RADON GRÄNSVÄRDE
I bostäder och i lokaler för allmänna ändamål (offentliga byggnader) gäller riktvärdet 200 Bq/m3 som årsmedelvärde för radonhalten.
Om radon
Radon är en osynlig, luktfri, smaklös och radioaktiv gas som bara kan upptäckas genom mätning. Långvarig exponering för radon ökar risken för lungcancer. Det uppskattas att cirka 325 000 bostäder i Sverige har en radonhalt som överskrider den fastställda nivån på 200 bq/m3. I Sverige är radon i inomhusluften den näst vanligaste orsaken till lungcancer efter rökning vilket genererar ungefär 400-500 fall av lungcancer varje år. Världshälsoorganisationen (WHO) har satt en lägre gräns för radon i bostäder än Sverige. WHO:s rekommendation är 100 Bq/m3, medan Sveriges riktvärde är 200 Bq/m3. Radon finns i varierande halter över hela världen, men vissa länder har särskilt höga nivåer på grund av de geologiska förhållandena.
Radonhalten mäts i enheten Becquerel (Bq/m3) per kubikmeter inomhusluft. Radon har en halveringstid på 3.8 dagar. Halveringstiden är den tid det tar för hälften av radonatomerna att sönderfalla. Detta innebär att efter 3,8 dagar har hälften av radon-222 atomerna sönderfallit till sina dotterprodukter, som kan skada lungvävnaden och öka risken för lungcancer. För att skydda sig är det viktgtg att förstå halveringstiden och sönderfallskedjan. På grund av halveringstiden krävs fortlöpande eller långvariga mätningar för att få en representativ bild av radonhalten i ett hem eller byggnad.
Mätperioden för radon är den tid under vilken radonmätningar utförs för att få ett tillförlitligt värde på radonhalten i inomhusluften. Det finns två huvudsakliga typer av mätningar: korttids- och långtidsmätningar. För att få tillförlitliga resultat och ett årsmedelvärde bör mätningen ske under eldningssäsongen, från 1 oktober till 30 april, och pågå i minst två månader för att kvalificera som långtidsmätning. Med mätdosor från ett SWEDAC-ackrediterat laboratorium kan du enkelt genomföra en radonmätning själv och få ett pålitligt årsmedelvärde. Följ dessa steg:
1. Beställ radondosor.
2. Placera ut dosorna.
3. Skicka tillbaka dosorna för analys efter avslutad mätperiod.
4. Få en mätrapport inom ungefär en vecka.
Korttidsmätningar, som ger ett rådgivande resultat, är användbara vid specifika situationer som fastighetsköp, försäljning eller efter genomförda åtgärder. Mätperioden är viktig för att säkerställa att mätningen är representativ för de faktiska förhållandena, då radonhalten kan variera beroende på faktorer som temperatur, ventilation och markförhållanden.
Radon gränsvärde historia
De första indikationerna på att radon var farligt framkom genom studier av gruvarbetare där många drabbades av just lungcancer. Dessa arbetare var ofta exponerade för höga halter av radon. Det var redan under 1500-talet som det observerades ovanligt höga andelar lungcancer bland gruvarbetare men orsaken förblev okänd. Först på 1800-talet kopplades lungcancern till gruvmiljöerna och i början av 1900-talet identifierades radon som orsaken. Under 1900-talet ökade medvetenheten om risken med radon, men effektiva åtgärder saknades. Gruvarbetare fortsatte att utsättas för höga radonhalter, med förödande konsekvenser. Lungcancer blev en vanlig dödsorsak och studier visade en stor överdödlighet bland gruvarbetare.
Sverige har inte varit förskonat. Under 1960- och 70-talen upptäcktes höga radonhalter i flera svenska gruvor, bland annat i Ranstad och Stehag. Mätningar visade att radonhalterna i vissa gruvor var långt över de rekommenderade gränsvärdena. Trots den ökade kunskapen var åtgärderna ofta bristfälliga. Ventilationssystemen var otillräckliga, och skyddsutrustning saknades eller var undermålig. Arbetsgivarna var ofta ovilliga att vidta åtgärder av rädsla för ekonomiska kostnader och störningar i produktionen.
