VENTILATION
En väl fungerande ventilation är avgörande för en bra inomhusmiljö. Utan tillräcklig luftomsättning kan skadliga ämnen, fukt och radon samlas i byggnaden.
Radon är en osynlig och luktfri gas som kan tränga in i byggnader och utgör en av de vanligaste orsakerna till lungcancer i Sverige. Genom att kombinera effektiv ventilation med regelbundna mätningar kan man minska riskerna och skapa ett tryggare hem.
Om ventilation
Ventilation är ett av de viktigaste systemen i en byggnad eftersom det påverkar både människors hälsa, bekvämlighet och själva byggnadens livslängd. Grundtanken med ventilation är enkel, att byta ut förorenad inomhusluft mot friskare uteluft. På så vis minskas halten av fukt, partiklar, koldioxid, kemiska ämnen och andra luftföroreningar som kan påverka oss negativt. I bostäder, skolor och arbetsplatser tillbringar vi merparten av vår tid inomhus, vilket gör att luftkvaliteten är avgörande för välbefinnande och produktivitet. Om ventilationen inte fungerar som den ska kan det leda till symtom som trötthet, huvudvärk, koncentrationssvårigheter och irritation i ögon eller luftvägar. På längre sikt kan bristfällig ventilation även bidra till mögelproblem och försämrad byggnadskonstruktion.
Det finns olika typer av ventilationssystem, valet beror på byggnadens utformning, ålder och behov. Naturlig ventilation bygger på att luft strömmar in och ut genom ventiler, springor och öppningar, ofta med hjälp av temperaturskillnader och vindtryck. Detta var vanligt i äldre byggnader men är svårt att kontrollera och ger ofta ojämn luftomsättning. Mekanisk ventilation är vanligare i moderna byggnader och innebär att fläktar driver luftflödet. Systemen kan vara antingen frånluftsventilation, där förorenad luft sugs ut och ersätts med ny luft genom ventiler, eller till- och frånluftsventilation där både in- och utluft styrs mekaniskt. I mer avancerade system används värmeåtervinning, vilket gör att energin från den varma inomhusluften tas tillvara när den möter den inkommande kalla luften. På så sätt kombineras bra luftkvalitet med energieffektivitet. Ett väl fungerande ventilationssystem måste inte bara vara rätt installerat, utan också regelbundet underhållet. Filter behöver bytas, kanaler rengöras och systemets funktion kontrolleras. Om detta inte görs kan effekten av ventilationen minska, vilket både påverkar inomhusmiljön och kan leda till ökade energikostnader.
Ventilation har även en viktig roll i att hantera radon, en radioaktiv gas som kan tränga in och samlas i byggnader. God luftomsättning kan bidra till att hålla radonhalten på en låg nivå. Samtidigt är ventilation avgörande för att förebygga fukt- och mögelskador, något som särskilt märks i kök, badrum och tvättutrymmen där fuktbelastningen är hög. Ventilation är inte bara en teknisk detalj i en byggnad, utan en grundläggande faktor för hälsa, trivsel och hållbarhet. Bra ventilation gör att vi kan andas lättare, må bättre och samtidigt skydda våra bostäder!
Fem viktiga fakta om ventilation
Ger friskare inomhusluft
Transporterar bort koldioxid, damm, allergener och föroreningar samtidigt som ny, syresatt luft tillförs.
Förebygger fukt- och mögelskador
Rätt ventilation minskar risken för kondens, fuktskador och dålig lukt.
Skyddar hälsan
Minskar symtom som huvudvärk, trötthet och irritation i luftvägarna, samt bidrar till bättre sömn och koncentration.
Kan spara energi
Moderna system med värmeåtervinning kombinerar god luftkvalitet med lägre uppvärmningskostnader.
Kräver underhåll
Filterbyten, rengöring av kanaler och regelbundna kontroller är nödvändiga för att ventilationen ska fungera optimalt.
Så påverkas din hälsa av luftkvaliteten hemma
Inomhusluften har större betydelse för vår hälsa än många tror. Eftersom vi tillbringar upp till 90 procent av vår tid inomhus påverkar kvaliteten på den luft vi andas allt från vårt välbefinnande i vardagen till vår långsiktiga hälsa. Om luften är dåligt ventilerad kan koldioxidhalten bli hög, vilket ofta leder till trötthet, huvudvärk och koncentrationssvårigheter. Även fukt, damm och allergener som pollen eller pälsdjursrester kan stanna kvar i luften och orsaka allergiska besvär eller irritation i luftvägarna.
