RADON I HUS

Det enda sättet att upptäcka radon är att mäta. Riktvärdet för radon i hus och allmänna lokaler är 200 Bq/m3. Långvarig exponering av höga radonhalter ökar risken för att drabbas av lungcancer. I Sverige är radon den näst vanligaste orsaken till lungcancer efter rökning och orsakar cirka 500 lungcancerfall varje år.

Radonmätning är det enda sättet att garantera en radonsäker boendemiljö. Vi hjälper dig att mäta radon säkert och kostnadseffektivt. Med mätdosor från ett SWEDAC ackrediterat laboratorium kan du enkelt göra en radonmätning själv och säkra ett tillförlitligt årsmedelvärde.

Radon i hus och bostäder

Radon i våra bostäder kan komma från marken, vissa byggmaterial (som blå betong) och från hushållsvattnet. Den främsta källan till radon i våra bostäder är markradon. Eftersom radon är en gas kan den väldigt enkelt tränga in i hus genom sprickor i grunden, väggar och golv. Radonet åker in i huset/bostaden med jordluft som sugs in genom olika otätheter i grundkonstruktionen. Blåbetong tillverkades mellan 1929 och 1975. Detta material hade en omfattande användning inom byggnation, inklusive i miljonprogrammet samt i både en- och flerfamiljshus. Blåbetong innehåller radium som bildar radon när det sönderfaller. För närvarande finns omkring 325 000 bostäder i Sverige som innehåller materialet. Majoriteten av dessa byggnader återfinns i områden som Stockholm, Mälardalen, Göteborg, Västerås, Borås och Jönköping. Radon i hushållsvattnet är främst ett problem om man har egenborrad brunn. Om vattenkällan är förorenad med radon kan detta leda till ökade radonhalter inomhus när man exempelvis duschar, diskar och spolar vatten.

Sverige ligger på ett område med mycket uran i berggrunden, vilket gör att radonhalten i inomhusluften på en del ställen generellt är högre än i en del andra länder. Byggnader med källare tenderar att ha högre radonhalt än hus byggt med platta på mark. Radonhalten i marken varierar beroende på geografiskt område. Vissa områden har naturligt högre uranhalt i berggrunden, vilket leder till högre radonhalter. Om ditt hus ligger på en rullstensås har du en högre risk, även om uranhalten i marken är låg. Detta beror på att grus och sand är extremt poröst. Det gör att huset kan suga åt sig radonhaltig luft från ett mycket stort område runt omkring.

Radonmätning

För att få ett tillförlitligt resultat och ett årsmedelvärde ska radonmätningen utföras under eldningssäsongen, som sträcker sig från den 1 oktober till den 30 april. Mätperioden ska vara minst två månader (en långtidsmätning). Med mätdosor från ett SWEDAC ackrediterat laboratorium kan du enkelt göra en radonmätning själv som ger dig ett tillförlitligt årsmedelvärde. Så här gör du: 1. Beställ hem radonmätare 2. Placera ut dosorna 3. När mätperioden är slut skickar du tillbaka dosorna för analys 4. Efter cirka en vecka får du en mätrapport som visar om det finns förhöjda radonhalter eller ej

Det enda sättet att veta om du har radon i ditt hus är att mäta radonhalten. Du kan göra detta genom att beställa en radonmätning. Om du behöver få svar snabbt inom en begränsad tidsram, är det möjligt att genomföra en korttidsmätning (snabb radonmätning). En korttidsmätning är endast rådgivande men ett bra alternativ i specifika situationer, såsom vid husköp eller efter genomförd åtgärd. Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar att en ny radonmätning genomförs om det har gått över ett decennium sedan den senaste mätningen, eller om några renoveringar eller ombyggnationer har ägt rum som kan ha påverkat radonhalten i inomhusluften. Följande situationer kräver en radonmätning:

– Om det har gått mer än tio år sedan den senaste mätning gjordes
– Om det gjorts renoveringar eller ombyggnation
– Vid köp- eller försäljning av bostad
– Vid byte av ventilations- eller värmesystem
– Vid husbygge
– Om du misstänker att det finns radon

Långtidsmätning

En långtidsmätning är det säkraste sättet att mäta radon på och ger ett årsmedelvärde. Mätningen ska göras under eldningssäsongen från 1 oktober till 30 april, under minst två månader. Målet med en långtidsmätning är att, under vanliga levnadsvillkor, ta reda på om man utsätts för skadliga radonhalter. Vi erbjuder objektiv ackrediterad radonmätning med Europas snabbaste svarttider och Sveriges bästa telefonsupport. Vi hjälper dig mäta radonhalten både tryggt och kostnadseffektivt.