Det dröjde till 1970-talet innan effektiva åtgärder mot radon i gruvor började införas. Nya arbetsmiljöregler och förbättrad teknik bidrog till att sänka radonhalterna. Idag är radonhalten i svenska gruvor betydligt lägre än under 1900-talet, men risken är inte helt borta än.
Viktiga händelser:
1500-tal: Ovanligt höga andelar lungcancer observeras bland gruvarbetare i Joachimsthal, Böhmen.
1800-tal: Lungcancer kopplas till gruvmiljöer.
Början av 1900-talet: Radon identifieras som orsaken till lungcancer hos gruvarbetare.
1960- och 70-tal: Höga radonhalter upptäcks i svenska gruvor.
1970-tal: Effektiva åtgärder mot radon i gruvor börjar införas.
Idag: Radonhalten i svenska gruvor är betydligt lägre än under 1900-talet, men ännu inte helt borta.
På 1950-talet började systematiska studier utföras för att bättre förstå sambandet mellan radonexponering och lungcancer. För att fastställa gränsvärden för radon behövde forskare först förstå sambandet mellan radonexponering och risken för att utveckla lungcancer. Epidemiologiska studier av gruvarbetare och senare av befolkningen som bodde i radonrika områden har visat att risken för lungcancer ökar proportionellt med exponeringen.
Internationella och nationella hälsomyndigheter som Världshälsoorganisationen (WHO) och Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) i Sverige, har använt dessa studier för att genomföra riskbedömningar. Dessa bedömningar visar risken för lungcancer vid olika nivåer av radonexponering, vilket har lett till rekommendationer om gränsvärden.
WHO rekommenderar att radonhalten inomhus inte ska överstiga 100 Bq/m³. Om detta inte är möjligt, bör radonhalten absolut inte överstiga 300 Bq/m³. Dessa rekommendationer är baserade på omfattande forskning om hälsorisker vid olika radonhalter. I Sverige har Strålsäkerhetsmyndigheten fastställt att radonhalten i inomhusluft inte bör överstiga 200 Bq/m³. Detta gränsvärde gäller för bostäder, skolor och offentliga byggnader.
För att säkerställa att radonhalten hålls inom de rekommenderade gränserna används olika mätmetoder. Långtidsmätningar under eldningssäsongen (1 oktober till 30 april) ger det mest tillförlitliga årsmedelvärdet. Korttidsmätningar kan användas i specifika situationer och ger endast ett rådgivande resultat. Om radonhalten överstiger gränsvärdena, bör åtgärder vidtas för att minska exponeringen. Vanliga åtgärder är förbättrad ventilation, tätning eller installation av radonsug. Åtgärderna kan variera beroende på källan till radonproblemet och byggnadens konstruktion.
Fastställandet av gränsvärden för radon har varit en avancerad process och bygger på omfattande forskning och riskbedömningar. Genom att följa internationella riktlinjer och nationella gränsvärden kan vi effektivt minska hälsoriskerna förknippade med radonexponering. Regelbundna mätningar och lämpliga åtgärder är nyckeln till att upprätthålla en säker inomhusmiljö!
Rikt- och gränsvärden för radon och gammastrålning
De fastställda gränsvärdena för radon är bindande. När dessa gränsvärden överskrids, åligger det den ansvariga för byggnaden eller arbetsplatsen att vidta nödvändiga åtgärder för att sänka halterna. Om radonhalten i en bostad eller på en arbetsplats överskrider gränsvärdet innebär det att det finns en förhöjd risk för att drabbas av lungcancer. Ju högre radonhalt, desto högre risk. Radon har en halveringstid på ungefär 3,8 dagar. Efter 3,8 dagar är alltså bara hälften av den ursprungliga radonmängden kvar. Efter ytterligare 3,8 dagar är det bara en fjärdedel kvar, och så vidare. Den korta halveringstiden gör att radonhalter kan fluktuera ganska snabbt. Därför är det viktigt att mäta radonhalten under en längre period för att få ett tillförlitligt resultat.
- I bostäder och lokaler för allmänna ändamål (offentliga byggnader) 200 Bq/m3
- Nya byggnader 200 Bq/m3
- Arbetsplatser ovan mark 200 Bq/m3
Vid en årlig arbetstid på 1800 timmar, motsvarande en vanlig heltidsanställning.