Ett annat problem är flyktiga organiska ämnen (så kallade VOC:er) som kan avges från byggmaterial, möbler och rengöringsmedel. Höga halter av dessa ämnen kan irritera ögon, näsa och svalg, men även påverka sömnen och ge en känsla av dålig inomhusluft. På längre sikt kan en bristande luftkvalitet bidra till utveckling eller försämring av astma och andra lungsjukdomar.
Bra ventilation spelar därför en avgörande roll. Genom att säkerställa ett kontinuerligt luftflöde transporteras fukt och föroreningar bort, samtidigt som frisk luft tillförs. På så sätt skapas en mer balanserad inomhusmiljö där människor mår bättre, sover bättre och får mer energi i vardagen.
Vanliga problem med ventilation – och hur du undviker dem
Många husägare upplever problem med ventilationen utan att alltid förstå vad som ligger bakom. Ett vanligt tecken är att luften känns ”instängd” eller att fönstren immar igen. Detta kan tyda på att luftomsättningen är otillräcklig, vilket i sin tur kan orsaka fuktproblem och risk för mögel.
Ett annat vanligt problem är dåligt underhåll av ventilationssystem. Smutsiga filter och igensatta kanaler gör att systemet tappar effektivitet. Det leder inte bara till försämrad luftkvalitet, utan kan även öka energiförbrukningen när fläktar måste arbeta hårdare. I äldre byggnader kan ventilationen dessutom vara ojämn, med vissa rum som blir för kalla och andra som inte får tillräckligt med frisk luft.
För att undvika dessa problem är regelbundet underhåll avgörande. Filter bör bytas minst ett par gånger per år och kanaler bör kontrolleras och rengöras vid behov. Det är också viktigt att se över ventilationen i våtrum, eftersom fuktbelastningen där är extra hög. Om du misstänker att ditt system inte fungerar som det ska, kan en ventilationskontroll eller OVK (obligatorisk ventilationskontroll) ge tydliga svar och rekommendationer.
Genom att vara uppmärksam på tidiga signaler som dålig lukt, kondens eller ovanligt dammiga ytor – kan du snabbt åtgärda problem innan de blir mer kostsamma. Ett väl fungerande ventilationssystem skapar inte bara ett hälsosamt inomhusklimat, utan sparar även energi och skyddar byggnaden på lång sikt.
Ventilationens roll i att minska radonhalten
Radon är en radioaktiv gas som bildas naturligt i marken och kan tränga in i byggnader genom sprickor, grundkonstruktioner eller via hushållsvatten. Gasen är både osynlig och luktfri, vilket gör att den ofta upptäcks först vid mätning. Långvarig exponering för förhöjda radonhalter ökar risken för lungcancer, vilket gör det till en av de allvarligaste inomhusproblemen i Sverige.
En effektiv ventilation är en av de viktigaste åtgärderna för att minska radonhalten i en byggnad. Genom att öka luftomsättningen späds radonet ut och transporteras bort innan det hinner samlas i skadliga koncentrationer. I många fall kan det räcka med att förbättra eller justera befintliga ventilationssystem för att nå ner under riktvärdet.
Om radonproblemen är större kan mer avancerade lösningar behövas, som att kombinera ventilation med radonsug eller radonbrunn som förhindrar att gasen tar sig in från marken. Oavsett metod är det viktigt att först göra en noggrann mätning för att kartlägga problemet, och därefter välja rätt åtgärder. Ventilationens roll blir därmed inte bara att förbättra den allmänna luftkvaliteten, utan också att aktivt skydda mot en osynlig hälsorisk.
Olika typer av ventilationssystem
Ventilation kan lösas på flera sätt, och vilken typ av system som används beror ofta på byggnadens ålder, konstruktion och energikrav. De två huvudsakliga är naturlig och mekanisk ventilation.
Naturlig ventilation bygger på att luft tar sig in och ut genom ventiler, otätheter, fönster och skorstenar. Luftflödet styrs av temperaturskillnader mellan ute- och inneluft samt av vindens tryck mot byggnaden. Denna typ av ventilation var standard i äldre hus, men är svår att kontrollera och fungerar ofta sämre i moderna, tätare byggnader. Resultatet kan bli ojämn luftomsättning och risk för fuktproblem.
