt stor del av grunden.

Olika typer

Det finns två olika typer av radonsugar. De som suger luften genom smala plaströr som vanligtvis används till centraldammsugare, samt sådana som suger luften genom grövre rör som ventilationskanaler i plåt eller genom avloppsrör i plast. Båda typerna av radonsugar har sina för- och nackdelar.

Vid grövre rör som sugledningar används olika typer av vanliga kanalfläktar som radonsugar, medan radonsugarna som används tillsammans med de smalare plaströren är speciellt utvecklade för att användas som radonsugar. De speciellt utvecklade radonsugarna är ofta lite lättare att passa in i en villa eftersom sugledningarna är betydligt smalare än ventilationskanalerna. Kanalfläktarnas fördelar är en hög kapacitet och att därmed antalet sugpunkter kanske kan minskas.

Kostnader

Totalkostnaderna för installationer av de olika typerna av radonsugar skiljer sig inte så mycket åt. Installation av en kanalfläkt som radonsug kräver oftast mer arbetstid, medan de speciellt utvecklade radonsugarna med smalare plaströr oftast är lite lättare att installera, men materialkostnaderna är högre.

I de få fall en radonsug inte fungerar tillfredsställande beror det på att marken under huset vid sugpunkterna antingen är för tät för att ett tillräckligt undertryck ska kunna skapas i marken, eller tvärtom på att marken är så porös att radonsugen av den anledningen inte kan åstadkomma en större sänkning av lufttrycket i marken. En orsak till att en radonsug inte fungerar tillfredsställande kan också vara att det finns någon förbindelse där luft från marken utanför själva husgrunden lätt kan komma in i huset, t.ex. via en gammal avloppsledning som inte längre används, eller via en kulvert för värmeledningar eller liknande. Sådana förbindelser med marken utanför husgrunder kan vara svåra att själv upptäcka och täta, men det kan också vara så lätt som att det räcker med att fylla på vatten i en gammal golvbrunn där vattnet i vattenlåset dunstat.

I de få fall då förhållandena är sådana att en radonsug inte fungerar tillfredsställande kan det fungera bra att blåsa ner filtrerad rumsluft i marken. Metoden som kallas luftkuddemetoden är inte så vanlig, men kan ibland åstadkomma en bättre reduktion av radonhalten än en radonsug.

Effekten av en radonsug kan lätt och snabbt kontrolleras med hjälp av en elektronisk registrerade radon mätare, se diagrammet nedan hur radonhalten har sänkts direkt efter att radonsugen satts igång. En sådan efterkontroll bör utföras av installatören för att få ett snabbt besked om hur effektiv installationen av radonsugen är, så att eventuella kompletterande arbeten kan göras innan en ny långtidsmätning av radon påbörjas.

Läs mer här: Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM Faktablad, Boverket, Wikipedia

juni 13, 2017mars 28, 2024 / by Frank D.