- Arbetsplatser i färdigställda och inredda bergrum och berganläggningar 400 Bq/m3
Vid en årlig arbetstid på 1800 timmar, motsvarande en vanlig heltidsanställning.
- Berg- och gruvarbete eller byggnadsarbete under mark 1300 Bq/m3
Gäller vid en årlig arbetstid på 1600 timmar.
- Gammastrålning nya byggnader 0,3 µSv/h
Gränsvärde där människor vistas mer än tillfälligt.
- Gammastrålning från byggnadsmaterial 1,0 mSv/år
Årlig exponering för personer som vistas i byggnaden.
- Dricksvatten 100 Bq/l tjänligt med anmärkning
1 000 Bq/l är otjänligt och ska inte drickas.
Radonhalt i hus: Fastställande av gränsvärde
Gränsvärden för radon i inomhusluft har fastställts av Strålsäkerhetsmyndigheten i samråd med Folkhälsomyndigheten och Boverket. Processen har involverat en riskbedömning där experter har utvärderat de hälsorisker som radon utgör, med fokus på lungcancer. De har beaktat faktorer som radonhalter i bostäder i Sverige och internationellt. Effekter av radon och lungcancer hos olika åldersgrupper och personer som röker eller inte röker. De har gjort jämförelse med internationella riktvärden. Strålsäkerhetsmyndigheten har jämfört de svenska gränsvärdena med riktvärden i andra länder. De har tagit hänsyn till rekommendationer från internationella organisationer som Världshälsoorganisationen (WHO) och Europeiska kommissionen. Strålsäkerhetsmyndigheten har haft en öppen dialog med berörda parter som fastighetsägare, hyresgäster, branschorganisationer och miljörörelsen. De har tagit hänsyn till synpunkter och förslag från dessa parter. Baserat på riskbedömningen, jämförelsen med internationella riktvärden och samråd med berörda parter har Strålsäkerhetsmyndigheten fattat beslut om gränsvärden för radon i inomhusluft. Det är viktigt att notera att gränsvärdena är riktvärden och inte juridiskt bindande. Att det inte finns någon garanterad säker nivå av radon och att det alltid är en bra idé att mäta radonhalten oavsett var du bor. Om du har en radonhalt som överstiger riktvärdet, bör du vidta åtgärder för att sänka den.
Gränsvärden för radon varierar mellan olika länder och regioner. Det finns lite olika faktorer som påverkar dessa gränsvärden. Länder med låga naturliga radonhalter tenderar att ha högre gränsvärden, eftersom risken för höga radonhalter i hus och byggnader är mindre. Länder med höga naturliga radonhalter har ofta lägre satt gränsvärde för att skydda invånarna från exponering.
WHO, radon och gränsvärden
WHO, eller Världshälsoorganisationen, arbetar för att främja hälsa på englobal nivå. WHO sätter standarder för bland annat hälsa och säkerhet, och ger rekommendationer för att minska riskerna för människors hälsa. WHO har en viktig roll i att uppmärksamma riskerna med radon och att främja åtgärder för att minska dessa risker. WHO har fastställt riktvärden för radonhalter i inomhusluften och ger rekommendationer för hur dessa ska uppnås. WHO arbetar också för att öka medvetenheten om riskerna med radon. Gränsvärdet för radon varierar något mellan olika länder, men WHO:s rekommendationer har stor betydelse. Generellt sett är målet att hålla radonhalten i inomhusluft så låg som möjligt. Ett vanligt riktvärde är 100 becquerel per kubikmeter (Bq/m³). Genom att sätta gränsvärden kan man minimera risken för lungcancer orsakad av radon. Gränsvärdena gör det möjligt att jämföra radonhalter mellan olika länder och regioner och kan fungera som en drivkraft för att vidta åtgärder för att minska radonhalten i hus och byggnader. För att kunna vidta åtgärder måste radonhalten mätas i hus och byggnader. Om radonhalten är för hög måste åtgärder vidtas för att sänka den. Det är viktigt att sprida kunskap om risken med radon och hur man kan skydda sig.