Mekanisk ventilation använder fläktar för att styra luftflödena. Det finns olika varianter:
– Frånluftsventilation – där luft sugs ut med fläktar och ny luft tillförs genom ventiler.
– Tillufts- och frånluftsventilation – där både till- och frånluft styrs mekaniskt, vilket ger bättre kontroll över luftkvaliteten.
– FTX-system (med värmeåtervinning) – där värmen från den använda inomhusluften återvinns och överförs till den inkommande uteluften. Detta är en energieffektiv lösning som ger bra luftomsättning utan onödiga värmeförluster.
Valet av system påverkar inte bara inomhusmiljön utan också energiförbrukningen. Därför är det viktigt att se ventilationen som en investering i både hälsa, komfort och långsiktig hållbarhet.
Fem enkla tips för friskare inomhusluft
Vädra regelbundet
Särskilt i sovrum och vardagsrum. Kort korsdrag byter ut luften snabbt utan att slösa energi.
Ha gröna växter
De binder damm och kan till viss del rena luften.
Städa
Dammsug med HEPA-filter och fuktmoppa golven för att minska damm och allergener.
Rengör ventiler
Se till att de inte är blockerade och byt filter i mekaniska system minst ett par gånger per år.
Undvik starka kemikalier
Välj mildare rengöringsmedel och vädra efter städning för att minska mängden skadliga ämnen i luften.
Radon i bostäder – därför är bra ventilation en del av lösningen
Vid förhöjda radonhalter innebär det en hälsorisk, främst genom att öka risken för lungcancer vid långvarig exponering. Eftersom gasen lätt samlas i inomhusluften är ventilation en avgörande del av lösningen.
Ett väl fungerande ventilationssystem minskar radonhalten genom att späda ut gasen och föra bort den ur byggnaden. I många fall kan en justering eller förbättring av befintlig ventilation räcka för att sänka radonvärdena under riktlinjerna. För äldre hus med bristfällig luftomsättning kan installation av mekanisk ventilation med till- och frånluftsflöden vara en effektiv åtgärd.
Ventilation löser dock inte alla problem på egen hand. I vissa fall behöver den kombineras med radonsug, radonbrunn eller tätningar. Men som första steg är ventilation ofta den mest tillgängliga och direkta lösningen för att förbättra inomhusluften.
Radonmätning och ventilation – två steg för ett hälsosamt hem
För att veta om du har radon i bostaden är en mätning alltid det första steget. Eftersom radon är osynligt och luktfritt går det inte att upptäcka utan särskilda mätinstrument. Långtidsmätning under minst två månader, helst under eldningssäsong (oktober–april), ger det mest tillförlitliga resultatet.
När mätningen är gjord kan man bedöma vilka åtgärder som behövs. Om halterna är förhöjda är ventilationen en central del i att sänka nivåerna. Genom att förbättra luftflödet, installera eller justera mekaniska system och säkerställa jämn luftomsättning kan man ofta nå stora förbättringar.
I vissa fall kan ventilation behöva kompletteras med andra åtgärder, men kombinationen av mätning och förbättrad luftomsättning är grunden för att skapa ett tryggt och hälsosamt hem.
Så kan du själv förbättra luftflödet och sänka radonhalten
Det finns flera enkla åtgärder du själv kan göra för att förbättra luftflödet i ditt hem och på så sätt bidra till att sänka radonhalten:
– Vädra smart – skapa korsdrag under korta perioder för att snabbt byta ut instängd luft mot frisk uteluft.
– Håll ventiler öppna – täpp inte till friskluftsintag eller ventiler, även om det känns dragigt under kalla månader.
– Kontrollera ventiler och filter – rengör regelbundet och byt filter i mekaniska system för att säkerställa god funktion.
– Säkra våtrum och källare – se till att badrum, tvättstuga och källare har tillräcklig ventilation eftersom radon ofta tar sig in via marken där.
– Undvik stängda rum – låt innerdörrar stå öppna så att luften kan cirkulera i hela huset.
Dessa åtgärder kan inte alltid lösa radonproblem helt, men de förbättrar luftomsättningen och bidrar till en hälsosammare inomhusmiljö.