Korttidsmätning

En korttidsmätning är passande när tiden för en långtidsmätning inte finns, exempelvis vid husköp eller efter utförda åtgärder. En korttidsmätning genomförs på samma sätt som en långtidsmätning och ska pågå minst 7 dygn, helst 10 dygn.

Obs! Resultatet är endast rådgivande och bör endast göras när tiden inte räcker till en långtidsmätning.

Radonhalt i hus

I bostäder och i lokaler för allmänna ändamål (offentliga byggnader) gäller riktvärdet 200 Bq/m3 som årsmedelvärde för radonhalten. Radonhalten mäts i enheten Becquerel (Bq/m3) per kubikmeter inomhusluft. Radon har en halveringstid på ungefär 3,8 dagar. Radonets korta halveringstid är både en fördel och en utmaning. Det gör att radonhalten kan minskas relativt snabbt genom rätt åtgärder, men det ställer också krav på att radonmätningar görs korrekt.

Åtgärder - radon i hus

Radonhalter över 200 Bq/m3 behöver åtgärdas! Vid förhöjda radonhalter är det viktigt att identifiera källan till radonet och vidta åtgärder. Exempel på lämpliga åtgärder är att förbättra ventilationen, täta eller isolering beroende på varifrån det kommer. Radon i hushållsvattnet kan tas bort genom att vattnet luftas innan det når bostaden.

Oavsett om det är radon som kommer från marken, byggnadsmaterial (blåbetong) eller vattnet, står vi till tjänst för att ta fram en långsiktig lösning som är både säker och skräddarsydd efter ditt specifika hus. Utöver hälsoaspekterna påverkar en sanering ofta värdet på bostaden positivt. Det innebär att du inte bara skapar en hälsosammare miljö, utan även förbättrar husets värde.

En radonbesiktning har till syftet att peka ut radonkällorna och sedan presentera skräddarsydda lösningar för att lösa eventuella radonproblem. Hela processen tar ungefär en timme och omfattar följande steg:

– Vi kollar ventilationen.
– En noggrann genomgång av bostaden, ritningar och resultat från radonmätningen görs.
– Vi mäter gammastrålningen från byggnadsmaterialet för att få en helhetsbild.
– Vid behov genomförs en sniffmätning för att upptäcka inläckande markradon.
– Slutligen sammanställs resultaten från radonbesiktningen i en detaljerad rapport, tillsammans med skräddarsydda åtgärdsförslag.

Vi är här för att göra ditt boende tryggt och bekymmersfritt när det kommer till radon!

Att genomföra en radonutredning liknar en radonbesiktning. Jämfört med en vanlig radonbesiktning är en radonutredning mer ingående och tar lite längre tid. Men här är det positiva – en väl genomförd radonutredning ger inte bara svar på varför radonhalterna är höga utan även vad som behöver åtgärdas.

Resultaten från radonutredningen utgör ett värdefullt underlag för styrelsearbetet och fungerar som grund för all kommunikation med tillsynsmyndigheter, såsom Arbetsmiljöverket och miljökontor. Regelbundna radonmätningar och genomförande av lämpliga åtgärder kan minska risken för radonrelaterade hälsoproblem och skapa en tryggare boendemiljö.

Radon i hus - kan man få bidrag för radonsanering?

Radonbidraget har tyvärr utgått. Regeringen avslutade programmet i slutet av 2021 och inga nya medel har avsatts i statsbudgeten för 2022 eller framåt. Men att sänka radonhalten i din bostad behöver inte vara krångligt eller dyrt. I vissa fall räcker det med en enkel åtgärd, som att installera ventiler eller täta otätheter. Men ibland krävs en kombination av åtgärder för att nå en tillräckligt låg radonnivå. Oavsett vad som krävs i ditt fall kan du få rotavdrag för kostnaderna för radonsanering.

Är det farligt att bo i hus med radon?