Åtgärder vid halter över referensnivån
Halter över referensnivån bör åtgärdas. Om radonhalten överskrider de fastställda riktvärdena eller gränsvärdena bör en utredning (radonbesiktning) genomföras för att identifiera orsaken. Målet är att fastställa vilka saneringsåtgärder som behövs för att lösa problemet (radonsanering). Du har möjlighet att dra av kostnader för radonsanering genom rotavdrag (skatteavdrag). För ytterligare detaljer och information angående rotavdrag, besök Skatteverkets webbplats.
Markradon är den vanligaste källan till radon i våra byggnader och bostäder. Om grunden inte är tillräckligt tät kan den radonhaltiga markluften sugas in i huset, vilket kan leda till ohälsosamt höga radonhalter inomhus.
Upptäckter du höga radonhalter i ditt hem är det viktigt att vidta åtgärder så snart som möjligt. Vilken åtgärd som är lämpligast beror på var radonet kommer ifrån och husets konstruktion. Vanliga åtgärder är tätning, förbättrad ventilation, radonsug, och radonbrunn. För att hitta den bästa lösningen för ditt hus är det viktigt att göra en radonbesiktning. En besiktningsman kan bedöma var radonet kommer ifrån och ge dig skräddarsydda råd om vilka åtgärder som behövs. Efter genomförda åtgärder är det viktigt att göra en ny radonmätning för att kontrollera att radonhalten har sjunkit till en acceptabel nivå. Problemet med radon är mer utbrett än många tror. Det förekommer i alla typer av hus och byggnader, både gamla och nya.
Radonbesiktning
Om man upptäcker förhöjda radonhalter efter en radonmätning bör en radonbesiktning utföras som en nästa åtgärd. Att genomföra en radonbesiktning är en enkel process som utförs direkt hemma på plats. Målet med denna besiktning är att klargöra vilka åtgärder som behövs för att lösa problemet. Vid besiktningen hjälper en besiktningsman dig med att få en klar bild av hur radonet kommer in och hur det kan tas bort.
Radon kan ha flera olika källor: marken under huset, byggnadsmaterial som innehåller radium (till exempel blåbetong) eller hushållsvattnet. En radonbesiktning innebär en grundlig genomgång av huset för att identifiera dessa källor .Besiktningsmannen kommer att kontrollera husets konstruktion, ventilationssystem och leta efter potentiella läckor. Dessutom görs mätningar av gammastrålningen från byggnaden. När besiktningen är klar får du ett utlåtande med förslag på vilka åtgärder som behövs för att sänka radonhalten. Åtgärderna kan variera beroende på var radonet kommer ifrån och hur höga halterna är.
Radonsanering
Efter radonmätning och radonbesiktning, blir nästa steg att överväga radonsanering. Beroende på källan finns det olika metoder för radonsanering. För radon som kommer från byggmaterial, krävs ökad luftomsättning genom installation eller förbättring av ventilationssystemet. Vid radon i hushållsvattnet måste vattnet luftas innan det når bostaden. För att hantera radon som tränger in från marken kan sanering utföras genom användning av radonsug, radonbrunnar eller tätningar.
När radon sipprar in i huset från marken är installation av ett radonsug den vanligaste metoden för att sänka radonhalten.Ett radonsug skapar undertryck under huset och förhindrar på så sätt att radonet tränger upp i bostaden. Jämfört med att bara förbättra ventilationen inomhus är ett radonsug ofta både effektivare och billigare. Om det förutom markradon också finns en betydande radonavgång från byggnadsmaterial, som till exempel blåbetong, kan det vara nödvändigt att kombinera radonsugen med förbättrad ventilation.
Radonmätning
För att få pålitliga resultat och ett årsmedelvärde är det bäst att göra radonmätning under eldningssäsongen, från 1 oktober till och med 30 april och helst i minst två månader. Användning av spårfilmsdosor för långtidsmätningar är det säkraste sättet att mäta radon och ger dig en tillförlitlig bild över årsmedelvärdet. Med mätdosor från ett SWEDAC-ackrediterat laboratorium kan du enkelt genomföra en ackrediterad långtidsmätning helt på egen hand.