Radonmätning
I Sverige är riktvärdet för radon i bostäder och allmänna lokaler satt till 200 Bq/m³. Långvarig exponering för halter över denna nivå ökar risken för lungcancer. Faktum är att radon är den näst vanligaste orsaken till lungcancer efter rökning och beräknas orsaka omkring 500 fall per år i landet. Det uppskattas att cirka 325 000 bostäder i Sverige har förhöjda radonhalter, vilket gör regelbunden mätning nödvändig. Radonmätning är det enda sättet att säkerställa en trygg inomhusmiljö, både i bostäder, arbetsplatser, skolor och förskolor.
En radonmätning är enkel att genomföra och ger ett tillförlitligt årsmedelvärde när den görs med mätdosor från ett SWEDAC-ackrediterat laboratorium. Vi erbjuder säkra och kostnadseffektiva lösningar som du kan utföra själv hemma.
Långtidsmätning
Korttidsmätning
En korttidsmätning passar när tiden för en långtidsmätning inte finns, exempelvis vid husköp eller efter utförda åtgärder. En korttidsmätning genomförs på samma sätt som en långtidsmätning och ska pågå minst 7 dygn, helst 10 dygn.
Obs! Resultatet är endast rådgivande och bör endast göras när tiden inte räcker till en långtidsmätning.
Rikt- och gränsvärden för radon
- I bostäder och lokaler för allmänna ändamål (offentliga byggnader) 200 Bq/m3
- Nya byggnader 200 Bq/m3
- Arbetsplatser ovan mark 200 Bq/m3
Vid en årlig arbetstid på 1800 timmar, motsvarande en vanlig heltidsanställning.
- Arbetsplatser i färdigställda och inredda bergrum och berganläggningar 400 Bq/m3
Vid en årlig arbetstid på 1800 timmar, motsvarande en vanlig heltidsanställning.
- Berg- och gruvarbete eller byggnadsarbete under mark 1300 Bq/m3
Gäller vid en årlig arbetstid på 1600 timmar.
- Gammastrålning nya byggnader 0,3 µSv/h
Gränsvärde där människor vistas mer än tillfälligt.
- Gammastrålning från byggnadsmaterial 1,0 mSv/år
Årlig exponering för personer som vistas i byggnaden.
- Dricksvatten 100 Bq/l tjänligt med anmärkning
1 000 Bq/l är otjänligt och ska inte drickas.
Guide: Vad har jag för ventilation?
Ventilation är en av de viktigaste, men ofta förbisedda, faktorerna för ett hälsosamt boende. Ett bra ventilationssystem ser till att fukt, föroreningar och dålig luft transporteras ut, samtidigt som frisk, syrerik luft förs in. Men vilka typer av ventilationssystem finns det, och vilket har du i ditt hus?
1. Självdrag (S-ventilation)
Självdrag, även kallat naturlig ventilation, bygger på att varm luft stiger (skorstenseffekt) och att vindtrycket påverkar huset. Luften tas in genom ventiler, fönsterspringor och otätheter, och släpps ut via skorstenar eller takhuvar. Systemet kräver ingen el förutom eventuell badrumsfläkt.
Kännetecken:
– Du har en murstock eller skorsten som används för ventilation.
– Det finns enkla ventiler i väggarna, men inga synliga fläktar (förutom eventuellt köksfläkt och i våtrum).
– Ventilationen fungerar bäst när det är kallt ute och varmt inne.
Även om namnet antyder att det ”drar själv”, är självdrag ofta ineffektivt och svårt att styra. I moderna, välisolerade hus är det i princip omöjligt att uppnå tillräcklig ventilation med enbart självdrag.
2. Mekanisk frånluft (F-ventilation)
Detta system använder en fläkt som är centralt placerad (ofta på taket eller i ett aggregat) för att suga ut gammal luft från kök, badrum och tvättstuga. När luften sugs ut skapas ett undertryck i huset, vilket gör att ny, frisk luft sugs in genom ventiler, spaltventiler (i fönstren) eller andra tilluftsöppningar.
Kännetecken:
– Du har en fläkt eller ett aggregat som kontinuerligt drar ut luft (frånluft).
– Du har rena, enkla ventiler i sovrum och vardagsrum där luften kommer in.
– Luften som kommer in är uteluft – den värms alltså inte upp.
Detta system är en stor förbättring jämfört med självdrag men har nackdelen att den inkommande luften är kall, vilket kan skapa drag och leda till höga uppvärmningskostnader.