Det behöver inte vara farligt att bo i ett hus med radon. Men det är viktigt att vidta åtgärder om radonhalten överstiger riktvärdet på 200 Bq/m3. Att bo i en bostad med förhöjda radonhalter under en längre tid kan öka risken för lungcancer. Så vad kan du göra? Det första steget är att mäta radonhalten. Det är både enkelt och billigt att göra en radonmätning själv. Om radonhalten överstiger 200 Bq/m3 behöver du vidta åtgärder för att sänka den. Det finns olika åtgärder som kan vara effektiva, beroende på orsaken till den förhöjda radonhalten.

Det här ska du tänka på vid köp av hus med radon

Vid köp av en fastighet är det viktigt att vara medveten om ansvarsfrågan kring radon. Köparen har ansvar att själv undersöka bostaden för att upptäcka eventuella uppenbara fel som förhöjda radonhalter. Radon anses inte vara ett dolt fel. Det innebär att köparen har ansvar att undersöka saken. Säljarens har ansvar att upplysa om alla tidigare genomförda radonmätningar. Mäklaren har ansvar att informera om eventuella radonmätningar som finns tillgängliga för fastigheten och att informera köparen om risken för radon i området.

Vad gör man om huset har radon? Så går du vidare

Att upptäcka förhöjda radonhalter i sitt hem kan kännas oroande, men det finns många lösningar. Radon är en radioaktiv gas som varken syns eller känns men som kan påverka hälsan negativt – särskilt vid långvarig exponering. Om du har gjort en mätning och fått ett värde som ligger över 200 Bq/m³ är det viktigt att agera.
Så här går du vidare:

1. Bekräfta resultatet
Har du bara gjort en korttidsmätning? Gör en långtidsmätning under eldningssäsongen (1 oktober–30 april) för ett tillförlitligt årsmedelvärde.
2. Kontakta en radonkonsult
En certifierad radonkonsult kan hjälpa dig att identifiera var radonet kommer ifrån – det kan vara marken, byggmaterial (till exempel blåbetong) eller hushållsvattnet.
3. Vidta åtgärder
Vanliga lösningar är förbättrad ventilation, tätning eller installation av radonsug. Åtgärderna anpassas efter orsaken.
4. Följ upp med ny mätning
Efter att du har åtgärdat problemet är det viktigt att mäta igen för att kontrollera att radonhalten har minskat.

Radon i hus – vad är det och hur påverkar det din hälsa?

Radon är en naturligt förekommande gas som bildas när uran bryts ner i berggrunden. I vissa hus kan radonet ta sig in genom husgrunden eller komma från byggmaterial som blåbetong. Långvarig exponering för höga radonhalter ökar risken för lungcancer. I Sverige är radon den näst vanligaste orsaken till lungcancer efter rökning. Varje år drabbas cirka 500 personer på grund av radonexponering i sina hem. Det enda sättet att upptäcka radon är att mäta. Genom en enkel mätning får du veta om radonhalten i ditt hem är säker – eller om åtgärder behövs.

Det svenska gränsvärdet för radon i inomhusluft är 200 Bq/m³ – men många husägare har ingen aning om hur det står till i just deras bostad. Eftersom radon varken luktar eller känns är det lätt att leva med höga halter utan att veta om det.

När ska man misstänka radon?

– Om ditt hus är byggt före 1980
– Om huset har krypgrund, källare eller dålig ventilation
– Om byggmaterial som blåbetong har använts
– Om du aldrig har gjort en radonmätning

Hur vanligt är radon i svenska hus?

Radon är ett vanligt förekommande problem i svenska hus och radonhalterna kan variera kraftigt. Folkhälsomyndigheten uppskattar att det finns circa 325 000 svenska hem med radonhalter över riktvärdet 200 Bq/m3. Det innebär att stor del av den svenska befolkningen bor i miljöer med förhöjda radonhalter. Strålsäkerhetsmyndigheten har tagit fram metodbeskrivningar för hur radonmätningar i bostäder och på arbetsplatser ska göras. Risken för lungcancer ökar med exponeringstiden och radonhalten och för personer som röker. För att veta hur hög radonhalt du har i ditt hus behöver du göra en radonmätning. Radon är ett vanligt problem i svenska hus, men det är viktigt att komma ihåg att det går att åtgärda. Genom att mäta radonhalten regelbundet och vidta nödvändiga åtgärder kan du minska risken för hälsoproblem orsakade av radon. Det är allmänt känt att radon kommer in i hus från marken genom sprickor i grunden. Detta är den vanligaste källan. Men i Sverige, och i synnerhet i äldre hus eller hus byggda med vissa material, kan det finnas en annan betydande källa: Vissa byggnadsmaterial, särskilt den äldre, blåbetong/blå lättbetong som användes i stor utsträckning mellan 1929 och cirka 1975, kan avge radon. Denna typ av betong tillverkades med alunskiffer, som naturligt innehåller uran. När uranet sönderfaller, bildas radon direkt inuti väggarna, golven och taken i huset. Ett hus byggt med blåbetong kan ha höga radonhalter i inomhusluften även om ventilationen mot marken är tätad. Radon kommer då ut i rumsluften direkt från byggmaterialet, oavsett markförhållandena. I svenska hus kan radonproblem uppstå antingen från marken (inträngning) eller från byggnadsmaterialet (blåbetong), och ibland från båda källorna samtidigt. Radon kan även finnas i hushållsvattnet om man har egen brunn.