Om du behöver snabba resultat på kort tid kan du välja en korttidsmätning. Tänk på att en korttidsmätning endast ger rådgivande information, men det är ett bra alternativ vid tillfällen som husköp eller efter genomförda åtgärder. Radonhalten varierar dagligen och med årstiderna på grund av temperatur, vind, ventilation och hur du vädrar. Därför är det klokt att mäta över en längre period för att få ett pålitligt årsmedelvärde. Ju längre tid du mäter, desto mer exakta och tillförlitliga blir resultaten.
Det enda sättet att upptäcka höga halter av radon är genom att göra en radonmätning. Vi står till din tjänst när det kommer till radonmätningar, oavsett om det är i bostäder, flerbostadshus, skolor, förskolor eller arbetsplatser. Dessutom tillhandahåller vi tjänster som radonbesiktning, radonsanering, radonutredning och läcksökning. För att erhålla ett årsmedelvärde krävs en långtidsmätning som ska pågå under minst två månader under perioden 1 oktober till 30 april. Om tidsbegränsningar förhindrar en långtidsmätning (till exempel vid husköp), rekommenderas en rådgivande korttidsmätning som ett alternativ.
Långtidsmätning
En långtidsmätning är det säkraste sättet att mäta radon på och ger ett årsmedelvärde. Mätningen ska göras under eldningssäsongen från 1 oktober till 30 april, under minst två månader. Målet med en långtidsmätning är att, under vanliga levnadsvillkor, ta reda på om man utsätts för skadliga radonhalter. Vi erbjuder objektiv ackrediterad radonmätning med Europas snabbaste svarttider och Sveriges bästa telefonsupport. Vi hjälper dig mäta radonhalten både tryggt och kostnadseffektivt.
Varför är det viktigt att mäta radon? Efter rökning är radon den vanligaste orsaken till lungcancer. Radon finns i många hus. Radon förekommer i alla typer av hus, både nybyggda och äldre. Radonhalten kan variera från hus till hus och även inom samma hus. Genom att mäta radon och vidta åtgärder kan du skapa en hälsosammare miljö för både dig själv och din familj.
Korttidsmätning
Vanliga frågor och svar radon gränsvärde
Vilket radon gränsvärde är farligt?
Det rekommenderade gränsvärdet för radonhalten i inomhusluften är 200 Bq/m3. Överskrids detta värde kan det utgöra en risk för människors hälsa. Vid 800 Bq/m3 ökar risken för lungcancer med 128 procent enligt Strålskyddsmyndigheten.
Hur farligt är radon?
Hur vet man om ett hus har radon?
Det enda sättet att upptäcka radon är genom mätning. För ett tillförlitligt resultat och för att få fram ett årsmedelvärde ska radonmätningen göras under eldningssäsongen (1 oktober – 30 april), under minst två månader.
Behöver man åtgärda radon?
Ja, det är viktigt att du får hjälp med att identifiera orsaken till problemet för att kunna sätta in rätt åtgärder för att få bukt med problemet. Att exponeras för förhöjda halter av radon under en längre tid kan vara farligt för hälsan, eftersom det kan öka risken för lungcancer.
Vad är normalt radon gränsvärde?
Hur sänker man radonhalten i ett hus?
Vilka hus har oftast radon?
Alla hus kan vara så kallade radonhus. Det enda sättet att upptäcka radon är att göra en radonmätning.
Radonmätning i Stockholm, Göteborg och Malmö
Vi erbjuder kostnadseffektiv, trygg och ackrediterad radonmätning i Stockholm, Göteborg och Malmö. Vi erbjuder också radonbesiktning (tar cirka en timme) och radonutredning (mer omfattande och tidskrävande) där vi ser över huskonstruktionen, mäter gammastrålning, söker läckor och bedömer ventilationen. När vi har fått en klar bild får du veta vilka saneringsåtgärder som krävs för att komma åt problemet. Vi hjälper dig med en långsiktig lösning som är säker.
Gör din radonmätning själv, det är enkelt! Eller få hjälp av oss med mer avancerade mätningar, till exempel med rådgivande mätning vid husförsäljning eller läcksökning i problemvillor, etc.