3. Mekanisk från- och tilluft med värmeåtervinning (FTX-ventilation)
FTX är det modernaste och mest energieffektiva systemet. Det använder två fläktar – en för att styra frånluften (ut ur huset) och en för att styra tilluften (in i huset). Det viktigaste är dock värmeväxlaren inuti aggregatet. När den varma frånluften passerar värmeväxlaren, överförs cirsula 80–90% av värmen till den kalla tilluften, utan att luftströmmarna blandas.
Kännetecken:
– Ett centralt ventilationsaggregat finns (ofta på vind, i tvättstuga eller förråd).
– Inga inloppsventiler i ytterväggarna; all luft kommer in via kanaler och munstycken i tak/väggar.
– Inkommande luft håller en behaglig temperatur även på vintern.
Detta system ger bäst komfort, renast luft (tack vare filter) och lägst energiförbrukning. Det är standard i alla nya bostäder.
Så tar du reda på din ventilation
1. Leta: Titta på vinden, i tvättstugan, eller i ett pannrum. Har du ett stort metallskåp eller en låda med ventilationsrör anslutna? Detta tyder på ett F- eller FTX-system.
2. Kontrollera ventiler:
FTX: Om du har galler i taket eller högt upp på väggarna i alla rum, där luft både verkar blåsa ut och sugas in, är det sannolikt ett FTX-system.
F- eller S-system: Titta efter ventiler som sitter i ytterväggarna i sovrum och vardagsrum. Dessa kallas spaltventiler (i fönsterkarmar) eller väggventiler och indikerar att luften kommer in därifrån.
3. Kolla fuktutrymmen: Undersök badrum, kök och tvättstuga. Har du en fläkt som går kontinuerligt? Detta är ett tydligt tecken på mekanisk ventilation (F eller FTX).
4. Kontakta en expert: Är du osäker? En ventilationsfirma kan snabbt inspektera ditt hus, mäta luftflöden och ge dig ett exakt svar.
Att veta vilken typ av ventilation du har är nyckeln till att kunna underhålla det korrekt (t.ex. byta filter i F- och FTX-system) och säkerställa att du och din familj andas den renaste och hälsosammaste luften.
Därför är god ventilation A och O för ditt hem
Ventilation är sällan det första man tänker på när man pratar om heminredning eller renovering, men faktum är att det är den absolut viktigaste faktorn för både din hälsa och ditt hus välmående. God ventilation är helt enkelt A och O för ett fungerande hem. Här är de tre största anledningarna till varför ett effektivt ventilationssystem är en kritisk investering.
1. För din hälsa
Ren luft in, dålig luft ut. Vi tillbringar majoriteten av vår tid inomhus, och luften vi andas där påverkar oss direkt. Dålig ventilation skapar en cocktail av föroreningar som kan leda till allvarliga problem: Människor, matlagning, dusch och tvätt genererar stora mängder fukt. Om luften inte byts ut stannar fukten kvar, vilket är den perfekta grogrunden för mögel och bakterier. Mögel kan leda till andningsbesvär, allergier och kronisk hosta. När vi andas ut ökar CO2-nivån i rummet. Höga nivåer av CO2 gör oss trötta, okoncentrerade och kan ge huvudvärk – särskilt i sovrum och kontor. Kort sagt ett välventilerat hem ger dig bättre sömn, mer energi och minskar risken för sjukdomar.
2. Skyddar fastigheten
Ventilation handlar inte bara om luft, det handlar om att kontrollera fukt. Fukt som inte ventileras bort har en förödande effekt på byggnadens konstruktion. Utan effektiv frånluft i badrummet tränger fukten in i väggar, golv och tak, vilket riskerar att skada tätskikt och material. Överdriven fuktighet kan på sikt leda till rötskador i träkonstruktioner och korrosion på metallkomponenter. När varm inomhusluft möter kalla ytor (som fönster) bildas kondens. Korrekt ventilation minskar risken för kondensbildning på fönster och fönsterkarmar. Genom att säkerställa kontinuerligt luftflöde förlänger du livslängden på ditt hus och undviker dyra renoveringar.
3. Energieffektivitet
Många tror att man slösar energi genom att ventilera, men moderna system bevisar motsatsen, särskilt FTX-system (Mekanisk till- och frånluft med värmeåtervinning). Ett FTX-system återvinner upp till 85-90% av värmen i luften som sugs ut och använder den för att värma upp den kalla luften som blåses in. Du behåller värmen, men byter ut luften. När ventilationen är mekaniskt styrd har du full kontroll. Du behöver inte manuellt öppna fönster (vilket slösar värme) eller oroa dig för självdrag som varierar med vädret.