Vad är radonhus?

Ett radonhus är ett hus som har förhöjda halter av radon inomhus. Radon är en osynlig och luktfri gas som kan tränga in i hus från marken, byggmaterial som blåbetong eller hushållsvattnet. Långvarig exponering av höga radonhalter ökar risken för att utveckla lungcancer. Alla hus kan potentiellt vara radonhus, oavsett ålder. Det är omöjligt att veta om ett hus har höga radonhalter utan att göra en radonmätning. Det finns ingen anledning till panik om du misstänker att du bor i ett radonhus. Det finns effektiva åtgärder du kan vidta för att sänka radonhalten inomhus, till exempel förbättra ventilationen, täta eller installera en radonsug. Det viktigaste är att göra en radonmätning. Radonhalten mäts i becquerel per kubikmeter luft (Bq/m³) och gränsvärdet för bostäder är 200 Bq/m³. Du kan enkelt beställa radondosor och utföra mätningen själv. Mätningen bör göras under eldningssäsongen (1 oktober – 30 april) och pågå i minst två månader för att få ett tillförlitligt årsresultat. Vid köp eller försäljning av bostad är radonmätning viktigt. Ett hus med hög radonhalt kan påverka försäljningspriset men om det görs åtgärder är problemet oftast löst. Det är därför klokt att göra en radonmätning innan försäljning eller vid köp av en bostad. I Sverige är vi så medvetna om radon att ett hus som en gång klassats som ett ”radonhus” kan ha svårt att bli av med stämpeln, trots att det är sanerat och har värden långt under 50 Bq/m³. Ett sanerat radonhus är ofta hälsosammare än ett hus som aldrig mätts, eftersom man i det sanerade huset har full kontroll på luftkvaliteten.

Är ditt hus byggt av blåbetong?

Många hus i Sverige byggdes med blåbetong mellan 1929 och 1975. Blåbetong är ett lätt och hållbart byggmaterial men det kan avge radon. Om du bor i ett hus byggt under den här perioden är det viktigt att kontrollera om det innehåller blåbetong och om radonhalterna är för höga. Det första steget är att mäta radonhalten i huset. Gör en långtidsmätning som ger ett tillförlitligt årsmedelvärde. Korttidsmätningar kan ge en första indikation, men är inte lika tillförlitliga. Om radonhalten är hög behövs åtgärder. Genom att kombinera flera åtgärder kan du ofta få radonhalten under gränsvärdet på 200 Bq/m³.

De flesta hus med blåbetong finns i områden som Mälardalen, Stockholm, Göteborg, Västerås, Jönköping och Borås. Idag uppskattas det finnas cirka 400 000 bostäder i Sverige där blå lättbetong har använts i byggnationen. I flerbostadshus där blåbetong är ett dominerande byggmaterial, är risken för radonproblem störst i de lägenheter som har stora ytor med väggar av blåbetong.

Det är viktigt att känna till att äldre hus och byggnader som innehåller blåbetong kan ha förhöjda halter av radon, även om det inte alltid är fallet. Om du misstänker att ditt hem är byggt med blåbetong är det därför klokt att göra en radonmätning för att få reda på radonhalten.