Sänk energikostnaden med smart ventilation
Många husägare ser ventilation som en energislukare, man oroar sig för att värdefull inomhusvärme blåser rakt ut genom ventilationskanalerna. Historiskt sett har detta varit sant. Men dagens smarta ventilationssystem har vänt på steken. De är designade för att ge dig frisk luft utan att slösa energi. Att uppgradera till ett modernt, energieffektivt system kan vara en av de smartaste investeringarna du gör för att permanent sänka dina uppvärmningskostnader.
Hemligheten: Värmeåtervinning (FTX). Nyckeln till att spara pengar på ventilation är värmeåtervinning. Detta möjliggörs av ett system som kallas FTX (Från- och Tilluftsventilation med Värmeväxlare). Istället för att bara suga ut luft och låta kall luft sippra in (som i F-system), har FTX full kontroll över både utflödet och inflödet av luft. Den varma, förorenade luften som sugs ut från kök och badrum leds in i en central värmeväxlare. Samtidigt dras den kalla, friska utomhusluften in i samma växlare. Luften blandas aldrig, men de passerar tätt intill varandra. Värmeväxlaren överför upp till 85–90% av värmen från den utgående luften till den ingående luften. Den friska luften som sedan blåses in i huset är redan förvärmd utan att du behövt använda husets uppvärmningssystem. Detta innebär att du behåller värmen men byter ut luften, vilket dramatiskt minskar behovet av att elda eller slå på värmepumpen för att kompensera.
Utöver själva principen med värmeåtervinning bidrar moderna system till energibesparing genom smart styrning. Många system kan utrustas med sensorer som mäter koldioxidnivåer (CO2) eller fukt (RH). Fläktarna ökar bara hastigheten när det verkligen behövs, till exempel under matlagning eller när många människor är samlade i ett rum. När luften är ren sänks hastigheten, vilket sparar el för fläktarna. Dagens fläktar, ofta av EC-typ (elektroniskt kommuterade), är extremt effektiva. De drar minimalt med el jämfört med äldre modeller, även vid höga varvtal. Systemet tar vara på all intern värme du skapar – från människor, datorer, belysning och hushållsapparater – och återför den till tilluften istället för att bara släppa ut den.
När lönar det sig att byta? Om du idag har ett äldre självdragssystem eller enbart mekanisk frånluft (F), är potentialen för energibesparing med ett modernt FTX-system mycket stor. Även om installationskostnaden kan vara hög, innebär den stora sänkningen av uppvärmningskostnader att investeringen ofta har betalat sig själv inom en överskådlig framtid. Kort sagt, smart ventilation ger dig det bästa av två världar: Frisk inomhusluft och lägre energiräkningar.
Har du självdrag? Så moderniserar du ventilationen
Många hus byggda före 1970-talet har självdragsventilation, ett passivt system som förlitade sig på att varm luft steg och läckage i konstruktionen. Att uppgradera från självdrag är nödvändigt för att motverka fukt, mögel och dålig luft, men det måste göras utan att kompromissa med husets estetik och konstruktion. Problemet med självdrag är dess pålitlighet. Det fungerar bra kalla vinterdagar när skorstenen är varm och temperaturskillnaden mellan inne och ute är stor. Det fungerar nästan inte alls under sommaren, eller om huset har tilläggsisolerats och tätats. När du moderniserar vill du uppnå kontroll över luftflödet samtidigt som du undviker att riva upp hela huset med nya ventilationskanaler. Det första och enklaste steget är att införa ett mekaniskt stöd för att säkerställa att luften alltid dras ut. Detta är det mest diskreta sättet att modernisera ventilationen i ett äldre hus. Installera effektiva frånluftsfläktar i de kritiska zonerna: badrum, tvättstuga och kök. Dessa fläktar skapar ett ständigt, svagt undertryck i huset. Se till att det finns fungerande och rena spaltventiler (tilluftsdon) i sovrum och vardagsrum. Undertrycket gör att frisk luft utifrån dras in genom dessa ventiler, vilket skapar ett kontrollerat flöde genom huset. Fördelen är en relativt låg kostnad och minimala ingrepp. Det ger en god grundventilation och tar bort fukt.