Radonkarta Stockholm och Sverige

Sveriges geologiska undersökning (SGU) har kartor som visar radon. Dessa kartor kan ge en indikation på om det finns risk för höga radonhalter i ett visst område men de är tyvärr inte tillräckligt detaljerade för att dra slutsatser om en specifik fastighet eller tomt. Radonhalten i ett hus beror inte bara på markförhållandena, utan också på husets konstruktion, ventilation och andra faktorer. Därför är det inte möjligt att säga säkert om ett hus har höga radonhalter enbart baserat på en karta. Det enda sättet att veta säkert om det finns höga radonhalter i ett hus är att göra en radonmätning. Detta ska göras under eldningssäsongen (1 oktober – 30 april) och pågå i minst två månader för att få ett tillförlitligt resultat. För att vara säker på att du och din familj inte utsätts för skadliga radonhalter, är det viktigt att regelbundet göra radonmätningar.

Är barn mer känsliga för radon än vuxna?

Folkhälsomyndigheten skriver på sin webbplats att: ”Det finns inga studier som specifikt undersöker hur barn påverkas av radon. Men eftersom barn har mindre lungor och andas in mer luft per kilo kroppsvikt än vuxna, och dessutom har ett svagare immunförsvar, kan de vara mer känsliga för radonets skadliga effekter.” Strålsäkerhetsmyndigheten skriver på sin webbplats att: ”Barn är mer känsligare för strålning än vuxna, men det finns ingen specifik information om hur barn påverkas av radon.” Sammanfattningsvis så finns inga konkreta bevis för att barn är mer känsliga för radon. Men vissa faktorer tyder på att de kan vara mer mottagliga för radonets skadliga effekter. Det är därför en bra idé att mäta radonhalten i ditt hus, oavsett om du har barn eller inte.

Radon i hus med källare

Källare är mer benägna att ha högre radonhalter än andra våningar i huset, av följande skäl. Källare ligger ofta nära marken, där radonhalten är som högst. Källare har ofta fler otätheter än andra våningar, till exempel runt golvbrunnar, rörgenomgångar och källargrunder. Källare har ofta sämre ventilation än andra våningar, vilket kan förvärra problemet med radon. Om du har en källare är det därför extra viktigt att mäta radonhalten och vidta åtgärder om den är för hög.

Åtgärder för att sänka radonhalten i källare kan vara att täta otätheter i grunden. En radonsug kan också installeras för att suga ut radonhaltig luft från marken under huset. Att förbättra ventilationen i källaren kan också bidra till att sänka radonhalten. Om du har blåbetong i din källare kan det vara en bra idé att mäta radonhalten i byggnadsmaterialet också. Det är viktigt att inte använda källaren som bostadsutrymme om radonhalten är för hög. Genom att vidta åtgärder för att sänka radonhalten i din källare, kan du skydda dig och din familj från riskerna med radon. Det enda sättet att upptäcka radon är genom att göra en radonmätning.

Radon i hushållsvatten

När det gäller hushållsvatten är det främst vatten från egna brunnar som kan ha förhöjda halter av radon. Den största risken med radon i vattnet är att det avges till inomhusluften när vattnet används. Detta sker exempelvis när man duschar, tvättar och diskar. Höga halter av radon i inomhusluften kan öka risken för lungcancer. Det enda sättet att säkert veta om ditt vatten innehåller radon är att göra en mätning. Det finns inga tydliga tecken på att vattnet innehåller radon, förutom genom en mätning. Om du har en brunn och bor i ett område med förhöjda radonhalter kan det vara en bra idé att mäta.

Radon i vattnet kan vara ett problem, särskilt om det leder till höga halter i inomhusluften. Om du har en egen brunn är det viktigt att vara medveten om riskerna och vidta lämpliga åtgärder. De vanligaste knepen för att bli av med radon i vattnet är att lufta det eller att använda ett kolfilter.

Radon i hus symtom

Det som är knepigt med radon är att det inte ger några omedelbara symtom. Det är just därför det är så viktigt att regelbundet mäta radonhalten. Höga halter av radon i inomhusluften är den näst vanligaste orsaken till lungcancer, efter rökning. När vi andas in radonpartiklar (radondöttrar) fastnar de i lungorna och kan över tid skada lungvävnaden. Det ökar risken för att utveckla lungcancer, särskilt för rökare. Om radonhalten är för hög finns det olika sätt att sänka den på, till exempel genom att förbättra ventilationen.

Viktiga fakta om radon i hus

Radon är den näst vanligaste orsaken till lungcancer efter rökning i Sverige.
Radon orsakar omkring 500 lungcancerfall varje år.
Det enda sättet att veta om du har radon i ditt hus är genom att göra en radonmätning.
Gör en långtidsmätning för ett tillförlitligt resultat. Den ger dig ett årsmedelvärde och ska utföras under eldningssäsongen (1 oktober - 30 april) i minst två månader.
Riktvärdet för radon i inomhusluften är 200 Bq/m3. Om radonhalten i ditt hus överstiger detta värde behöver du vidta åtgärder för att sänka den.

Hur radon kommer in i hus

Radon kan tränga in i hus, genom sprickor i grunden, golvet och väggarna. Radonhalten kan variera beroende på var huset ligger och vilka byggnadsmaterial som används. Långvarig exponering av förhöjda radonhalter kan öka risken för lungcancer. Radon är den näst vanligaste orsaken till lungcancer efter rökning. Strålsäkerhetsmyndigheten uppskattar att radon orsakar omkring 500 fall av lungcancer varje år. En radonmätning är det enda sättet att ta reda på om ditt hem har farligt höga radonhalter.

Radon bildas när uran bryts ner i jorden och kan tränga upp i huset genom sprickor och andra otätheter i grunden. Vissa äldre byggnadsmaterial, som blåbetong, kan också avge radon. Dålig ventilation kan göra att radonhalterna inomhus stiger. Därför är det viktigt att ha bra ventilation. Bättre ventilation i utrymmen som källare där radon kan samlas kan minska halterna. Att täta sprickor och hål i husets grund kan också förhindra att radon tränger in. I vissa fall kan det vara nödvändigt att installera en radonsug som ventilerar ut radon från byggnaden.

Radon i källare

Många husägare drömmer om att inreda sin källare. Men källarvåningen är den del av huset som är mest utsatt för radon. Eftersom radon är en osynlig och luktfri gas är mätning det enda sättet att veta om din källare är säker att vistas i. Om mätningen visar värden över 200 Bq/m³ bör du vidta åtgärder. Att förstå varför radon samlas i just källaren handlar om enkel fysik: det är en kombination av geografi (var huset står), tryckskillnader (hur huset ”andas”) och ventilation. Inomhusluften är oftast varmare än luften i marken. Eftersom varm luft stiger (skorstensseffekten), skapas ett litet undertryck längst ner i huset – alltså i källaren.

Detta undertryck gör att huset bokstavligen ”suger in” luft från den porösa marken genom varje liten spricka, rörgenomföring eller golvbrunn. Eftersom källaren är den del som har mest kontakt med marken, hamnar den mesta av den radonhaltiga markluften där först.

Radon bildas naturligt när uran i berggrunden och jorden sönderfaller. Det innebär att källan till gasen finns precis utanför källarväggarna och under källargolvet. En källare har stora ytor (både golv och väggar) som pressas direkt mot jorden. Även om en betongplatta ser tät ut, finns det nästan alltid mikroskopiska sprickor eller glipor vid avloppsrör och inkommande vatten där gasen kan slinka igenom.

Radon är en ädelgas som är betydligt tyngre än vanlig luft. Om gasen väl har tagit sig in i källaren har den en tendens att ”stanna kvar” vid golvet i de lägsta utrymmena. Många källare har sämre ventilation än resten av huset. Fönster hålls stängda för att spara värme och det saknas ofta aktiva fläktar. Utan ett bra luftflöde som vädrar ut gasen hinner den byggas upp till farliga nivåer.

Mer information om radon

Radon är en osynlig och luktfri radioaktiv gas som naturligt bildas när radium sönderfaller. Radon har en halveringstid på 3,8 dagar. När gasen sönderfaller bildas radondöttrar som är radioaktiva isotoper. Radondöttrarna är farliga eftersom de kan fastna på partiklar i luften och fastna i lungorna när de andas in. Radon förekommer naturligt i marken över hela Sverige, samt i vissa byggmaterial som blåbetong och i hushållsvatten från främst egenborrade brunnar. Den största källan till radon i inomhus är marken under och runt byggnader.

Den största hälsorisken med radon är lungcancer. Strålsäkerhetsmyndigheten uppskattar att cirka 500 fall per år, orsakas av radon. Risken att utveckla lungcancer beror på radonhalten, exponeringstiden och individuella faktorer. De flesta som utvecklar lungcancer på grund av radonexponering är rökare, eftersom kombinationen av radon och rökning ökar kraftigt. För att ha en säker inomhusmiljö bör radonhalten i bostäder, skolor och offentliga byggnader därför inte överstiga 200 Bq/m³. Risken för skador på grund av radonexponering är proportionell, vilket innebär att en radonhalt på 400 Bq/m³ betraktas som dubbelt så farlig som 200 Bq/m³.