Att installera ett komplett FTX-system (med kanaler i alla rum) i ett äldre hus kan vara extremt dyrt och komplicerat. Lösningen är då decentraliserad FTX. Detta system använder små, värmeåtervinnande enheter som monteras direkt i ytterväggen i de rum där de behövs, oftast i par: Det här återvinner upp till 80% av värmen. Inga stora kanaler behövs, vilket är perfekt för renovering. Systemet är tyst och minskar kallras. Även om du installerar mekaniskt stöd är det viktigt att dina gamla självdragskanaler fortfarande kan användas. Se till att eventuella gamla ventilationskanaler (ofta i skorstenen) är fria från sot, fågelbon och skräp. En ren kanal bidrar till att transportera bort luften snabbare. Många fuktproblem i äldre hus härstammar från otillräcklig ventilation i vind eller krypgrund. En modernisering kan innebära att dessa utrymmen får separata, behovsstyrda fläktar.
Genom att kombinera diskret mekanisk styrning med utnyttjande av husets befintliga kanaler, kan du ge ditt självdragshus den moderna, kontrollerade ventilation det behöver – utan att förstöra dess själ.
Fläktar och ventilation
Fläktar i ett hus kan bidra till luftcirkulation, men de är inte samma sak som ett komplett ventilationssystem. Vanliga cirkulationsfläktar (till exempel en golv- eller takfläkt) flyttar bara runt den befintliga luften i rummet. De byter inte ut luften mot ny frisk uteluft, och därmed räknas de inte som ventilation.
Köksfläktar och badrumsfläktar däremot är en del av ventilationen eftersom de transporterar bort förorenad eller fuktig luft ur huset och oftast ersätts den luften med ny via ventiler eller springor. Mekaniska ventilationssystem (som FTX, till- och frånluftsventilation eller frånluftsfläktar) använder fläktar för att skapa ett styrt luftflöde – det är detta som räknas som riktig ventilation.
Kort sagt: en lös fläkt = inte ventilation, men fläktar som är inbyggda i ett system för att föra ut gammal luft och ta in ny = ventilation.
Köksfläkt
En köksfläkt räknas som en del av husets ventilation, men den är specialiserad och har en tydlig uppgift: att föra bort matos, fukt och fettpartiklar som bildas vid matlagning. Köksfläkten suger upp luft ovanför spisen. Luften leds sedan antingen ut ur huset (utsugsfläkt) eller renas genom filter och återcirkuleras tillbaka in i köket (recirkulationsfläkt). Utsugsfläkt är den mest effektiva lösningen, eftersom matos och fukt förs ut ur byggnaden. Den bidrar till det totala luftutbytet i bostaden.
Recirkulationsfläkt passerar luften genom fettfilter och ofta även kolfilter innan den släpps tillbaka i rummet. Den tar bort lukt till viss del men förbättrar inte luftväxlingen eftersom den inte tillför ny luft. I många moderna hus är köksfläkten kopplad till det mekaniska ventilationssystemet. Därför måste den vara anpassad så att den inte stör luftflödet i resten av byggnaden. För att köksfläkten ska fungera som tänkt behöver fettfiltret rengöras eller bytas regelbundet. Kolfilter i recirkulerande modeller bör också bytas med jämna mellanrum.
En köksfläkt är en viktig del av ventilationen i köket, men den ersätter inte ett komplett ventilationssystem för hela huset.
Badrumsfläkt
En badrumsfläkt är en viktig komponent för att upprätthålla ett hälsosamt inomhusklimat. Dess huvudsakliga uppgift är att effektivt avlägsna fukt och dålig lukt, vilket är särskilt viktigt i utrymmen som badrum. Utan en fungerande ventilation kan fukt leda till mögeltillväxt och fuktskador på väggar och tak.
Det finns olika typer av badrumsfläktar som passar olika behov och installationer.
Standardfläkt: Denna typ av fläkt sätts oftast igång manuellt med en strömbrytare. De kan även kopplas till belysningen så att fläkten startar när du tänder ljuset i badrummet.
Fläkt med timer: Har en inbyggd timer som gör att den fortsätter att gå en bestämd tid efter att strömmen slagits av. Detta säkerställer att all fukt ventileras ut ordentligt även efter att du lämnat badrummet.
Fläkt med fuktsensor: Denna typ är mer avancerad. Den känner av fuktnivån i luften och startar automatiskt när fukten når en viss nivå. Fläkten stängs sedan av när fukten har minskat till en normal nivå.