Det enda sättet att upptäcka radon är radonmätning, vilken bör göras under eldningssäsongen (1 oktober – 30 april) för att få ett årsmedelvärde. Det finns två typer av mätningar: korttidsmätningar (minst 7 dagar) och långtidsmätningar (minst 2 månader). Långtidsmätningar ger mer tillförlitliga resultat. Strålsäkerhetsmyndigheten har satt gränsvärden för radonhalten i inomhusluft till 200 Bq/m³ och i dricksvatten är gränsen 100 Bq/l för tjänligt med anmärkning och 1 000 Bq/l för otjänligt.

Fastighetsägare är ansvariga för att mäta radonhalten och vid behov vidta åtgärder för att minska den. Mätningen bör ske under eldningssäsongen och ska pågå minst två månader för att få ett årsmedelvärde. Arbetsgivare har ansvar för att mäta radonhalten på arbetsplatser. Om årsmedelvärdet överstiger 200 Bq/m³ måste åtgärder vidtas. Radonhalten i skolor och förskolor får inte överstiga 200 Bq/m³. Fastighetsägaren är ansvarig för att mäta och vid behov åtgärda förhöjda radonhalter.

Om din radonmätning visar förhöjda nivåer, bör du i nästa steg utföra en radonbesiktning på plats. Syftet med besiktningen är att identifiera källorna till radon och ge dig förslag på åtgärder som kan lösa problemen. Om radonhalterna är för höga kan åtgärder som ökad ventilation, tätning av otätheter och användning av radonsug vidtas. Radon i hushållsvatten kan avlägsnas genom luftning av vattnet innan det når bostaden eller byggnaden. Kostnaden för en radonsanering kan variera. Det beror både på husets specifika förutsättningar och på vilka åtgärder som krävs. Vissa åtgärder är mer kostsamma än andra. Radonhalten kan variera beroende på årstid, väder och andra faktorer.

För att skydda sig mot radon är det viktigt att regelbundet mäta radonhalten i bostäder och på arbetsplatser, samt vidta åtgärder om halterna överstiger de fastställda gränsvärdena.

Frågor att ställa sig själv om radon i hus

Att ta reda på radonhalten i ditt hem kan göra stor skillnad för din och din familjs hälsa. Ta första steget nu!

Viktiga fakta om radon

Vad är radon?

Hälsorisker

Mätning och åtgärder

Vanliga frågor och svar - radon i hus

Hur vet man att huset har radon?

Det enda sättet att upptäcka radon är att mäta. För tillförlitligt resultat och för att få fram ett årsmedelvärde bör radonmätningen göras under eldningssäsongen (1 oktober – 30 april), under minst två månader.

Vad kostar en radonmätning?

En långtidsmätning för hus/villa kostar 280 kronor 2025.
Priset är per mätdosa (inklusive moms). Hur många mätdosor man behöver varierar.

Hur blir man av med radon?

Det finns olika sätt att radonsanerare på beroende på vart radonet kommer ifrån. Åtgärder kan exempelvis vara att öka ventilationen, täta, isolera eller installera en radonsug.

Hur vet man om huset har blåbetong?

Det enda sättet är att mäta. Genom att exempelvis mäta gammastrålningen kan man ta reda på om huset är byggt av blåbetong. Strålningen mäts med hjälp av en gammamätare som hålls mot väggen.

Radonmätning i Stockholm, Göteborg och Malmö

Vi erbjuder kostnadseffektiv, trygg och ackrediterad radonmätning i Stockholm, Göteborg och Malmö. Vi erbjuder också radonbesiktning (tar cirka en timme) och radonutredning (mer omfattande och tidskrävande) där vi ser över huskonstruktionen, mäter gammastrålning, söker läckor och bedömer ventilationen. När vi har fått en klar bild får du veta vilka saneringsåtgärder som krävs för att komma åt problemet. Vi hjälper dig med en långsiktig lösning som är säker.

Gör din radonmätning själv, det är enkelt! Eller få hjälp av oss med mer avancerade mätningar, till exempel med rådgivande mätning vid husförsäljning eller läcksökning i problemvillor, etc.