Fläkt med närvarosensor: Perfekt för utrymmen som används sällan. Denna fläkt startar när den känner av rörelse i rummet.
Genom att välja rätt fläkt för ditt badrum kan du inte bara förhindra fuktskador och mögel, utan också bidra till ett fräschare och mer behagligt inomhusklimat.
Lagar, regler och krav
Bra inomhusluft är grundläggande för människors hälsa och välbefinnande. I Sverige regleras kraven på inomhusmiljön com luftkvaliteten, av flera lagar och myndigheter. Huvudansvaret ligger på fastighetsägaren eller den som har rådighet över lokalen, oavsett om det gäller bostäder, skolor, sjukhus eller arbetsplatser. Kraven på inomhusluft i Sverige styrs av ett tredelat myndighetsansvar: Boverket sätter standarden för byggnaders grundläggande luftväxling och kvalitet. Arbetsmiljöverket fokuserar på att reglera ventilationen och luftkvaliteten i arbetslokaler (såsom skolor och kontor). Folkhälsomyndigheten bidrar med kompletterande regler om luftkvalitet och ventilation kopplade till Miljöbalken.
Sammanfattning om ventilation
En väl fungerande ventilation är avgörande för en bra inomhusmiljö och din hälsa. Den ser till att förorenad luft byts ut mot frisk utomhusluft, vilket minskar mängden av fukt, damm, kemiska ämnen och koldioxid. Dålig ventilation kan leda till hälsoproblem som huvudvärk, trötthet, astma och allergier.
Ventilation spelar en viktig roll för att minska halten av radon, en osynlig och luktfri gas som är den näst vanligaste orsaken till lungcancer i Sverige. Genom att öka luftomsättningen späds radon ut och transporteras bort från byggnaden. För att veta om du har radon i hemmet är det viktigt att göra en radonmätning. Riktvärdet för radon är 200 Bq/m³.
För att ventilationen ska fungera optimalt krävs regelbundet underhåll. Smutsiga filter och igensatta kanaler minskar effektiviteten och kan leda till ökade energikostnader. Vanliga tecken på dålig ventilation är instängd luft och kondens på fönstren. Kort sagt är ventilation en grundläggande faktor för att skapa ett hälsosamt, säkert och energieffektivt hem.
FAQ: Ventilation
Varför är ventilation viktigt för inomhusmiljön
Ventilation byter ut förorenad inomhusluft mot friskare uteluft. Det minskar halterna av fukt, partiklar, koldioxid och kemiska ämnen som kan påverka hälsan negativt.
Hur kan dålig ventilation påverka hälsan?
Om ventilationen inte fungerar som den ska kan man uppleva symtom som trötthet, huvudvärk, irritation i luftvägar och ögon samt koncentrationssvårigheter. På längre sikt kan det även bidra till mögelproblem.
Vilken roll spelar ventilation i att minska radonhalten?
Ventilation är en av de viktigaste åtgärderna mot radon. Genom att öka luftomsättningen späds radonet ut och transporteras bort innan det hinner samlas i skadliga nivåer. I många fall kan en justering av befintlig ventilation vara tillräcklig för att sänka halterna under riktvärdet.
Hur kan jag själv förbättra ventilationen hemma?
Du kan förbättra luftflödet genom att vädra regelbundet med korsdrag, hålla ventiler öppna, rengöra och byta filter i mekaniska system, samt se till att våtrum och källare har tillräcklig ventilation. Att undvika stängda rum och låta innerdörrar stå öppna bidrar också till bättre luftcirkulation.
Radonmätning i Stockholm, Göteborg och Malmö
Vi erbjuder kostnadseffektiv, trygg och ackrediterad radonmätning i Stockholm, Göteborg och Malmö. Vi erbjuder också radonbesiktning (tar cirka en timme) och radonutredning (mer omfattande och tidskrävande) där vi ser över huskonstruktionen, mäter gammastrålning, söker läckor och bedömer ventilationen. När vi har fått en klar bild får du veta vilka saneringsåtgärder som krävs för att komma åt problemet. Vi hjälper dig med en långsiktig lösning som är säker.
Gör din radonmätning själv, det är enkelt! Eller få hjälp av oss med mer avancerade mätningar, till exempel med rådgivande mätning vid husförsäljning eller läcksökning i problemvillor, etc.